Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32196 frågor besvarade.
Kan jag omskola mig från 4-6 lärare till ämneslärare?
2Poäng
Tilda
Vill arbeta med barn, därför tänker jag mig mellanstadiet! Vet redan att jag har behörighet och har bestämt mig för att välja naturkunskap+teknik som inriktning.
Min fråga är; ifall jag skulle vilja omskola mig till ämneslärare inom svenska och naturkunskap till högstadiet (efter jag jobbat som 4-6 lärare). Måste jag då ha läst kemi/biologi/fysik eller räcker det att jag läst naturkunskap på gymnasiet och under 4-6 grundskollärareutbildningen.
Är det något mer jag behöver läsa till? Som tex någon utökad pedagogik? Har läst naturkunskap 2b och svenska 3 på gymnasiet
Ifall jag skulle vilja jobba med yngre barn så som 1-3 grundskollärare, har jag den behörigheten efter utbildningen till 4-6 lärare eller vad skulle jag behöva läsa till?
det är rätt så krångligt vad det gäller behörighet för lärare<<.
Systemet är inte flexibelt, tyvärr. Man måste på förhand bestämma sig om man vill bli lärare för lågstadiet eller för högstadiet...
Som du säkert vet, kan man undervisa som obehörig, men man får inte sätta betyg. Jag förstår att du vill bli behörig och helst även kunna ändra dig och omskola dig till andra "stadier" - uppåt eller neråt... :) i framtiden.
Det är extremt svårt att svara på frågan vad som blir möjligt om några år, typ - omöjligt att säkert veta. Stora förändringar i reglerna kan ske på några års sikt.
Det är nu två motstridiga "tendenser", kan man säga: - å ena sidan, är det lärarbrist och nästan "vem som helst kan undervisa" i brist på behöriga lärare och man kan därför tro att reglerna och möjligheterna för att kunna bli behörig lärare borde förenklas så att fler kan bli behöriga snarast möjligt; -å andra sidan, vill man höja status på läraryrket, och löner och förbättra villkor för lärare - och då ska man ha mer utbildning och mer specialiserad och kvalificerad utbildning som tar längre tid att skaffa sig.
De två olika saker går inte riktigt ihop. :(
Hur det blir i framtiden är det idag ingen som vet.
Det som gäller idag för att bli behörig lärare är att
1. ta lärarexamen - i vilka ämnen och "stadier" man vill
2. ansöka om lärarlegitimation
3. med lärarlegitimation kan man ansöka om UTÖKAD legitimation, om man läser till fler högskolepoäng eller på annat sätt (t.ex genom arbetslivserfarenhet) skaffar sig "tillräckliga kunskaper och kvalifikationer" - här har varje högskola/universitet befogenheter att göra egna tolkningar; man kan få Nej på en lärarhögskola och få Ja på samma fråga - på en annan.
Som det är idag, kan du få jobb i skolan (vikariat eller AVA, allmän visstidsanställning) utan någon som helst högskoleutbildning - se t.ex Juniorlärare<< och om man jobbar i några år som obehörig, kan man komma in i ngt. projekt typ "lärarlyftet"... eller VAL-projektet... eller ngt. annat framtida projekt - där man kan få hjälp att bli behörig lärare.
Som behörig för mellanstadiet - kan man jobba även på låg och högstadiet, kan jag tänka mig - för att det är ju lärarbrist.
I ditt ställe skulle jag tänka så här: betyg sätter lärare på Högstadiet. Som obehörig lärare får man sedan 1 juli 2015 inte sätta betyg och behöriga lärare är därför Mycket eftertraktade! Av den anledningen skulle jag sträva efter att bli behörig lärare på högstadiet (i de ämnen som intresserar mig i första hand). Sedan blir det säkert möjligt att arbeta på mellanstadiet och på lågstadiet - där sätter man ju inte betyg... och undervisa kan idag "vem som helst" göra, tyvärr.. :(
Så skulle jag tänka om jag var i "dina skor" - jag skulle skaffat mig behörighet att undervisa på högstadiet.... och ta resten sen, "som det kommer"... pga vi vet inte vilka regler som kommer att gälla om några år.
Hej! Jag går i ettan på NaturNatur men jag har fått ett stipendium till att plugga på IB utomlands resten av gymnasiet. Dock så har jag ganska svårt att förstå informationen om IB som finns på internet.
Om jag väljer den enklaste matten (som motsvarar matte 3 typ) samt den enklaste...
Julia: :
Hej Alice!det första jag tänker på (i relation till att bli behörig till svenska högskoleutbildningar) när jag läser "plugga på IB... Läs hela svaret
Jag undrar hur lätt/svårt det är att komma in på välkända universitet i världen med svenska betyg. Är det helt omöjligt utan en IB examen (eller likande kvalifikationer) att konkurrera om platser till toppuniversitet i t ex England som...
Anna: :
Hej,det är inte omöjligt att med gymnasieexamen från ett nationellt program komma på ett Universitet utomlands (det finns ganska många som lyckas med det). Bra att ha så höga betyg... Läs hela svaret
Hej! Jag började gymnasiet hösten 2019 på ekonomiprogrammet och kände direkt att något var fel. Några veckor in bytte jag klass då jag trodde att felet var det sociala och nu har jag några vänner i klassen. Trots detta trivs jag inte alls utan...
Mikael: :
IB-diploma är ett Interantionellt program som är 2årig. IB lyder inte under Skolverket utan under IBO-organisationen.Skolledare/utbildningsansvarig på IB-diploma programmet kan fatta... Läs hela svaret
Hej, jag ska välja gymnasium snart och pendlar mellan IB och NA men jag har lite frågor som jag behöver svar på.
Om jag skulle välja att gå NA, skulle jag kunna plugga utomlands efter? Eller måste jag kompensera med kurser och i sådana fall vilka? Jag vet att det lär vara svårare att kunna...
Anna: :
Hej Hanna,det finns exempel på att elever från diverse olika nationella program pluggar sedan utomlands. Det är är "svårare" för dem är bl.a att de är vana vid... Läs hela svaret
Till ex om man går i samhällsprogrammet får man läsa utomlands eller måste man göra något prov?
Julia: :
Hej Maya,det finns många exempel på att elever som i Sverige gick på "vanliga" svenska nationella program, läser senare utomlands. Om man behöver eller inte behöver göra... Läs hela svaret