Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31888 frågor besvarade.
Kandidatexamen i psykologi och magisterprogram i socialt arbete?
4Poäng
J
Kan man söka till kurser för magister- examen i socialt arbete i Sverige, efter avslutad kandidatexamen i psykologi från London (så kallad Bachelor of arts)? För att kunna jobba som exempelvis:
(Om man utgår från Linnéuniversitets hemsida):
Socialt arbete, magisterprogram, 60 högskolepoäng
Yrkesliv
Som magister i socialt arbete har du fördjupad professionskunskap. Vanliga arbetsområden är som utredare, utvärderare och utvecklare inom offentlig, privat och frivillig social verksamhet.
*Kan man jobba som socionom?
*Vilka områden kan man jobba inom i Sverige, utan magister eller med? Ser jobb- möjligheterna bra ut, eller är det mer fördelaktigt att välja socionom- programmet direkt från början?
Jag är mycket intresserad av psykologi, men kommer inte in här i Sverige, inte heller på socionom, då mitt snittbetyg är 15. Därför vill jag utbilda mig till kandidat i psykologi eller socionom, i London och jobba som socionom här, eller något liknande med barn och unga i fokus.
Tyvärr så kan det vara svårt att kunna garantera någon "tillgång" till en viss utbildning i Sverige efter det att man läste utomlands. Mest "samkört" är det i Nordiska länder. Sedan kommer EU. Sedan resten av Europa och först "sist" - kommer resten av världen: där skillnaderna mellan svenska och "utländska" utbildningar kan vara ganska stora och man skall ev. behöva komplettera med några kurser för att kunna "gå vidare".
Huvudregeln är ju den att du bör vara beredd att skicka din utbildningsdokument från utlandet för bedömning (tänk dig en person som var född, uppvuxen och gick i skola i ett annat land och fick sin högskoleutbildning där också - så kommer hen till Sverige och vill fortsätta bygga på sin tidigare utbildning. Hen skickar sina utbildningsdokument för bedömning och får svar om vad utbildningen "är värd" i Svenska mått och om den ev. behöver kompletteras).
Det är bra att du vill planera på förhand och ta reda på saker - så mycket som möjligt. Grejen är dock den att förändringar sker och även om du skulle idag vara lovad att "den och den utbildningen" är så pass lik sin svenska motsvarighet att den inte behöver kompletteras. OK, tänker du och söker. Det tar tid att söka och komma in och sedan genomföra den utbildningen som är kanske på 3 eller 4 år. Det kan också inträffa saker på vägen (t.ex. om du tar ett studieuppehåll på ett år) - och så kommer du fem år senare till Sverige och får svar att någon förändring trädde i kraft under tiden du studerade utomlands som gör att de "löften" du fick förr inte gäller längre och nu är det så att du behöver ändå komplettera din utbildning.
Det är ingen som kan ge dig "garanti mot förändringar". Därför tänker jag så här: välj utbildning utomlands som du "gillar" och sök den. Om du kommer in, får du lite tid på dig att tacka Ja eller Nej till utbildningsplatsen (och då kan du gå prata med vägledare på den högskola/universitet i Sverige där du sedan planerar läsa vidare efter "grundutbildningen" utomlands). Sök flera olika utbildningar i olika länder. Se var du kommer in först.
Det viktigaste är kanske att den utländska utbildningen ligger på "rätt nivå". För att t.ex. sjuksköterskor som kommer till Sverige från andra länder har ofta sin Sjuksköterskeutbildning på gymnasial nivå. De är behöriga i sina hemländer och kanske t o m har mångårig erfarenhet från arbetslivet. I Sverige när de ansöker om "komplettering" på Sjuksköterskeutbildningen, får de svar att de måste gå om hela utbildningen till sjuksköterska eller möjligtvis kan börja på termin 2 (av 6 terminer) - för att de läste i sitt hemland på lägre nivå än man läser i Sverige.
Samma sak händer med Jurister, Ingenjörer och Lärare ibland. I vissa länder läser man på en nivå som motsvarar svensk gymnasienivå eller yrkeshögskolenivå men ej högskolenivå. Och i så fall blir man hänvisad till att söka till en svensk högskoleutbildning och läsa hela från början eller till att söka jobb på "lägre nivå", t.ex. jobb som undersköterska i stället för sjuksköterska; jobb som lärarassistent eller skolvärdinna i stället för lärare; jobb som juristassistent i stället för jurist och det kan vara en bättre lösning att börja jobba snabbare för då får man inkomst snabbare. Om man räknar på vad det kostar att läsa i flera år på högskolan, när man lånar pengar och inte har någon inkomst under tiden - då kan man inse att man tjänar mer på att t ett jobb direkt även om det jobbet är lägre lönesatt än det som man kan söka efter en högskoleutbildning. Det finns ingen jobbgaranti heller: dvs man kan gå en ganska lång högskoleutbildning och även 2 stycken och vara arbetslös efteråt, tyvärr.
Jag hoppas att mitt svar inte låter som alltför deprimerande. Jag tycker bara att det är bra att vara realistisk och tänka på vilka olika alternativ som finns och vad som kan hända "i värsta fall", om man har otur.
Ett råd till dig är att du tar kontakt med Studievägledare på de institutioner där du skulle velat studera i Sverige och be dem om råd: att de ger dig tips på vilka utbildningar utomlands som de kan rekommendera att söker i stället.
Önskar dig allt väl & stort lycka till!
ANNA
Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupper' (104 st.)
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Milla : :
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret
I mitt IB program har inte jag valt svenska som ämne alls, vilket innebär att för att vara behörig till svenska universitet kommer jag att behöva göra tisus prov. Jag tar diplom våren 2024. Jag har gjort tisus provet två...
Milla : :
Hej!Det du skriver i slutet av din fråga, nämligen "jag har fått höra från någon källa att om man ansöker universitet och inte har behörigheten för ett visst program man... Läs hela svaret
Jag har ett samlat betygsdokument från gymnasiet (från 2008) och läste sen på Folkhögskola (2008/2009) och fick då behörighet till högre studier. Gjort högskoleprovet 2ggr och undersöker nu möjlighet till längre provtid på grund av att jag läser extremt sakta. Från folkhögskolan fick jag omdöme...
Milla : :
Hej,jag ställde i kommentaren till din fråga följande frågor till dig: Vilken utbildning vill du komma in på - på eftergymnasial nivå? vilket... Läs hela svaret
Vilken antagningskvot räknas man in i om man höjer sina betyg genom betald prövning under gymnasietiden? Alltså att skolan har erbjudit prövning för att höja ett betyg man är godkänd i i utbyte mot en kostnad innan man tar studenten, räknas...
Milla : :
Hej,i det fallet du beskriver prövas du i BI, direktgruppen. De högre betygen kommer ju ingå i ditt examensbevis från gymnasiet; du kommer alltså inte komplettera efter gymnasiet, det blir med det inte en komplettering.
Hej, Jag vill plugga sport management- programmet i höst och har lite frågor om i vilken urvalsgrupp jag kommer hamna i. Jag läser just nu på matte 3b på komvux eftersom jag fick F i den kursen på gymnasiet och godkänt matte 3b är ett krävs...
Milla : :
Hej,eftersom du har examensbevis från gymnasiet, då är kurserna "låsta" för dig och du måste få högre betyg i samma kurser som redan finns i ditt examensbevis... Läs hela svaret
Försvinner jag från bi om jag gör prövningar och pluggar upp mina betyg eller söker jag då in i både bi och bii?
Milla : :
Hej,om du innan du gör kompletteringar redan är Behörig, då prövas du även fortsättningsvis i BI (med det meritvärde som du hade innan du höjde dina betyg genom en komplettering). Och du... Läs hela svaret
Hej! Jag vet att denna fråga in är inte relaterad till antagningspoäng, kurser eller betyg. Men, jag undrar om sannolikheten att du kommer in på det programmet som du har valt i Högskolan/universiteten beroende på vad studerade på gymnasiet. Om en person...
Milla : :
Hej,svar på din fråga är både Nej och också (ibland) ja, konstigt nog. Det är komplicerat.Jag ska försöka förklara:till svenska högskole-... Läs hela svaret
Hej! Efter gymnasieexamen hade jag bara 1,5 i merit. Jag valde därför att läsa spanska 4 på Komvux för att uppnå 2,0. Hur räknas detta in i mitt gymnasiebetyg? Och hur fungerar det när jag söker in till universitet?
Milla : :
Hej,godkänt betyg i moderna språk 4 ger + 1.0 meritpoäng (till de utbildningar som accepterar meritpoängen och det är nästan alla svenska universitetsutbildningar). Du får gärna läsa en... Läs hela svaret
Hej, Jag läser extra kurser på komvux (jag har en avslutad gymnasieutbildning). Jag har kunnat söka in till t.ex Matematik på SU i B1. Kommer betygen jag får på extra kurserna på komvux att påverka B1 om jag söker in till t.ex matematiken...
Milla : :
Hej,om du var behörig innan du läser "extra-kurser" så kommer du även fortsättningsvis prövas i BI (direktgruppen) med det meritvärde som du hade på dina betyg som finns i... Läs hela svaret
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Milla : :
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret
Hej! Jag har allmän behörighet och är behörig till det program jag söker. Om jag gör prövningar i kurser som jag redan har godkänt i för att höja betygen, hamnar jag då i både U1 och U2 gruppen, varav i första U1 jag...
Milla : :
Hejsan,om du redan innan komplettering eller höjning av ditt meritvärde är behörig, då kommer du även fortsättningsvis prövas i urvalsgruppen BI (som kallas... Läs hela svaret
Om man gör en prövning i ett ämne man inte läst på gymnasiet, exempelvis entrpenörskap när man läst samhällskunskap, hamnar man i kategori BII när man söker till universitetet då?
Milla : :
Nej, det gör man inte. Betyget i kurserna som inte ingår i examensbevis från gymnasiet och som inte krävs för särskild behörighet och som inte heller ger meritpoäng påverkar inte ditt... Läs hela svaret
Hej! Jag har tagit examen i år, pluggade natur/natur. Jag tänkte komplettera vissa betyg jag har och då vet jag att jag kommer stå i båda BI och BII. Det jag inte fattat vad är syftet att man står fortfarande i BI med sina gamla betyg, om jag från...
Milla : :
Hej,antagningsgränserna åker upp och ner. De bestäms inte på förhand. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" beror på hur höga meriter de sökande... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa in ämnen som ger särskild behörighet på vuxenutbildningen när man har fått ett studieomdöme på folkhögskola som ger grundläggande behörighet? Om detta går, vilken kvot hamnar man i när...
Milla : :
Hej,det är Antagning.se som placerar i urvalsgrupperna (när man gör anmälan på www.antagning.se) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag jobbar inte på antagning.se men min... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om vad antagningsgränsen för läkarprogrammet på Örebro samt Umeå universitet låg på(Vt/Ht-23)? Hur många B har man råd med för att kunna komma in? Tack så oerhört mycket för all hjälp!
Milla : :
Hej,det finns fler olika urvalsgrupper: betygsgrupperna BI och BII; folkhögskolegruppen BF; högskoleprovsurval HP och du skriver inte inom vilken eller vilka urvalsgrupper som du vill veta var... Läs hela svaret