1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej,
    jag gissar på att du läser på gymnasiet och har 2 år kvar att läsa. Du skriver att din "nuvarande merit" är 16,47 "utan några kompletteringar" ... här måste jag gissa igen och jag kan gissa fel (återkom i så fall, rätta mig och berätta mer ...). Min gissning är att du har cirka "hälften C och hälften B" betyg i kurserna som redan är betygsatta eller att du ligger på den nivån i kurserna. 
    Saken är den att meritvärde (en siffra med vilken man konkurrerar om plats på de svenska universitetsutbildningar) består av snittbetyget/jämförelsetal + meritpoängen. Har man inte några meritpoäng blir meritvärde = snittbetyget. 
    Alla A-betyg i alla kurser som räknas in (och det är alla vanliga kurser från ditt examensbevis från gymnasiet, med undantag av gymnasiearbetet) ger snitt på 20.0. Har man alla B-betyg blir snittet 17.5; har man alla C-betyg, blir snittet 15.0. Sedan lägger man in meritpoängen (plussar på dem, om man har några). Max antal meritpoäng som man kan ha är 22.5. Vilka kurser som ger meritpoäng - se gymnasieGuiden.se/meritpoäng 
    Om du ligger på samma nivå i kurserna som du gör nu och ditt snittbetyg blir med det cirka 16,5 och i fall du inte skaffar dig några meritpoäng, så blir även ditt meritvärde 16.5. Om du skaffar dig maximalt antal meritpoäng (som är 2.5), då blir ditt meritvärde 16.5 + 2.5 = 19.0 
    Om man vill ha meritvärde på 22.0, behöver man antingen ha alla A-betygen i alla kurser + 2.0 meritpoäng alternativt max antal meritpoäng (2.5) och då har man "råd" att ha i stället för A betyget B i fem stycken 100poängskurser men resterande kurser måsta man ha betyget A i.
    Som reglerna är nu (våren 2023) så räknas i snittbetyget alla kurser från examensbevis från gymnasiet eller komvux (förutom betyget i gymnasie- eller komvuxarbete; i de kurserna kan man bara få F eller E och att ha E är nödvändigt för annars uppfyller man inte kraven för examensbevis). Alltså, betygen från alla tre årskurser i gymnasiet bidrar lika mycket till snittbetyget som kallas för "jämförelsetal".

    Studie- och yrkesvägledare
    • peach : en till fråga då om man jag pluggar hårt och får alla A i mina ämne (vilket är det som jag jobbar med nu) kan jag höga upp det och lägga till 2.5 kommer jag upp till circka 22 i meritpoäng?
    • Milla : Har du redan betygen i gymnasiala kurser som är "satta", alltså att du fick några betyg som är lägre än A, t.ex om du idag läser årskurs 2 och från årskurs1 har några betyg som är lägre än A, då kan du inte uppnå jämförelsetal/snittbetyg på 20.0, för allt för det krävs ALLA A-BETYG. Fler meritpoäng än 2.5 kan man inte heller ha för att det är max. Du kan inte göra bättre än ditt bästa och sträva efter så höga betyg som möjligt. Gör också högskoleprovet flera gånger, så många ggr du kan. Blir det så att du i ditt examensbevis från gymnasiet har för lågt meritvärde, så kanske du kommer in på din utbildning med resultatet från högskoleprovet. Men annars kan du försöka höja ditt meritvärde senare, t.ex genom prövningar. Mer kan du inte göra. Om man gör sitt bästa måste man vara nöjd, för att ingen kan ju "hoppa ur skinnet" (göra mer än man kan).
    • peach : Ok tack så mycket! Jag kommer att göra mitt bästa och planerar att göra högskoleprovet en sista fråga kan man göra en prövning direkt efter gymnasiet? Så att man kan söka in till universitetet med den nya betyget om man har höjt sig
    • Milla :

      De som inte är gymnasieelever får göra prövningar i hela Sverige (som reglerna ser ut nu). Du måste först få ut ditt examensbevis från gymnasiet, vilket du kan göra som tidigast sista veckan i maj i årskurs 3 och sista kompletteringsdag (om man gjort ansökan till en svensk högskoleutbildning) brukar ligga i mitten av juni, t.ex i år är det 21 juni 2023. Att på max 3 veckor hinna göra någon prövning och också få ut ett betyg anser jag som omöjligt. Två prövnOingsdelar brukar ligga 2-3 veckor ifrån varandra och det tar också tid att utfärda ett betyg. Och att just du får ut ditt examensbevis så tidigt som innan slutet på maj är också - i bästa fall, för att det är inte ovanligt att gymnasieelever får ut sina examensbevis mitt i juni (och det är just därför som kompletteringsmöjlighet finns så långt in i juni... - för att sökande ska hinna få ut sina examensbevis). Så, det där med komplettering och höjning av meritvärde lär med största sannolikhet hjälpa dig att komma in senare, t.ex terminen eller året därpå... 

    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'sjukhusyrken' (6 st.)

    • Fatima

      Kommer jag verkligen att klara mig?

      Hej! Jag har alltid haft stort intresse och presterat bra på matte och fysik under gymnasiet. Sedan efter studenten testade jag flera kurser på universitetet inom dessa ämne och fick ganska ofta en känsla av att det är svårt och det kändes väldigt...

      Milla : : Hej!Att känna oro och tvivel inför en utmanande utbildning är det många som gör, särskilt när det handlar om ämnen som man tidigare har upplevt som svåra eller krävande.... Läs hela svaret
    • Quinn

      Child Life Specialist motsvarighet i Sverige?

      Hej! Jag vill väldigt gärna bli en s.k "Child Life Specialist", men jag hittar inget yrke som är precis det. Finns det en sådan motsvarighet i Sverige? En CLS förbereder barn inför olika behandlingar/provtagningar och hjälper dem igenom det.

      Mikael: : Hej Quinn!Kika gärna på framtid.se/yrke/lekterapeut och kanske även på Framtid.se/yrke/sjukhusclown
    • Tania

      Skillnaden mellan en nutritionist och dietist?

      Hej! Jag har läst runt lite om vad en nutritionist och dietist gör och av det jag har förstått så jobbar en nutritionist lite mer på djupet jämfört med en dietist. Men det jag undrar är om jag väljer att bli nutritionist kommer jag...

      Anna: : Hej Tania! Dietist är ett hälso- och sjukvårdsyrke som i Sverige är ett av de så kallade Legitimationsyrken. Man får inte kalla sig för dietist eller jobba som dietist (i... Läs hela svaret
    • Ella

      Sjuksköterska vs socionom ?

      Hej! Jag är 22 år gammal och är väldigt sugen på att börja plugga nu. Jag är väldigt social av mig och vill arbeta med människor. Har länge varit bestämd på sjuksköterska men börjat fundera på socionom också. Endel av valet är lönen, hur stor är löneskillnaden mellan ssk och socionomer...

      Anna: : Hej Ella; det är inte helt lätt att jämföra på det sättet som du önskar. T.ex ang.löner - så pratar vi om 4-5 år "framåt i tiden" och vad som händer med lönerna... Läs hela svaret
    • Lisa

      Arbeta med Anorexia eller psykiskt sjuka?

      Hej! Jag undrar vilken utbildning man behöver gå för att arbeta på ett hem där flera "Anorexia"-fall hamnar? Samt vilket utbildning man behöver gå för att arbeta på ett psykhem, med människor med olika psykoser! Tacksam för snabbt svar :)

      Peter: : hej Lisa, det är olika yrkeskategorier som ofta samarbetar: psykiatriker>>, psykoterapeuter>>, specialistskjusköterskorna bl a de med neuropsyk.kompetens>>, kuratorer>>,... Läs hela svaret
    • Marina

      Vad kan man jobba som på ett sjukhus?

      Hej jag undrar om det finns någon fullständig förteckning /lista/ över alla jobb som finns på ett sjukhus - så att man kan ha överblick, liksom, vad det finns att välja på? Tackar ödmjukt på förhand på ert svar! Marina

      Peter: : Hej Marina, kika gärna på den här sidan - Sjukhusyrken>> - jag kan inte lova att listan där är helt fullständig, men det finns i alla fall ett stort antal yrken nämnda och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga