Hej, Jag en svensk medborgare, som nu har pluggat två av fyra år på en lärarutbildning i Bulgarien. Jag funderar nu på att flytta tillbaka till Sverige och undrar om det skulle vara möjligt för mig att fortsätta mina studier till lärare på ett svenskt universitet, utan att behöva börja om från början. Hur går jag i så fall tillväga? Tack på förhand!
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32071 frågor besvarade.
Kan jag fortsätta utbildning i Sverige, påbörjad i annat EU-land?
1 Svar
Hej Stina!
mitt förslag är att du söker till det lärarprogrammet som du vill senare ta examen ifrån och om du kommer in - ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning och får svar om du kan hoppa över några kurser, terminer eller delar av programmet. Svaret kan tyvärr bli att du inte kan tillgodoräkna dig någonting med anledning av att kurserna du läste inte är identiska eller mycket lika de kurser som ingår i svenska lärarutbildningar. Varje lärosäte i Sverige (högskolor och universitet) får själva bestämma om de kan inkludera delar av utbildningen läst i utlandet inom lärarutbildningar - du kan få olika svar från olika svenska lärosäten. Att hela 2 år skulle "rakt av" tillgodoräknas och du skulle kunna påbörja år3 inom lärarprogrammet, tror jag tyvärr inte på.
Du får gärna kontakta studievägledare på de lärarhögskolorna där du kan tänka dig vilja läsa mot lärarexamen. Det är stor lärarbrist i Sverige och olika lokala projekt kan skapas för att underlätta för dem som vill bli lärare, men ofta är det kompletteringar som finns för "färdiga utländska lärare" och inte för de som läste halva lärarutbildning i utlandet.
Jag tänker på följande:
- det finns många olika typer av lärare, t.ex Yrkeslärare, Språklärare, Lärare i fritidshem, "Tidigare lärare" (för lägre årskurser), Grundskollärare, Gymnasielärare/Ämneslärare; man kan bli ämneslärare även för att undervisa på grundskolan.
och utbildningarna är olika inför de olika läraryrken;
- pedagogik och didaktik kan skilja sig ganska mycket mellan olika länder (även om båda länder är med i EU);
- när det är stor lärarbrist kan man få anställning även som obehörig lärare (fördelen för dig blir att du får testa hur det är att jobba som lärare i Sverige + att efter några år finns ofta möjlighet att få hjälp att bli behörig genom att komma med i något projekt, som t.ex V A L - vidareutbildning av lärare).
I Sverige är gymnasielärare oftast behörig i två ämnen, och lärare i grundskolans senare år ("högstadiet") är ofta behörig att undervisa i tre olika ämnen.
Yrkeslärare - jobbar på gymnasiets yrkesprogram, på komvux och kan även jobba för privata utbildningsanordnare.
För att bli "behörig lärare" ansöker man om lärarlegitimationen hos Skolverket. I grunden för lärarlegitimationen ligger lärarexamen. Lärarexamen får man i Sverige i slutet av ett lärarprogram (bland annat kan man få lärarexamen i slutet av KPU, kompletterande pedagogisk utbildning). Kanske finns det en chans för dig att komma in i KPU (det är utbildning på 3 terminer på heltid, eller på 6 terminer på halvtid). Kontakta de lärarhögskolorna som erbjuder KPU för svar om detaljer. Som minimikravet ställs att man har 90 högskolepoäng avklarade (= tre terminer på heltid) inom dina blivande undervisningsämnen. Högre krav kan ställas. Sedan konkurrerar man om platserna på KPU (de som ska bli lärare i fler ämnen, med bredare kompetens, alltså de som har fler avklarade högskolepoäng inom sina blivande undervisningsämnen, brukar prioriteras).
Frågor och svar taggade med 'lägsta poäng' (4 st.)
-
När är det värt att söka?
Hej, Jag är intresserad av att söka handelshögskolan i Stockholm men vet med mig att mitt snitt ligger ungefär 1,2 under vad som var lägsta antagningsvärdet förra året. Det jag funderar på är att om det fortfarande är värt att...
Hej Anna!Jag råder dig att titta på möjlighet att söka i AU på HHS i Stockholm, se information på hhs.se/en/education/bsc/be/admission/swedish-proficiency/alternativt-urval Om du till HHS i Sthlm... Läs hela svaret -
Hur mycket brukar det öka mellan det priliminära och slutantagningen?
brukar medianen i det preliminära antagningen bli sista intagna i slutantagningen
Hej Nora,det är mycket svårt att sia om framtiden... Som det brukar vara (vilket absolut kan ändras och dessutom ändras mycket!!!) är att höjningen på... Läs hela svaret -
Vad menas med medelvärde ?
Hej! På antagningspoängen står det tex 260 P, alltså medelvärdet är 260 poäng. Måste jag ha 260 poäng för att komma in i den linjen då? Vad menas med medelvärdet ens ? MHV Gamze
Hej Gamze! Med "medelvärdet" menas genomsnittet, t.ex om en elev har 250 betygspoäng och en annan elev har 270 betygspoäng - blir genomsnittet av de två resultaten 260 betygspoäng. Varför man... Läs hela svaret -
Lägre antagningspoäng än vad som krävs, går det ändå?
Hej! Har en liten fundering gällande antagningsstatistik. På statistik.uhr.se står det under "Antagningspoäng HT2015" på den utbildningen som jag har som mitt förstahandsval: 21,14 i betygssnitt för urval 1 och 20,50 för urval 2. Jag är inte helt säker men jag har runt 20,50 i betygssnitt. Min...
Hej David! som du själv skriver, finns det inte några garantier, men jag tycker du har goda chanser, antagningsgräns anger Lägsta poängen, dvs det meritvärde som den... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga