Jag förstår att om man vill bli revisor så måste man gå på universitet, medan redovisningsekonom räcker det att gå på yrkeshögskola. Men jag tycker inte att det är värt det att man satsar på yrkeshögskola och studerar till redovisningsekonom i 2 år och sedan gå på universitet i några år för att utbilda sig till revisor. Kan man som sagt bli revisor om man har arbetat som redovisningsekonom i ett antal år? Eller finns det en annan väg? Och är det bättre att gå på yrkeshögskola eller universitet för att utbilda sig till redovisningsekonom, finns det någon skillnad? Och dessutom vad är skillnaden mellan ekonomi kandidat programmet och civilekonom programmet på universitet? Man kan väl ändå bli revisor eller redovisningsekonom om man går ekonomi kandidat programmet som är 3 år på universitet? Jag har ingen gymnasieexamen, men däremot har jag godkänta betyg på de flesta kurser, jag blev inte godkänt på min gymnasiearbete. Och jag ser att för att kunna söka till yrkeshögskola som redovisningsekonom så krävs det Engelska 6, matematik 2 och svenska 2 som särskilda förkunskaper. Och jag har alla dessa kurser godkänta. Men inte en gymnasie examen godkänt. Kan jag ändå söka? kommer jag in på utbildningen? är det värt att ändå söka? Och vad är skillanden på internationell redovisningsekonom och en vanlig redovisningsekonom? Innebär det att en internationell redovisningsekonom att jag kan jobba utomlands utöver sverige? t.ex i Frankrike och tyskland?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32151 frågor besvarade.
Kan man bli revisor om man har arbetat som redovisningsekonom?
1 Svar
Hej Lily. Högskola/Universitet (i Sverige) kan inte ta in obehöriga. Och du är utan examensbevis tyvärr - obehörig. dock kan du anses ha grundläggande behörighet på reell kompetens, om du bl.a skaffar dig arbetslivserfarenhet på minst 3 år på halvtid.
angående yrkeshögskola
YH gör den så kallade sammantagen bedöming. Bra att ha arbetslivserfarenhet inom den aktuella branschen. Någon garanti på att komma in på ngn utbildning kan tyvärr inte ges på förhand. Alla intresserade är välkomna att söka och så får du sedan besked om du kom in eller inte.
Uppnå grundläggande behörighet
Du kan läsa mot examensbevis på komvux. Du kan göra gymnasiearbete på komvux och försöka få ut examensbevis från komvux. Detta om du siktar in på högskoleutbildningar. Men även inför ansökan till yrkeshögskola eller om du söker jobb, så är det inte fel att ha Examensbevis. Om det endast fattas godkänt betyg i GA, som är en kurs som kan på heltid läsas på fem veckor, då är mitt råd att du tar dig den tiden och gör ett försök att få ut examensbevis från komvux (i alla fall till att börja med).
Ekonomiyrken
Allra de flesta yrken är inte reglerade. Det betyder att det blir upp till varje arbetsgivare att fritt bestämma vilken utbildning hen anser passande för anställning på just det företaget eller i just den organisationen. Av de ekonomiyrken vill jag uppmärksamma: Civilekonom och Auktoriserad revisor.
Av tradition kallas endast hen som tar examen från fyra-åriga civileknomprogrammet på högskolenivå - för en Civilekonom.
Auktoriserad revisor kan man i Sverige bli endast via en auktorisation och för det ställs det strikta krav. För information om vilka krav som ställs för att kunna få auktorisation, var god läs på Revisorsinspektionens hemsida och på hemsidan för Branschorganisation för redovisningskonsulter, revisorer & rådgivare - www.far.se
Arbetslivserfarenhet
Det är ofta mycket bra att skaffa sig några års arbetslivserfarenhet, innan man satsar på någon längre utbildning. På så sätt undersöker du hur arbetsmarknaden ser ut och kommer ännu bättre fram om vad du vill satsat på - på lång sikt!
Högskola eller yrkeshögskola?
De båda ger eftergymnasiala utbildningar. Men yh-utb är kortare och mer praktiska med mycket praktik och är kända för att snabbt ge jobb.
Frågor och svar taggade med 'individuell studieplanering' (4 st.)
-
50% studier på gymnasiet?
Hej, Om man ska läsa 50% på gymnasiet (sista året, Åk3) vad är rimligt poängmässigt för halvtidsstudier och sedan utifrån vad man senare kan läsa in på komvux? Är det t.ex. alla av de programgemensamma ämnen (400p). //Med...
Hej,halvtidsstudier på gymnasienivå = 10 gymnasiepoäng per vecka, alltså på 20 veckor (en termin) bör man läsa in 200p (2 stycken normalstora kurser) och på 40 veckor (2 terminer) - 400p.Om... Läs hela svaret -
Läsa till lärare via VAL?
Hej! Jag läser och läser massvis information om vidareutbildning för lärare (VAL) men blir lika förvirrad varje gång då jag inte riktigt förstår jag kraven för att bli antagen är. När jag läst: 1. Matematik 1 för...
Hej Anna,Om dina meriter bedöms vara tillräckliga och du blir antagen till VAL följer du sedan en individuell studieplan för att nå önskad examen.Om en sökande till VAL inte är, enligt den... Läs hela svaret -
Förlänga kurser för vissa elever?
Hej! På skolan där jag jobbar förlängs det kurser "hejvilt" för elever som anses behöva mer tid än övriga klasskamrater för en kurs. Ex: SA läser ma1 på ett år, men ett par elever kan rektor/lärare plötsligt be mig ändra så att de ligger på två år för att de ska hinna. Är det OK att jag gör...
Hej Emma, det är Individuella studieplaner som gäller. Och gymnasieskolans uppgift är att försöka se till att så många elever som möjligt uppnår kraven för... Läs hela svaret -
Praktik under perioden mellan två olika linjer?
Nu efter hälften av första året av Natur har jag valt att byta till Media-Estet istället, och eftersom att det just blev så snävt med tid nu på slutet bestämde jag och SYV på skolan att avvakta ett helt år. Då togs frågan om praktik under tiden mellan upp. Är det ett krav på något sätt, eller...
Hej Anton! Det är ingen vanlig situation du beskriver. Jag kan därför inte förklara för dig i detalj vad som gäller i just din situation. Du måste nog be om svaren från... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga