elev

    Hej jag har hoppat av gymnasiet med betygen engelska 5, matematik 1a, psykiatri1, psykologi1, svenska1 och vård och omsorgsarbete, dom ämnena har jag godkänt i och sen har jag F i historia Jag vill nu studera upp mina betyg för att kunna studera i universitet, jag vill studera byggingenjör, jag går nu på en folkhögskola, dom är otydliga om hur länge jag ska studera där men jag vill kunna vara klar så snabba som möjligt, kommer det gå fortare om jag studerar både på folkhögskola och på komvux? Och hur lång tid kommer det att ta mig att bli klar? Jag vill kunna planera allt och jag har fått otydliga svar. Tack

    1 Svar

    Daniel SYV

    Hej Amira,
    du uppger i din fråga att du vill studera till Byggingenjör på högskolenivå (på en högskola eller på ett universitet). Särskild behörighet till utbildningar som t.ex högskoleingenjörsprogrammet eller civilingenjörsprogrammet innehåller krav på godkända betyg i bland annat fysik2, kemi1 och matematik 4. Sedan deltar de behöriga sökande i konkurrens om utbildningsplats, så att man blir behörig betyder inte per automatik att man kommer in i utbildningen. 
    Innehåll i kursen matematik 4 kan du se på Matteboken.se/lmatte-4 
    Att skaffa sig fullständig gymnasiekompetens brukar ta 3 läsår om man läser på heltid, men för vissa personer kan det ta längre tid. Hur lång tid tar det för dig kan ju ingen veta på förhand. Om du gör ditt bästa när du studerar, då gör du det du kan - kämpa på!
    Du frågar om det skulle gå snabbare om du läste på en folkhögskola och på komvux samtidigt och svar är, konstigt nog både Ja och Nej. Formellt sett behöver du antingen Examensbevis från komvux - eller Studieomdöme från en folkhögskola (och det är olika skolformer; folkhögskola ger inte betygen utan Omdömen där 4.0 är högsta möjliga omdöme) och man kan inte i samma utbildningsdokument blanda betygen och omdömen... så det är antingen Examensbevis från komvux med betygen eller Studieomdöme från en folkhögskola som du behöver ha som bevis på att du är behörig sökande till universitetsutbildningar.
    Men om du skaffar dig bättre kunskaper, t.ex genom studier på komvux, då borde du rimligtvis kunna uppnå nivån i dina kunskaper som ger dig möjlighet att ta ut Intyg från en folkhögskola (Studieomdöme). Så, du får gärna söka läsa på komvux - t.ex på kvällstid eller på distans (samtidigt som du läser på en folkhögskola). Finns dock risk att överanstränga sig, så se upp för det!
    Du kan också välja att "gå över" till studier på komvux. Det är enligt min mening mer tydligt på komvux, för att kurserna har en viss längd och start och slutdatum, så man vet när man ska bli klar med varje kurs (mer tydlig struktur), men "faran" här är att inte klara av få godkända betyg i tid och då bli av med studiemedel från CSN. På folkhögskolans allmänna kurser "flyter ämnena in i varandra" kan man kanske säga och man behöver inte alltid uppvisa viss kunskapsnivå just "det här datumet", som det är på komvux. 
    Skulle du vilja läsa mot examensbevis på komvux, så kommer det ta cirka fem terminer på heltid. Du bygger på de betygen du redan har från gymnasiet. Du kan ta in F-betyget i kursen historia i ditt examensbevis från komvux, så du behöver inte läsa historia på komvux (men F-betyget drar tyvärr ner ditt jämförelsetal/meritvärde, så det blir en nackdel i konkurrensen om utbildningsplats på universitetet, sen). För examensbevis från komvux behöver du ha 2400 betygsatta poäng. Du kan godkända betyg i 
    Matematik 1a, 100poäng
    Svenska 1, 100 poäng
    ::: inom de ämnena behöver du läsa "till" - Matematik 2, 3 och 4 (sammanlagt 300 poäng);
    Svenska 2 och 3 (sammanlagt 200 poäng).
    Du behöver också läsa Engelska 5 och 6 (sammanlagt 200 poäng). 
    Du kommer behöva göra komvuxarbete (mot slutet av dina studier på komvux) - en kurs á 100p.
    För särskild behörighet till högskole- och civiningenjörsprogrammen behöver du också läsa 
    Fysik 1a, 150 poäng och sedan fysik2, 100 poäng (sammanlagt 250 poäng);
    Kemi 1, 100 poäng
    Ganska många kurser i examensbevis från komvux är "fria kurser", alltså vilka som helst gymnasiala kurser - men du behöver söka plats på varje kurs, se om du kommer och sedan genomföra kursen och sträva efter så högt betyg som möjligt i varje kurs. Du kan i ditt examensbevis från komvux ha max 150poäng betygsatta med F. 
    Om jag förstår dig rätt, har du redan Historia 1a1, 50p. med F, så det är max en kurs á 100p. eller två kurser á 50 poäng/styck som du kan ha F i som ska kunna ingå inom 2400poäng som examensbevis från komvux kräver.
    Att läsa på komvux är tuffare, jämfört med gymnasiet. Man behöver göra ansökan till varje kurs, inte missa datumen för ansökningsperioder, och sedan bli klar med varje kurs i tid (för att inte mista studiemedel från CSN). På gymnasiet har eleverna också många förmåner/rättigheter som saknas på komvux, exempelvis rätt till gratis kurslitteratur, gratis lunch och busskort/åkkurs. På komvux kan man få plats på en skola som ligger längre bort från bostaden och så måste man åka till skolan och bekosta det själv (finns inte rätt till busskort för komvux-studerande). I större städer kan man få plats på kurserna på olika skolor, så att man får åka mellan skolorna och även det bekostar man själv + att ibland är det mycket tajt om tid, så man får springa fort för att hinna till nästa lektion. 
    Så, det finns kanske stora fördelar för dig att stanna och läsa på en folkhögskola, där du inte behöver tänka på att ej missa varje ansökningsperiod och söka plats på varje nästa kurs och varje gång riskera att inte få plats. 
    ***********
    Vad gäller studier på eftergymnasial nivå, så vill jag påminna om att de finns även i andra skolformer än endast högskola-universitet, t.ex kan man studera till olika former av "byggingenjör" även på en Yrkeshögskola (de utbildningar är kortare och mer praktiska, jämfört med utbildningar på högskola-universitet). Och du får gärna kika på några exempel på yrkeshögskoleutbildningar:
    utbildning/fei-foretagsekonomiska-institutet/projektinkopare-entreprenadingenjör
    utbildning/yrkeshogskolan-eeot/optimering-av-hallbara-energisystem
    utbildning/xenter-botkyrka/fastighetsforvaltare
    utbildning/xenter-botkyrka/elkonstruktor-xenter-tumba-distans
    utbildning/nackademin/byggnadsingenjor-digitalt-byggande-nackademin-distans
    utbildning/hermods-yrkeshogskola/byggnadsingenjor-produktion

    Frågor och svar taggade med 'bastermin' (8 st.)

    • studerande

      Är kursbevis samma sak som behörighet?

      Hej! Jag funderar på att gå matematik 4 på folkuniversitetet. Jag hittade den men man måste betala. Det som jag ät ute efter är endast behörigheten, jag vill INTE ha betyg i den. På deras hemsida står det såhär: Om du avser att...

      Milla : : Nej, du kommer inte kunna påvisa behörighet genom kursbeviset. Du måste ha ett betyg från gymnasiet, från komvux, från prövningen  eller från basåret... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturbasår på göteborgs uni?

      Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...

      Milla : : Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Bastermin inkluderande matte 3c i vår?

      Hej! Jag har funderat på att bli arkitekt men eftersom jag har 20,48 i meritpoäng har jag bara en chans att komma in på Umeås arkitektlinje. Där behöver man dock matte 3c vilket jag inte har läst. Jag vill inte läsa det på konvux då jag...

      Julia: : Hej Ella,se listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=&f=9%5Bf*7%5BV21 - det är basterminer med start VT-21. Innehåll i varje bastermin måste du se själv; det kan vara olika. Kan vara... Läs hela svaret
    • E

      Vad är skillnaden?

      Hej! Jag har eventuellt tänkt läsa naturvetenskapligt basår till hösten, helst i Stockholm. Tycker att det är väldigt få som erbjuder naturvetenskapligt basår just där. När jag är inne på tex studera.nu och söker efter denna...

      Anna: : HEJ E,MENAR DU DE HÄR UTBILDNINGARNA: ? "Temin två" började i januari 2020, det är alltså andra delen av basåret. Till hösen 2020 finns det endast en utbildning "tekniskt basår" på... Läs hela svaret
    • Rema

      Vem har rätt till att söka bastermin?

      Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt...

      Vägledare: : Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.Platsgarantin ges ibland till... Läs hela svaret
    • Sara

      Vilka skolor finns där man kan studera bastermin?

      Hej! Jag vill studera till dataingenjör men behöver först läsa ämnen som kemi, fysik och matte 4. Efter att ha kollat runt lite så ser jag att det finns basterminer och basår. Min första fråga är, vad är skillnaden mellan dessa? Min plan är att gå en bastermin på ~20 veckor till våren 2019...

      Julia: : Hej Sara,utbildningsutbud på högskolor och universitet i Sverige fastställs (utbildningar med start våren 2019) till 15 september då ansökningsperiod börjar. Men kika... Läs hela svaret
    • Mathias

      Räknas studieresultated med från bastermin?

      Hej, jag har nu till våren kommit in på en bastermin och läser 30 hp på ett universitet. Jag undrar om jag klarar av alla kurser tar jag då med mig studieresultat vidare till en utbildningen på högskolenivå. Ett exempel: Säg att jag får godkänt i alla ämnen nu under basterminen som är på...

      Julia: : Hej Mathias, om din bastermin innehåller gymnasiala kurser, vilket den borde göra - så är det inte högskolekurser, utan gymnasiala kurser. Högskolepoäng och gymnasiala... Läs hela svaret
    • Soran

      Måste jag läsa alla kurserna i ett basår?

      Hejsan! jag undrar lite över det här med basår. Om jag skulle välja att läsa ett naturvetenskapligt basår. Vad händer då om jag redan har läst vissa kurser som ingår i basåret. Om jag exempelvis läser kemi 1 i gymnasiet, kommer jag då behöva läsa om de eller kan jag bara skippa det då? Jag...

      Peter: : Hej Soran! Se om du hittar en bastermin att söka till. Om du har godkända betyg i steg 1, t.ex i Kemi 1 och Fysik 1a och Biologi 1 - då kan du bli behörig att söka Bastermin i stället... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga