Tilda
    Vill arbeta med barn, därför tänker jag mig mellanstadiet! Vet redan att jag har behörighet och har bestämt mig för att välja naturkunskap+teknik som inriktning.

    Min fråga är; ifall jag skulle vilja omskola mig till ämneslärare inom svenska och naturkunskap till högstadiet (efter jag jobbat som 4-6 lärare). Måste jag då ha läst kemi/biologi/fysik eller räcker det att jag läst naturkunskap på gymnasiet och under 4-6 grundskollärareutbildningen.

    Är det något mer jag behöver läsa till? Som tex någon utökad pedagogik? Har läst naturkunskap 2b och svenska 3 på gymnasiet

    Ifall jag skulle vilja jobba med yngre barn så som 1-3 grundskollärare, har jag den behörigheten efter utbildningen till 4-6 lärare eller vad skulle jag behöva läsa till?

    1 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Hej Tilda,

    det är rätt så krångligt vad det gäller behörighet för lärare<<.

    Systemet är inte flexibelt, tyvärr. Man måste på förhand bestämma sig om man vill bli lärare för lågstadiet eller för högstadiet... 

    Som du säkert vet, kan man undervisa som obehörig, men man får inte sätta betyg. Jag förstår att du vill bli behörig och helst även kunna ändra dig och omskola dig till andra "stadier" - uppåt eller neråt... :) i framtiden.

    Det är extremt svårt att svara på frågan vad som blir möjligt om några år, typ - omöjligt att säkert veta. Stora förändringar i reglerna kan ske på några års sikt.

    Det är nu två motstridiga "tendenser", kan man säga:
    - å ena sidan, är det lärarbrist och nästan "vem som helst kan undervisa" i brist på behöriga lärare och man kan därför tro att reglerna och möjligheterna för att kunna bli behörig lärare borde förenklas så att fler kan bli behöriga snarast möjligt;
    -å andra sidan, vill man höja status på läraryrket, och löner och förbättra villkor för lärare - och då ska man ha mer utbildning och mer specialiserad och kvalificerad utbildning som tar längre tid att skaffa sig. 

    De två olika saker går inte riktigt ihop. :( 

    Hur det blir i framtiden är det idag ingen som vet.

    Det som gäller idag för att bli behörig lärare är att 

    1. ta lärarexamen - i vilka ämnen och "stadier" man vill

    2. ansöka om lärarlegitimation

    3. med lärarlegitimation kan man ansöka om UTÖKAD legitimation, om man läser till fler högskolepoäng eller på annat sätt (t.ex genom arbetslivserfarenhet) skaffar sig "tillräckliga kunskaper och kvalifikationer" - här har varje högskola/universitet befogenheter att göra egna tolkningar; man kan få Nej på en lärarhögskola och få Ja på samma fråga - på en annan.

    Som det är idag, kan du få jobb i skolan (vikariat eller AVA, allmän visstidsanställning) utan någon som helst högskoleutbildning - se t.ex Juniorlärare<< och om man jobbar i några år som obehörig, kan man komma in i ngt. projekt typ "lärarlyftet"... eller VAL-projektet... eller ngt. annat framtida projekt - där man kan få hjälp att bli behörig lärare.

    Som behörig för mellanstadiet - kan man jobba även på låg och högstadiet, kan jag tänka mig - för att det är ju lärarbrist.

    I ditt ställe skulle jag tänka så här: betyg sätter lärare på Högstadiet. Som obehörig lärare får man sedan 1 juli 2015 inte sätta betyg och behöriga lärare är därför Mycket eftertraktade! Av den anledningen skulle jag sträva efter att bli behörig lärare på högstadiet (i de ämnen som intresserar mig i första hand). Sedan blir det säkert möjligt att arbeta på mellanstadiet och på lågstadiet - där sätter man ju inte betyg... och undervisa kan idag "vem som helst" göra, tyvärr.. :(

    Så skulle jag tänka om jag var i "dina skor" - jag skulle skaffat mig behörighet att undervisa på högstadiet.... och ta resten sen, "som det kommer"... pga vi vet inte vilka regler som kommer att gälla om några år.

    Hoppas mitt svar blir till hjälp för dig!

    Mikael SYV

    Frågor och svar taggade med 'Svenska A' (4 st.)

    • Robin

      Framtida KPU, villa kurser på distans gäller?

      Hej! Jag vill läsa till lärare via kpu i framtiden. Det jag nu har problem med är att hitta vilka kurser på distans, i svenska, som jag kan läsa 90poäng av? Söker på allt men hittar inte rätt utan bara till konstiga svenskakurser som finns i...

      Julia: : Hej Robin,vilka KPU (kompletterande pedagogiska utbildningar) som kommer att finnas om några år, kan man inte vara säker på idag. Det säkraste vägen till lärarexamen... Läs hela svaret
    • Anna

      Saknar svenska A?

      Måste elev med samlat betygsdokument utfärdat 2013 ha godkänt betyg i svenska 1 + 3 om han har godkänt betyg i Svenska B för att få ett slutbetyg med grundläggande behörighet

      SYV-besökare: : Hej Anna, i Slutbetyget som ska ge grundläggande behörighet behöver man ha godkända betyg i Svenska A (1) och B (2) eller i Svenska som andraspråk A och B eller 1 och 2. Svenska 3 behöver inte ingå i... Läs hela svaret
    • Zdenka

      allmän behörighet?

      Hej Om man gått ut gymnasiet 2012 då gäller väl allmän behörighet med Svenska A och B ? För lästa att nu gäller alla tre stegen för allmän behörighet ? Det är väl för de som tar examen efter 2012 ? eller det nya gymnasiesystemet ?

      Anna: : Hej! Om man har ett SLUTBETYG då är det Svenska A och B (eller svenska som andraspråk A och B) som krävs för att uppnå Grundläggande behörighet vad det gäller svenska språket. Men om... Läs hela svaret
    • Irina

      Poäng till juristprogrammet?

      Hej, Jag har utländsk gymnasieutbildning + utländsk akademisk utbildning genom juridik. Jag vill komma in på juristprogrammet i Stockholms universitet men vet inte om jag har tillräckligt med meritsvärde. Jag har skickat alla mina meriter om utländska utbildningar samt betyg från kurser...

      Lena: : Hejsan, här har du antagningsstatistik där du kan se hur det brukar se ut på Juristutbildningen - poängen växlar ju från år till år men Juristprogrammet brukar ligga ganska högt. Du söker ju även i kvotgruppen för Utländska betyg... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga