Min dotter går nu ettan på gymnasiet och har valt ekonomi/juridik. Dock vill hon gärna byta till ekonomi/ekonomi på annan gymnasieskola när hon börjar tvåan i höst. Hon har fått höra både att det går och att det inte går för att vissa ämnen som läses i ettan på ekonomi/ekonomi läser inte ekonomi/juridik. Vad är det för ämnen som skiljer och brukar det gå att komplettera under sommarlovet?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32078 frågor besvarade.
Kan man byta till ekonomi/ekonomi från ekonomi/juridik?
1 Svar
Hej,
vill eleven gå på en annan gymnasieskola så rekommenderas att söka via gymnasieantagningen under val- eller omvalsperioden, för att det är inte elevens rättighet att byta gymnasieskola på annat sätt än just genom att konkurrera om plats med sina grundskolebetyg när val till gymnasiet sker. Om en elev kommer in på en gymnasial utbildning, via gymnasieantagningen, till år1 och uppvisar godkända betyg i de flesta kurser som läses i år 1 på det aktuella programmet brukar hen bli uppflyttad till år2.
I andra fall är eleven "utelämnad" till skolornas/rektorernas "god vilja" men framförallt att det ska finnas ledig plats i år2 på den skola där eleven vill läsa. Även om platserna befrias på grund av avhopp från gymnasiet så upptas de snabbt av elever som har rätt till de planerna för att de sökte via gymnasieantagningen, konkurrerade med sina grundskolebetyg och kom in och uppvisar godkända betyg från år1, så blir de uppflyttade till år2 och de lediga platserna i år2 "försvinner" och då kan inte en gymnasieskola ta in några andra elever.
Om en gymnasieskola kan ta in elever i år2, förbi gymnasieantagningen, utan direkt till skolan, då tittar personal (i första hand SYV på den mottagande skolan) på hur elevens studieplan ser ut (vilka kurser hen har läst och fått godkända betyg i) och bedömer om eleven ska på två år kunna uppnå kraven för examensbevis. Blir bedömningen att eleven inte kan uppnå kraven för examensbevis, då kan inte gymnasieskolan anta den eleven.
Kurserna kan på olika skolor läsas i lita olika ordning, t.ex brukar Idrott-och-hälsa1 läsas i år1 men på vissa skolor kan den kursen bli förlagd under år2 eller t o m under år3 (t.ex på grund av lärarbrist). Många kurser läses dock i "vanlig ordning" t.ex svenska 1, 2 och 3 under var sin årskurs men även det är inte "förutbestämt", utan en skola kan förlägga alla tre kurser i svenska under kortare tid än 3 år (i en form av "koncentrationsläsning"). Det är inte förbjudet för en gymnasieskola att förlägga kurserna "komprimerat", så att eleverna läser få kurser under kort tid och sedan några till kurser under kort tid... eller t o m att eleverna läser endast en kurs på heltid, t.ex läser man i så fall en språkkurs eller en mattekurs på fem veckor, får betyg och sedan läser en annan kurs på heltid (en 100p.kurs läses på heltid på fem veckor).
Att skolorna förlägger kurserna på olika sätt gör det svårt att byta skola. Skolorna gör det på grund av lärarbrist, shemakrockar och andra "svåra omständigheter" (alltså, inte för att försvåra för eleverna).
Vilka kurser som ingår i olika inriktningar inom ekonomiprogrammet kan du se i Programplanen för EK>>. det är 300 poäng av programmets 2500poäng som skiljer inriktningarna åt (alltså inte så mycket som skiljer inriktningarna åt... men inriktningskurserna är obligatoriska i alla de fall där eleven inte fick rektors beslut om Individuellt anpassat gymnasieprogram; vid ett sådant beslut kan inriktningskurserna bytas ut och med det inte längre blir obligatoriska). Var god se https://www.fragasyv.se/info/individuellt-anpassat
Med det sagt, så är det inte förbjudet för eleverna och deras vårdnadshavare att kontakta skolorna med frågor om att byta skola och/eller program och/eller inriktning på programmet. Några generella svar går inte att ge på din fråga förutom att det bästa i den situationen är att göra en ny ansökan via gymnasieantagningen och konkurrera om plats på en gymnasial utbildning (på nytt, alltså).
Hoppas mitt svar blir till hjälp!
Frågor och svar taggade med 'prognos för yrken' (8 st.)
-
Inköpare/Upphandlare?
Hej, Jag är antagen till en yh-utbildning som inköpare/upphandlare och jag har några frågor angående jobbet. •Hur ser tillgängligheten för jobb ut i hela Sverige samt Uppsala & Gävle regionen(min region) eller är de flesta jobben...
Hejsan,yrkeshögskoleutbildningar inom Inköp och Upphandling brukar vara i lite drygt 2 år; t.ex utbildning/affarshogskolan/inkoepare-upphandlare är på 415 yrkeshögskolepoäng - alltså läses... Läs hela svaret -
Hur svårt är det egentligen att få ett jobb som personalvetare?
Hej! Jag har läst lite på nätet och blir helt förvirrad av alla motsatta påståenden. Så jag undrar hur svårt är det egentligen att få ett jobb med en personalvetarkandidatexamen, mer specifikt i Stockholm län men även över...
Svaret från Vägdelaren ser bra ut, tycker jag, men det stämmer inte att det endast är 3 annonsen för Personalvetare. Jag har hittat 148 annonser för Stockholms... Läs hela svaret -
Hur ser arbetsmarknaden ut för dietister?
Hej, som rubriken lyder! Har kollat runt och läst på att det finns stor men också liten konkurrens på dietister. Vilket stämmer egentligen? Behöver man ha några egenskaper för att kunna arbeta som dietist? Kan man välja att arbeta med barn...
Hejsan,det vi vet om yrket Dietist, uppger vi på Framtid.se/yrke/dietist och vad vi fick uppgifter om från de källor som vi bedömer som pålitliga så är det "liten konkurrens om... Läs hela svaret -
Systemvetenskap eller ekonomi?
Hej, jag har länge varit intresserad av ekonomi och företagande. Fram till nyligen var jag säker på att jag vill plugga ekonomie kandidat på universitetet, men nu lutar det mot systemvetenskap. Som jag har förstått det är systemvetenskap nära...
Hej Carl; du ställer några olika frågor och jag ska försöka svara på dem. Ang. magister och masterprogramDet är utbildningar på avancerad nivå och man måste ta... Läs hela svaret -
Är det lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare?
Är det som det ser ut just nu, och på fem års sikt enligt prognoser lättast att få jobb som ekonom, jurist eller systemvetare? Kan någon av dessa yrkens arbetsmarknad försämras av datoriseringen/automatiseringen till viss del enligt prognos?
Hej felicia, för ekonomer och jurister - är det balans på den svenska arbetsmarknaden; för systemutvecklare - goda möjligheter på arbetsmarknaden. Av de tre... Läs hela svaret -
Jobba innan specialistutbildning och framtidsutsikter psykologyrket?
Hej, jag har två frågor. Undrar om man måste jobba något mellan lärarutbildningen och seciallärarutbildningen? Alltså om jag först måste läsa en lärarutbildning, sedan jobba som lärare x antal år och efter det kan...
Hej Alba,idag krävs det för behörighet till speciallärarprogrammen följande:grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen,... Läs hela svaret -
Folkhälsovetare om 3 år?
Hej Jag är 22 år, har börjat att läsa till folkhälsovetare, så länge tycker jag att programmet är väldigt roligt att läsa men ibland för jag typ en ångestattack med tanken typ vad om jag inte hittar ett jobb efter examen om 3 år när jag är klar med utbildningen, för att det står ju ”svårt att...
Prognoser kan slå fel. Och även om det blir svårt att hitta jobb, kommer ju några att hitta, så varför inte du i så fall? Så, jag tycker definitivt inte man ska hoppa av utbildningen som man gillar! -
Industridesigner?
jag undrar om arbetsmarknader för industridesigner.
Hej Beheshta! En industridesigner http://www.framtid.se/yrke/industridesigner är oftast en del i produktutvecklingsteamet & samverkar med andra kompetenser. Hen arbetar med att utveckla nya produkter, tjänster, processer & miljöer. En... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga