Hej! Jag vet inte vad jag vill studera vidare efter gymnasiet. Just nu går jag andra året på gymnasiet naturvetenskapsprogrammet. Någonting jag funderat på är att jag är intresserad av hjärnan. Finns det yrken som inkluderar att arbeta och studera om hjärnan? Någon speciell läkare eller psykolog?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31984 frågor besvarade.
Jag vill arbeta med hjärnan i framtiden?
5 Svar
Hej Alva,
man kan arbeta med hjärnan eller studera om hjärnan utifrån olika aspekter: evolutionära, anatomiska, fysiologiska, neurologiska, psykologiska, psykiatriska och säkert också några till andra aspekter... är ju inte expert på området, utan är en allmän studie och yrkesvägledare, så kan endast ge allmänna råd, ej specifika, alltså.
Mitt första råd blir att du kikar på många olika yrken på www.framtid.se - det är en sajt om över 2.ooo yrken! Börja gärna med att titta på yrken inom Naturvetenskapligt arbete och yrken inom Hälso- och sjukvården.
Mitt andra råd blir att du pratar med lärare i naturvetenskapliga ämnen, dina lärare på gymnasiet alltså och frågar dem om råd och svar på den frågan som du ställer här nu.
Mitt tredje råd blir att du som temat för ditt gymnasiearbete väljer HJÄRNAN. Gymnasiearbete är en obligatorisk gymnasiekurs á 100 poäng, vilket innebär att du ska lägga ner cirka 200 timmar på den kursen. Godkänt betyg i kursen är ett av kraven för att få ut examensbevis. På 200 timmar (fem veckor på heltid - alltså 40 timmar per vecka, om man endast jobbar med just sitt gymnasiearbete och inte samtidigt med några andra kurser) borde du hinna göra mycket efterforskningar: du kan t.ex ta fram alla de olika aspekter av hjärnforskning, beskriva dem alla men sedan kanske välja en eller ett par aspekter som du vill fördjupa dig inom. Du kan då även ta kontakt med universitetslärare och forskare som på ett eller annat sätt jobbar med frågor om hjärnan. Efter att ha genomfört ett sådant arbete borde du kunna ha mycket mer klar uppfattning om vad du vill göra efter gymnasiet.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ÖREBRO UNIVERSITET. Var god läs nedan:
"Som biomedicinsk analytiker med inriktning fysiologi så har man möjlighet att arbeta med neurofysiologi där hjärna och nerver är i fokus. Man utför undersökningar på hjärnan, elektroencephalografi (EEG) t ex där man tittar på hjärnans elektriska aktivitet. Man träffar både barn och vuxna som utreds för t ex olika typer av epilepsi, sömnstörningar och det är även vanligt med övervakning av hjärnans aktivitet efter t ex hjärtstopp, eller övervakning av hjärnans aktivitet hos för tidigt födda barn.
Så är du intresserad av hjärnan så kan jag varmt rekommendera henne att söka till biomedicinska analytikerutbildningen med inriktning fysiologi!"
Hej!
Här kommer lite mer information kring hur och vad en psykolog kan arbeta med:
Psykologprogrammet är en professionsutbildning som ger möjligheter att arbeta inom många olika fält som verksam psykolog. Inom psykologprogrammet läser studenterna neuropsykologi som är läran om de relationer som finns mellan beteende och hjärnans funktion. Neuropsykologiska studier intresserar sig för hur olika delar av hjärnan påverkar beteendet och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Psykologer inom det neurovetenskapliga fältet kan exempelvis arbeta med bedömningen av kognitiv och psykologisk funktion i samband med medicinska, neurologiska eller psykiatriska störningar. Psykologen kan ställa diagnoser, tolka neuropsykologiska test och erbjuda möjliga rekommendationer till dessa patienter. Inom universitet och högskola finns även möjlighet att forska inom fältet neuropsykologi.
Efter psykologprogrammet finns möjlighet att som färdig psykolog specialisera sig. Neuropsykologi är en inriktning där möjlighet till specialisering finns, läs mer på: https://www.psykologforbundet.se/Specialistutbildning/specialiteter/neuropsykologi/
Vidare kan en psykolog arbeta med att formulera en tjänstebeskrivning och med hjälp av psykologisk testning och intervjuer rekrytera den bäst lämpade personen för en tjänst. En psykolog kan även möta ungdomar med psykisk ohälsa på en ungdomsmottagning, eller handleda lärare i bemötandet av elever med funktionsnedsättningar i skolan.
Inom hälso- och sjukvården kan psykologer arbeta bland annat inom psykiatri, medicinsk verksamhet och på vårdcentraler. Psykologer finns även inom rättspsykiatri och kriminalvård där arbetsuppgifterna bland annat handlar om utredning och behandling. Som psykolog kan man arbeta med psykoterapi som behandlingsmetod. Det är vanligt att psykologer vidareutbildar sig till psykoterapeuter efter utbildningen, för att fördjupa sina kunskaper om psykoterapi ännu mer.
I förskola och skola spelar psykologer en viktig roll inom elevhälsan; de arbetar bland annat med förebyggande insatser, utreder individärenden och handleder personal.
Inom näringslivet och i försvaret kan psykologer arbeta med bland annat rekrytering och urval samt med företagshälsovård.
Hej
Frågan är ospecifik, jag föreslår att du söker upp en studie- och yrkesvägledare på din skola för att i ett vägledningssamtal precisera så mycket som möjligt - vad "arbeta med hjärnan" innebär för dig. Vilken innebörd vill du ge åt de orden? Vad är det med hjärnan som lockar dig?
Det finns annars flera olika yrken/utbildningar/ämnesområden som skulle kunna vara intressanta om man vill "arbeta med hjärnan eller studera hjärnan":
Ex på ämnesområden: medicin (yrke läkare), psykologi (yrke psykolog), psykoterapi (yrke psykoterapeut), neurovetenskap och kognitionsvetenskap (yrke forskare).
Hej igen, fick nu svar från en vetenskapsjournalist: "
Hjärnan är involverad i enormt mycket. Jag kan tipsa om följande yrken som jag kommer på: neuroforskare, stamcellsforskare, neurokirurg, strokeforskare, alzheimerforskare, parkinsonforskare, onkolog som behandlar – eller forskar om - hjärncancer, psykiatriker, psykolog – men listan kan fyllas på väldigt mycket. Kanske kan du få bättre tips hos en studievägledare på ett lärosäte (högskolan eller universitet) som erbjuder relevanta utbildningar och kan därför ge bättre svar på din fråga?"
Hej, läs (nedan) svar från en studievägledare på läkarprogrammet:
"Att jobba med hjärnan kan omfatta många områden – Psykologi, fysiologi/medicin etc. Läkarprogrammet ger en bred och grundläggande bas för behandling och sjukdomslära. Man kan vidareutbilda sig inom neuropsykologi, klinisk medicin eller t.ex hjärnkirurgi. Detta handlar då om vidareutbildning efter 6 år inom grundläggande medicin/läkarutbildning som självklart inte enbart begränsas till studier kring den mänskliga hjärnan.
I läkarprogrammet så ges kurser inom tema Psyke och Neurologi men det motsvarar bara en liten del av alla läromål som programmet täcks av.
Med vänlig hälsning".
Hej igen, vi fick nu ännu ett svar från en annan studievägledare på läkarprogrammet, på ett annat lärosäte:
"Om du först utbildar dig till läkare kan du sedan specialisera dig och bli neurokirurg det är en utbildning som tar ca 12 år totalt men när du specialiserar dig (de sista 5-6 åren) gör du det på en arbetsplats och inte på universitetet.
https://www.sahlgrenska.se/jobb-och-framtid/tillsammans-for-patienten/daniel---neurokirurg/
Alternativt specialistläkare inom psykiatrin, det tar ungefär lika länge att utbilda sig till det som till neurokirurg.
Du kan ju även utbilda dig till sjuksköterska och sedan specialisera dig mot neurologi, det tar 3 år grundutbildning + minst ett års arbetslivserfarenhet + 2 år specialistutbildning
Psykolog kan ju också vara ett alternativ.
Vänliga hälsningar".
Om yrket Specialistsjuksköterska var god läs på framtid.se/yrke/specialistsjukskoterska
Hej igen, nu fick svar från Umeå Universitet. Var god läs nedan:
Jag tänker att det är viktigt för dig är att fortsätta utforska och fundera på vilket sätt du är intresserad av hjärnan,vilka ämnesområden ser du som mest intressant att utgå från, naturvetenskap, medicin, beteendevetenskap eller kanske kognitionsvetenskap. Utbildningarna på universitetet har lite olika profiler, vi på Umeå Universitet har Biomedicinprogram och Läkarprogram, Biomedicinsk analytiker har vi också hos oss samt Psykologprogram och en profil jag inte såg bland övriga svaren är Kognitionsvetarprogrammet som finns hos oss, kan också vara intressant, läs mer om det och även övriga program hos oss: Utbildningskatalog, se våra program:
https://www.umu.se/utbildning/
Nästa vecka, 4/3 2021 har vi digitalt öppet hus, se här om något kan intressera att vara med på och välkommen att höra av er igen : https://www.umu.se/utbildning/digitala-universitetsdagen/
/Studievägledare
Hej igen, vi fick ännu ett svar - från Högskolans studievägledare:
Hej! vad kul med en elev med fokus på vidarestudier och hjärnan. Jag svarar gärna på frågor kring våra utbildningar inom kognitiv neurovetenskap och där är vår inriktning ”neuropsykologi och medvetandestudier” det program som fördjupar sig i just hjärnan. Jag bifogar länk till utbildningsprogrammet där det står om behörighetskrav och arbetsmarknaden i stort. Med utbildningen ges även möjlighet att läsa vidare vårt magisterprogram och söka sig vidare på forskningsnivå.
Hej igen, vi fick idag ännu ett svar från ännu en sakkunnig; var god läs nedan:
Några förslag på yrken för dig som är intresserad av att arbeta med hjärnan:
-Läkare, där kan man specialisera inom anatomi, neurologi och psykiatri t ex.
-Sjuksköterska-går också att specialisera sig på olika sätt.
-Psykolog – allt beteende kommer från hjärnan
-Biomedicinare, där går det också att fördjupa sig i studier om hjärnan.
-Farmakologi-många av hjärnans sjukdomar behandlas med läkemedel och det behövs fler upptäckter där. Se info i presentationen: Farmakolog.
-Civilingenjör med inriktning medicin teknik- det behövs mer avancerad teknik för att kunna studera hjärnan. Se info i presentationen: Med.ingenjör.
-Civilingenjör, andra inriktningar – ex nanoteknologi används för att se hur väldigt små elektroder kan opereras in i hjärnan för att behandla ex depression och Parkinson.
Hej Alva!
På Karolinska Institutet finns flera utbildningar där man studerar hjärnan (neurovetenskap) på olika sätt.
Vi har psykologprogrammet där man betonar sambandet mellan psykologi (kunskapen om beteende, känslor och tankar) och människan som biologisk varelse (hjärnans organisation och funktion, beteendegenetik, fysiologi, evolutionen med mera).
Inom det forskningsförberedande Biomedicinprogrammet läser man kurser inom neurovetenskap.
Även läkarprogrammet har neurovetenskapliga kurser.
Alla programmen ger en bas för vidare studier, forskning och arbeta inom neurovetenskap. Exempel på Karolinska Institutets forskning inom området finns här
https://ki.se/forskning samt på Institutionen för neurovetenskap https://ki.se/neuro och Institutionen för klinisk neurovetenskaphttps://ki.se/cns
Med vänlig hälsning
Allmän studie- och karriärvägledning
Avd. För utbildning- och forskarutbildningsstöd|
Karolinska Institutet
Hej igen, nedan finns svar från Lunds universitet:
Det finns olika vägar man kan gå om man vill arbeta med hjärnan. Om man först utbildar sig till läkare kan man sedan välja olika spår. Man kan t ex bli neurolog, psykiatriker. Båda dessa är specialistutbildningar som man gör efter en avslutad läkarutbildning. På läkarprogrammet läser man hjärnan men man läser ju självfallet alla andra delar av kroppen så hjärnan är bara en del.
Man kan även bli biomedicinare och då arbeta med forskning och då kan man ha olika delar av hjärnan som sitt område. Man kan även bli sjuksköterska och ha specialistkompetenser inom t ex neurologi eller psykiatri. Även inom arbetsterapi och fysioterapi kan man arbeta med t ex personer som fått hjärnskador.
Hjärnan är ett outforskat område och därför är det svårt att säga vilka yrken som man i framtiden kommer att kunna inkludera hjärnan i. En bra bas är att läsa läkarprogrammet eller ngn annan utbildning i medicin och sedan se hur man vill gå vidare – antingen inom forskningen eller som specialist.
Att jobba med hjärnan; stöter man på i flera utbildningar och yrken. Exempelvis de utbildningarna jag anger nedan, men på olika sätt. Naturvetenskapsprogrammet på gymnasiet ger behörighet till bl.a dessa utbildningar:
Biomedicinska analytikerprogrammet 180hp:
Som Biomedicinsk analytiker inriktning laboratoriemedicin, analyserar man prover och kan kritisk utvärdera analysresultat. Som biomedicinsk analytiker inriktning fysiologi, genomför man dessutom undersökningar och analyser i direkt kontakt med människor. Oavsett inriktning arbetar man med avancerad teknik.
De två inriktningarna innebär med ingående:
Inom inriktningen fysiologi lär sig studenterna om undersökningar på bl.a. hjärta, kärl, nerver och muskler som utförs på patienter. Tekniker som ingår i utbildningen är elektrofysiologiska undersökningar, ultraljud samt nuklearmedicin.
Yrkesfilm BMA Fysiologi: https://www.youtube.com/watch?v=x0f505MS63U
Inom inriktning Fysiologi kan man arbeta på Neurofysiologisk-klinik där det handlar om Hjärnan och nerver.
Inom inriktningen laboratoriemedicin så koncentreras undervisningen på laboratoriemedicinska undersökningsmetoder på provmaterial som kan vara allt ifrån ett urinprov, en bakterieodling till ett vävnadsprov.
(Områdes)behörigheten på båda inriktningarna är A12/12. Ansökan sker direkt till den inriktning man är intresserad av.
Arbetsterapeutprogrammet, 180 hp
En arbetsterapeuts vardag kan se mycket olika ut beroende på arbetsplats och uppdrag. Vissa utgår från individen och får ansvaret att anpassa en persons vardagsmiljö efter dennes behov eller prova ut olika fysiska eller kognitiva hjälpmedel. Andra kan arbeta med tillgänglighet och välmående på en mer samhällelig nivå.
Gemensamt är att din roll som arbetsterapeut är väldigt viktig för de personer du hjälper.
Läs mer: https://www.oru.se/utbildning/program/arbetsterapeutprogrammet/
Som Arbetsterapeut kan man arbeta inom Psykiatrin och rehabilitering av hjärnan/det kognitiva.
Röntgensjuksköterskeprogrammet, 180 hp
Utbildningen är för dig som, genom kunskaper i anatomi och fysiologi, vill veta hur människan fungerar, samtidigt som du är intresserad av hur teknik och strålningsfysik ge svar som ligger till grund för fortsatt vård och behandling av patienter. (Röntgen av hjärnan förekommer).
Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart är det bra om du också är nyfiken och tycker det är spännande att följa med i den nyaste forskningen kring radiografi.
Samtidigt är det viktigt att du tycker om att arbeta med människor och omvårdnad, eftersom du i din framtida yrkesutövning kommer att ha patientkontakt.
Läs mer:
https://www.oru.se/utbildning/program/rontgensjukskoterskeprogrammet/
Alla program ovan leder till en yrkesexamen (legitimation utfärdas hos Socialstyrelsen) och ger möjligheter till vidare studier på avancerad nivå och inom forskning (efterfrågan är stor!)
Detta om du vill forska vidare på Hjärnan exempelvis.
Samtliga programs arbetsmarknad: Behovet är stort efter arbetskraft och konkurrensen är liten.
Örebro universitet har även ett masterprogram med två inriktningar, som heter ’Metoder inom medicinsk diagnostik’.
Exempelvis inriktning Bild- och funktionsdiagnostik (länk ovan) ger dig möjlighet till fördjupning i undersökningsmetoder som används inom kliniska avdelningar för röntgen, bilddiagnostik och fysiologi. Inriktningen innehåller även teoretisk fördjupning och kräver att du har minst ett års yrkeserfarenhet som biomedicinsk analytiker eller röntgensjuksköterska.
Vänliga hälsningar
Studievägledare
ÖREBRO UNIVERSITET
Institutionen för Hälsovetenskaper
Frågor och svar taggade med 'ansökan till gymnasiet' (26 st.)
-
16e/17e betyget?
Jag har hört att man kan byta ut vilket betyg som helst mot t ex betyg i modersmål, alltså även betyg i de behörighetsgivande ämnena. Så även om man måste vara godkänd i t ex historia för att komma in på...
Hej Lovisa!Vi på FRåGA SYV gör inte antagning till gymnasiet, det gör gymnasieantagningskanslierna. Du får gärna ställa din fråga till gymnasieantagningskanslierna. Min tolkning av reglerna... Läs hela svaret -
Hur söker jag gymnasium efter 18?
Hej, jag är född 2003 och har tidigare hoppat av gymnasiet men ångrar mig nu i efterhand och vill börja igen till efter sommar. Hur söker jag till gymnasiet om jag ej går i någon skola just nu?
Hej!Så bra att du bestämde dig för att ta upp studierna!Till och med det kalenderåret du fyller 19 år söker du till gymnasiet via Gymnasieantagningen precis som du gjorde när du gick i... Läs hela svaret -
Giltig och ogiltig frånvaro?
Hej! Går just nu i 9an och fick ett samtal av min lärare samt mentor som sa att jag hade runt 20% GILTIG frånvaro (0% ogiltig frånvaro). Kan det gymnasiet som jag ska börja på efter sommaren se detta, alltså kan de se att jag varit borta från...
Hej!till gymnasiet - när du söker via gymnasieantagningen - konkurrerar du med en "siffra" (Betygspoängen; kan också kallas för MTV, Mtv eller Jfr - alltså "meritvärde" eller... Läs hela svaret -
NIU Svara ja på fler än en?
Har fått plats på NIU skolor. Kan man svara ja på fler än en? bor i sthlm
Hej, jag fick nu svar från gymnasieantagningen i Stockholm som lyder:För frågor om NIU - Kontakta gärna https://www.rf.se/RFarbetarmed/Elitidrott/elitidrottpagymnasiet/**************Då vi på... Läs hela svaret -
Vad gäller vid ansökan i frikvot?
Hej! Jag har en fråga om fri kvot. Såhär gäller om man ska söka fri kvot: "Om du på grund av särskilda omständigheter har fått sämre betyg än du borde ha haft, så kan du bli prövad i fri kvot. Det gäller...
Hej,viktig fråga men också svår att ge kort och konsist svar på.Jag vet att på många grundskolor är det Speciallärare eller Specialpedagog som skriver begäran om... Läs hela svaret -
Omgång? Är det möjligt?
God dag. Går just nu i ettan på gymnasiet, teknikprogrammet. På grund av tempot och att proven är svåra så vill jag byta program och gå om ettan. Detta leder till min fråga, kan man gå om klass ett på en annan skola?
Hej Johan,du får till och med det året du fyller 19 år söka till år1 på gymnasiet (sedan är det Komvux som gäller, om man är äldre...). Lägg in ansökan via... Läs hela svaret -
Hur många poäng krävs för att gå vård och omsorg?
Jag undrar också om man kan bli psykiatri sjuksköterska om man går vård och omsorg med specialisering psykiatri?
Hej Thilda,Sjuksköterska är i Sverige ett av de så kallade Reglerade/legitimation-yrken; legitimation krävs och utbildning ges inom högskola/universitet.... Läs hela svaret -
Vet inte om jag om min ansökan kommer in?
Jag har skickat en ansökan omedveten om att man skulle skicka två! Jag har glömt lösenordet till mitt konto och min skolas av var inte närvarande dem 3 sista veckorna. Nu är jag osäker om jag kan komma in på något gymnasium eller inte. Jag har försökt och återställa lösenordet men det har ej gått
Hej Erik, i vilken stad söker du till gymnasiet. om du svarar på den frågan - får du kontaktuppgifter till ditt gymnasieantagningskansli av oss. Du kontaktar personal på... Läs hela svaret -
Kan man ändra ordningen på sin gymnasieansökan eller är det för sent?
Hej, ska börja gymnasiet snart råkade välja gymnasiet i fel ordning. Kan jag ändra min ordning nu efter deadlinen som var i Juni? Om man kan, finns det då konsekvenser med detta? och vad kan konsekvenserna vara isåfall?
Hej, om man vill ändra i sin gymnasieansökan efter sista dagen i Omvalsperioden, brukar det heta "sen ansökan" och man ställs då sist i kön, efter alla... Läs hela svaret -
Spelar ordningen på ens val någon roll?
Hej Om jag inte kommer in på mitt förstahandsval spelar det då någon roll i vilken ordning jag gjort dom andra valen? Kan man bara bli antagen till sitt förstahandsval och bara komma som reserv på sina 2:a och 3:e o.s.v. eller kan man bli antagen till alla sina val om man har poängen?
Hej Lotta, det är mycket viktigt i vilken prioriteringsordning dina val ligger. Jag antar att din fråga gäller gymnasieval. Har du fått antagningsbesked från det preliminära... Läs hela svaret -
Byta skola inför tvåan?
Hej! Jag går just nu sista biten av år 1 i programmet sam-sam och jag känner starkt att jag vill byta skola inför tvåan. Tanken är att fortsätta gå sam-sam eller sam-beteende. Men jag har några bekymmer och frågor kring detta. 1. På min nuvarande skola ska vi läsa Naturkunskap 1 först i...
Hej Sofia,inriktning på Samhällsvet.programmet läser man oftast från år2. Under första året läser eleverna på samvet.pr samma kurser - oavsett vilken inriktning de sedan ska gå... Läs hela svaret -
Behöver man fylla i sin ansökan att man väljer NIU?
Hej! Jag sökte till NIU basket i fryshuset ocj fick ett mail om att jag kommit in där. Men min fråga är behöver jag göra något när jag väljer mitt gymnasie val. Andra skolaor hade så att man skulle svara på mailet om man ville säkra och ta sin plats men det stod inget om det på mailet jag fick....
Hej Johanna, jag tycker att det är bäst om du vänder dig direkt till gymnasieantagningen i Storstockholm - kontaktuppgifter om mer info, ex. om att Omval håller i Storsthm till 15... Läs hela svaret -
Har tappat bort inloggningsuppgifter till gymnasieansökning, vad göra?
Hej, Jag vill nu se mina preliminära chanser av att komma in på det gymnasie som jag sökt men jag har dessvärre tappat bort mina inloggningsuppgifter, alltså det man fick hemskickat innan man ansökte i januari-februari. Jag har tappat bort lappen och har verken kvar användarnamn eller...
hej Alva,kontakta ditt gymnasieantagningskansli. Men det är inte så viktigt eller bråttom; därför att om du kom in eller inte gjorde det i det... Läs hela svaret -
Högre meritpoäng om man läser samma hemspråk som modernaspråk?
Hej Min son som går i sexan läser franska både som hemspråk och modernaspråk. Han menar att det leder till att han får ett högre meritvärde. Eftersom han får räkna med båda ämnena. Stämmer det? Jag försöker motivera honom att välja ett annat modernt språk för att det är bra att kunna många...
Hej Sara,som reglerna vid ansökan till gymnasiet ser ut nu - så räknar man ihop de 16 st. högsta betyg från Slutbetyget från Grundskolan. I fall eleven har... Läs hela svaret -
Kan den preliminära antagningsgränsen sänkas?
Jag undrar om hur mycket antagningsgränsen kan ändras på estetiska linjer (där antagningsprovens poäng spelar med)? Jag vet att den kan höjas, men kan den då också sänkas eller är det väldigt ovanligt? Tacksam för svar.
Hej Emma,om gymnasieskolan finner möjlighet att utöka antal platser - då kan antagningsgräns sänkas. Gymnasieskolorna försöker anpassa antal platser till... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga