Hej! Jag ska snart göra mitt gymnasieval och tänker på samhäll eller ekonomi men vill inte plugga vidare direkt efter gymnasiet utan hade gärna jobbat antingen här i Sverige eller utomlands som ex reseledare, receptionist, servitör etc alternativ något annat men alltså saker som man pluggar på de yrkesförberedande programmet hotell och turism, vill dock inte ta det på gymnasiet och undrar hur svårt där är att får jobb inom dessa yrken utan att plugga det på gymnasiet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31976 frågor besvarade.
Jobba efter gymnasiet?
1 Svar
Hej A,
yrken som t.ex reseledare, receptionist, servitör är (i alla fall i Sverige) icke-reglerade vilket betyder att arbetsgivare får anställa med vilken utbildning som helst, enligt egen bedömning. Läs om yrket reseledare på framtid.se/yrke/reseledare där i avsnittet utbildning står om hur man brukar få utbildning till det yrket. Det är, om man vill jobba som reseledare, mycket fördelaktigt att ha körkort och kunna flera språk. Ännu en sak som utgör en mycket stor fördel är att i fall man kan hjärt- och lungräddning och kan ge akut hjälp vid olycka, t.ex stoppa blödning (och därför är det mycket bra att ha läst någon sort av vårdutbildning, t.ex vårdkurserna som ingår i VO).
Att hen som söker jobb vet mycket inom vård och kan bistå med hjälp vid akut sjukdom eller olyckshändelse, uppskattas av de flesta arbetsgivare, oavsett vilket yrke man söker jobb inom.
Att ha körkort (i första hand för personbil, klass B) är också en stor fördel i de flesta yrken. Just för reseledare är det bra att kunna köra inte endast personbil men även buss, alltså skaffa sig körkort klass D. Även om det inte ingår i de primära arbetsuppgifterna, så kan en situation uppstå att bussförare ej går att få tag på men bussen med en grupp resenärer måste iväg... och då är det perfekt om reseledaren kan bli bussförare (i alla fall tillfälligt).
På samma sätt kan man tänka kring yrket servitör - det är bra att kunna så mycket som möjligt inom det område som man jobbar inom (en servitör bör därför helst ha utbildning från RL, tycker de flesta arbetsgivare).
Vad gäller receptionist så är det väldigt olika vad arbetsgivare vill att man ska kunna. Konkurrensen om anställning som receptionist kan bli mycket tuff med många sökande till en plats.
Att på förhand ge svar om vem som får jobbet inom ett icke-reglerat yrke där folk med diverse olika utbildningar och erfarenheter söker, är omöjligt. Olika arbetsgivare kan tänka olika.
En stor fördel i att ha gått på ett yrkesprogram är att man under minst 15 veckor genomgår ApL, arbetsplatsförlagt lärande (en sort praktik). Att ha 15veckors-arbetslivserfarenhet eller inte ha någon alls kan många ggr utgöra skillnad på att få jobb och inte få jobb.
Fundera över följande: på FT/transport kan man få olika typer av körkort (mer eller mindre gratis, vilket annars är rätt dyrt). Att ha körkort är en stor fördel i nästan alla yrken. Exempelvis om du söker jobb som servitör eller receptionist och har körkort, så vet arbetsgivarna att du kan vid behov köra bil och hämta en leverans. Även i yrken där man i princip aldrig kör bil ses körkort ofta som ett plus (bland annat för att det är en sort "kvalitetsstämpel" på att man är duktig och skötsam).
*************
Läs också gärna blogginlägg på framtid.se/bloggar/valj-den-breda-vagen-fram-ga-pa-gymnasiets-yrkesprogram!
Eftersom du skriver om att du direkt efter gymnasiet vill börja jobba, vill jag starkt rekommendera att du överväger att i första hand söka till ett av yrkesprogrammen.
Vi känner tyvärr många fall när eleverna efter högskoleförberedande program har svårt att få jobb. Ungdomar utan tidigare arbetslivserfarenhet och utan specifika yrkeskunskaper kommer sist i kön vad gäller få en anställning. Däremot de ungdomar som skaffar sig (tidigt i livet) yrkeskunskaperna och arbetslivserfarenhet har betydligt lättare att få jobb.
Frågor och svar taggade med 'ek' (5 st.)
-
Måste man starta uf-företag om man går ekonomi?
Jagar andra året på ekonomiprogrammet och jag undrar om det är obligatoriskt att starta ett uf-företag i trean?
Hej Anna!Om din gymnasieskola har bestämt sig att använda den metoden, då blir det i princip obligatoriskt för eleverna på den skolan. Det är inte alla gymnasieskolor som... Läs hela svaret -
Kan man läsa på Yrkesintroduktion och sedan söka ekonomiprogrammet?
Hej, Jag undrar om man kan gå på yrkesintroduktion och läsa grundskoleämnen man inte fick betyg i i grundskolan och sedan söka till ekonomiprogrammet när man läst om ämnet på yrkesintroduktion? Eller är den vägen stängd när...
Hej Marie,om en elev på yrkesintroduktion uppnår behörighet till ekonomiprogrammet, då får hen söka till EK och delta i konkurrensen: eleven konkurrerar... Läs hela svaret -
Byta program även om det är fullt?
Hej, jag går första terminen på samhällsprogrammet. I våras när vi skulle välja program så har jag alltid velat gå ekonomiprogrammet, med inriktningen ekonomi. Jag har haft ganska svårt för matten och har tänkt mycket på...
Hej!Det är i Sverige så att endast Grundskola är Obligatorisk skolform. Är man klar med grundskolan, har man ingen skolplikt längre och gymnasiestudier erbjuds i "mån av möjlighet". Det... Läs hela svaret -
Går det med EK?
Hej jag undrar om jag går på EKonomi-ekonomi programmet kan jag bli biomedicinare/biomedicinsk analytiker. För vill inte gå på natur helst?.
BMA-yrket>> kräver i dagens läge utbildning som ställer kraven på särskild behörighet i form av godkända betyg i gymnasiala kurser fysik 1a, kemi 2 biologi 2 och matte 3. Fysik,kemi och biologi... Läs hela svaret -
Kan jag bli veterinär på nått sett fast jag går EK programmet?
Hej! Jag har en fundering, jag har sen länge drömt om att hålla på med djur. Helst av allt bli veterinär och såklart jobba på Strömsholms kliniken. Men med tanke på min linje är det 6-7 ämnen jag måste plugga vidare EFTER gymnasiet, dessa ämnen är; Biologi 2 Fysik 1a/(1b1 + 1b2) Fysik...
Hej Anna, de kurser som du behöver för behörighet till Veterinär kan du läsa på komvux eller på ett naturvetenskapligt/tekniskt basår på högskolan/universitetet. Summa poäng på de kurserna är... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga