Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Kan man höja antagningspoäng snabbt med nytt språk?
3Poäng
Roland
Hej!
Jag undrar hur mycket man kan höja sina antagningspoäng om man har lärt sig ett nytt språk utomlands och nu är tillbaka i Sverige.
I dokumentet "Kurser som kan höja meritvärdet" står det att man kan läsa Moderna språk 1-7.
Om detta stämmer kan jag få A x 700p eller?
Jag har studerat spanska på ett spansktalande universitet och borde kunna tenta av kurserna snabbt, men kan jag begära av Komvux att få tenta av kurs för kurs?
På lokala Komvux ville de att jag skulle läsa högsta kursen först, men då misstänker jag att jag skulle gå miste om poängen från de lägre kurserna?
Hej, har du utländsk gymnasieutbildning? för att kurser som kan höja ditt meritvärde (listan på dem) är till för personer som har sin grundläggande behörighet som i huvudsak baseras på deras Utländska gymnasieutbildningen. Om du gått gymnasiet i Sverige och har ett Slutbetyg eller Examensbevis från gymnasiet eller från komvux, är det andra regler som gäller för dig i så fall. Det är rätt komplicerat. För att få fram vilken uppsättning av reglerna som gäller för dig måste man veta - varifrån kommer din gymnasial utbildning: utlandet eller Sverige? om du har svensk gymnasial utbildning - om den är från gymnasiet eller från komvux, från vilket år och vad dokumentet heter: det finns många namn som t.ex Slutbetyg, Samlat betygsdokument, Examensbevis, Studiebevis, Studieintyg och om man läst gymnasiekompetens på en folkhögskola - då borde man ha fått Omdöme om grundläggande behörighet. Och för varje dokument och även beroende på vilket år det är utfärdat, så kan Olika uppsättning av regler gälla. Gå in på Antagning.se/betyg och välj rätt utbildningsform och se om du hittar vad som gäller i så fall i din situation.
Allmänt gäller: i betygsgrupper konkurrerar man till svenska högskoleutbildningar med sitt meritvärde. Meritvärde är summan av Jämförelsetalet + Meritpoängen. Har man inga meritpoäng, blir jämförelsetal = meritvärde Jämförelsetal är detsamma som "snittbetyget" som räknas ut på alla de betygen som bör eller får räknas in. De som har utländsk gymnasieutbildning får inte meritpoängen utan i stället för meritpoängskompensation, enligt en speciell tabell.
Ang."tenta av" Jag tror du syftar på Prövningar. Det gäller hitta var man kan göra prövning, vilket kan bli svårt. Får du godkänt betyg på prövningen, då har du det betyget och satta betyg gäller tillsvidare, men det är inte säkert det betyget kommer hjälpa dig komma in på en högskoleutbildning. Det beror på om det betyget får räknas in i ditt meritvärde antingen endast inom jämförelsetalet eller om det betyget kan ge dig merit(extra)poäng. Max antal meritpoäng är 2.5 och de som redan har 2.5 meritpoäng, kan inte få fler. Meritpoängsreglerna är olika för de som har examensbevis eller slutbetyg.
Alltså, är det rätt så komplicerat system och går inte svara på din fråga om betygen i spanska 1-7 skulle hjälpa dig att komma in på en svensk högskoleutbildning, om man inte vet exakt hur din situation ser ut. Därför tycker jag att du bör boka tid med SYV på komvux och gå igenom din situation och få fram vad som gäller för dig. Du kan också försöka vända dig till Antagning.se, t.ex ring 0771-550720 tel.tid 9-16 - där ansökan till svenska högskoleutbildningar tas emot och administreras kring. Det är antagning.se som räknar fram ditt meritvärde, då borde de kunna hjälpa dig få fram ett svar om betygen i Spanska 1-7 skulle i ditt fall räknas in.
Hej! Jag satt en snabblänk i en kommentar till din kommentar till din fråga, och på den sidan står det bland annat: ”Om du kompletterar med en ny kurs så får du bara använda den för att läsa in en behörighet du saknar, eller för att höja betyget i en kurs du redan har läst. Däremot får du inte räkna med en helt ny kurs i ditt meritvärde.”
Det här med att komma in på en högskoleutbildning kan bli ganska komplicerat. Man måste alltid ha Grundläggande behörighet. Många högskoleutbildningar kräver också Särskild (t.ex inför läkarprogrammet - fysik2, kemi2, biologi2 och matte4) behörighet. Man måste ha både grundläggande + särskild, om "din" högskoleutb.så kräver. Sedan tillkommer frågan om att komma in genom konkurrens och man kan konkurrera i flera olika urvalsgrupper samtidigt. Om AU öppnas möjlighet för (vilket är ett undantag), då kan samtidigt som man konkurrera i HP (om man har resultat från högskoleprovet) och i en eller flera betygsgrupper, också konkurrera i AU-urvalet. I två av betygsgrupperna (BI och BII) konkurrerar man med sitt meritvärde (summan av jämförelsetalet + meritpoängen). I BF (omdöme från en folkhögskola) konkurrera man med den siffran som man fick i omdöme - högst 4.0. Vilka kurser/betyg som räknas in i ditt meritvärde beror i mångt och mycket på din utbildningsbakgrund, alltså från vilket år dina gymnasiala betyg är.
Några mycket populära utbildningar på de svenska lärosäten bl.a läkarprogrammet, arkitektutbildningen m.fl brukar ha många sökande med mycket höga betyg. Antagningsgränsen brukar därför ligga på över 20.00 vilket innebär att endast alla A (eller MVG) betyg i gymnasiala kurser räcker inte utan de som tas in har oftast även några (ibland alla) meritpoäng. Meritpoängen är extra-poängen, som inte är obligatoriskt att ha men om alla A-betygen inte räcker, då blir man mer eller mindre tvungen skaffa sig meritpoängen eller få högt resultat på högskoleprovet, annars kommer man inte in. Men inte ens högsta möjliga meritvärde som = 22.5 och innebär att man har alla högsta betyg i alla kurser i sitt examensbevis eller slutbetyg + max antal meritpoäng, som är 2.5 kan tyvärr inte alltid garantera att man får plats. Om antal sökande som har 22.5 i meritvärde är fler än antal platser, måste man göra urval bland dem, så alla de kommer inte in. T o m utlottning kan tas i bruk.
Att snabbt höja från 17+ till 20+ skulle man kunnat (eller nästan i alla fall, för att max antal meritpoäng är endast 2.5) om man inte hade några meritpoäng och skaffade sig max antal, alltså 2.5 meritpoäng, då blir matematiken sådan att 17.00 + 2.5 = 19.5 och om man hade 17.9 och skaffar sig 2.5 meritpoäng, då får man meritvärde på 20.4. Så, frågan är då om det i dina "17+" finns några meritpoäng eller inte. Och det är inte helt lätt... för du går både enligt de gamla och de nya reglerna just vad gäller MERITPOÄNGEN. Om du nu har några meritpoäng "på" kurserna i det gamla betygssystemet (där möjlighet att få betyg upphörde helt från 1 juli 2016), då behåller du - i alla fall än så länge- de meritpoängen + du kan fylla på till max, som är 2.5 med betygen i de nya kurserna inom ämnen Engelska, Moderna språk och Matematik. Om du kan göra prövning i Spanska 5 så är det inte omöjligt att du skulle få meritp.för den kursen. Max antal meritpoäng för moderna språk är 1.5. Se reglerna på antagning.se/sv/dina-betyg/gymnasieskolan/slutbetyg-fore-2010/meritpoang
Hejsan, om du är säker på att du både har grundläggande och särskild behörighet, då handlar det endast om att du vill höja ditt meritvärde. Meritvärde = jämförelsetal + meritpoängen. Du som har slutbetyg från innan 2010, kan (ett litet tag till) räkna med meritpoäng även för områdeskurser; om du söker till psykologprogrammet, så vilka de områdeskurserna (Område 5) - antagning.se/områdeskurser-beteendevetenskap Möjlighet att få meritpoäng för områdeskurserna kommer upphöra vid antagning till sommarkurser 2022, alltså för sista gången vid antagning till vårterminen 2022.
Tips! jämför innehåll i ditt slutbetyg med listan för områdes-meritp.kurser (område 5) då ser du om du redan har några meritpoäng för områdeskurserna. Har du idag inga meritpoäng, kan du uppnå upp till 2.5 meritp. Men om du måste höja ditt meritvärde med 3.0 eller i alla fall med mer än 2.5, då kommer inte det att räcka, för att ingen kan få fler än max meritpoäng.
Hej, undarar hur man blir en kirurgisk tekniker i sverige, hittar bara information om andra länder.
Måste man ha en läkarundervisning? Ifall man inte behöver det, vilka skolor i Sverige erbjuder en sådan utbildning? och hur ser vägen till en kirurgisk tekniker ut?
Julia: :
Hej Kalle!Det är inte så att yrken i olika länder kan direkt "översättas" eller alltid direkt "motsvarar varandra...". Sjukvård kan vara uppbyggd på olika... Läs hela svaret
Hej! Jag har precis börjat gymnasiet efter att ha haft ett ganska tufft år i 9an, jag fick jobba från distans hela det året då jag har autism och inte klarade av att vara där. Pågrund av detta så plockade min specialpedagog bort några...
Liselotte: :
Hej H,på Hantverksprogrammet finns det tyvärr inte möjlighet att läsa alla de kurser som du behöver för behörighet till läkarprogrammet, men du kan komplettera efter gymnasiet, för att... Läs hela svaret
Möjligtvis, kunna bli plastkirurg genom vård & omsorg?
Milla : :
Hej Rana,ja, det är möjligt att på gymnasiet läsa Vård-och-omsorg (VO) >>, komplettera sedan efter gymnasiet och så småningom kunna komma in på... Läs hela svaret
Hej. jag går nu mitt andra året på vård och omsorgslinjen på gymnasiet. min dröm efter gymnasiet är att bli kirurg. Men jag vill bli sjuksköterska först för att ha något mer stadig att falla tillbaka på om jag inte skulle klara andra utbildningar. Men nu är det så att jag förstår inte riktigt...
Anna: :
Hej Alicia,
Kikurgi är en av möjliga specialiseringar för läkare; det är inom ST-tjänst som man läser till att bli kirurg.
Tänk på att Studiemedel för eftergymnasiala... Läs hela svaret
Hej jag går just nu sista terminen i nian och vill bli kirurg och jag planerar att välja att läsa natur. Men min dröm är att jobba som kirurg i usa och jag har grubblat om det är möjligt att ta läkar examen i Sverige och sedan börja jobba i USA?...
Julia: :
Hej EmiI,
det är först om 3 år du behöver börja söka tiII eftergymnasiaIa utbiIdningar. På 3 år kan mycket förändras. Men språket i USA kommer inte att förändras. Det... Läs hela svaret
hur många år behöver man läsa i högskolan för att bli kirurg?
Julia: :
Hej Rana,
Kirurg>> är specialistläkare, det vill säga man utbildar sig till Läkare>> först, vilket i Sverige tar 5.5 år på heltid. Sedan... Läs hela svaret
Min gymnasium erbjuder högskolförberedande efter gymnasium inom vård och omsorg. Så min fråga är om jag kan söka till kirurg efter gymnaset.? Om inte hur kommer jag in i kirurg genom VO. och vilka utblidningar kan jag söka till?
Anna: :
Hej Faisa!
Du skriver att din gymnasieskola erbjuder högskoleförberedande EFTER gymnasiet men du menar kanske att din skola erbjuder läsa kurser för högskolebehörighet UNDER gymnasiet?
På Vård&omsorgsprogrammet... Läs hela svaret
Jag har funderat på att bli läkare, men har verkligen ingen lust att gå naturvetenskapliga linjen på gymnasiet då det är väldigt mycket plugg där. Annars har jag funderat på ekonomi eller vård & omsorg. Går det?
Jag vill veta vad jag måste läsa till på komvux i så fall och hur bra betyg jag...
Lena: :
Hejsan, ja, om du går Vård och omsorg (VO) så så får du komplettera med ganska mycket matte och no-ämnen inom vuxenutbildningen efteråt - fördelen med VO är ju att du får teori och praktik inom alla möjliga... Läs hela svaret
Ifall man vill bli specialistsjuksköterska inom kirurgi, måste man då plugga vidare på universitet, och sedan plugga på en specialistutbildning eller är det bara gymnasiet och sedan vidare till universitet och plugga till operationssjuksköterska?
Fråga: :
Ofta måste du grunda med att gå Sjuksköterskeprogrammet och sedan gå en påbyggnadsutbildning inom olika områden där du vill specialisera dig. Här kan du se exempel på olika specialistsjuksköterskeutbildningar på Karolinska i Stockholm http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=11786&a=158711&l=sv
