Min son går tredje året på tekniskt program. Skolan har haft problem med stor frånvaro hos ett par lärare i och vikarier har inte gått att ordna. Jag uppskattar att minst hälften av lektionerna har ställts in under en period på omkring tre månader. Det här gör det i praktiken omöjligt för skolan att ge examen eller sätta betyg. Min fråga är vilka rättigheter eleven har i den här situationen. Vad kan man göra som förälder för att försöka undvika att mitt barn inte kastar bort ett år på en skola som inte har möjlighet att leverera sitt utbildningsuppdrag?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32131 frågor besvarade.
Lärare frånvarande - vilka rättigheter har eleven?
1 Svar
Hej Jakob,
jättetråkigt att läsa om att situationen på din sons skola ser ut som den gör. Tyvärr råder det lärarbrist och rektorn kan inte alltid trolla fram ersättningslärare vid ordinarie lärarens sjukdom. Det är ju inte "vem som helst" som kan undervisa i gymnasiala kurser; man måste ju ha tillräckliga kunskaper i det aktuella ämnet för att kunna göra det.
Du får gärna kontakta skolverket med din fråga. Skolverket kan ge svar som blir juridiskt korrekt; de har anställda jurister.
Allmänt gäller följande: huvudmannen är ansvarig. På en enskild skola är den som ytterst ansvarig - en rektor. Men i praktiken så kan man ju inte varken sig förbjuda personal att vara sjuka eller trolla fram personer som både kan och vill undervisa (med kort varsel och på en kort anställning, ej fastanställning, vilket är inte så attraktivt för de flesta arbetssökande).
De åtgärder som - i princip - finns är att eleven kan beviljas förlängd studiegång (alltså kan få läsa på gymnasiet under längre tid än 3 år - för att försöka uppnå kraven för examensbevis) och att eleven kan få göra prövningar för att få betyg. Undersöka de möjligheter om du/ni tycker att det är någonting som din son önskar att få tillgång till.
Om din son går ut med studiebevis i stället för examensbevis, då kan han komplettera mot examensbevis på komvux. På folkhögskolans allmänna kurser kan man läsa mot omdöme om grundläggande behörighet (det kan man få på, som kortast, ett läsår).
Men det finns många fördelar i att läsa på gymnasiet jämfört med komvux eller folkhögskola. När man slutar vara gymnasieelev upphör många rättigheter - bl.a rätten att läsa på heltid, rätten till åkkort/busskort, rätten till gratis kurslitteratur och mat på skolan (gratis lunch). Därför tycker jag det är fördelaktigt att försöka hålla sig i gymnasieskolan, om möjligt (i stället för att gå över till komvux eller en folkhögskola).
Satsa på självstudier!
Det är många ggr fördelaktigt att försöka lära sig att lära sig själv, på egen hand och utarbeta/vässa sin personliga Studieteknik. Vid övergång från gymnasiet till högskola blir det tyvärr så att många "lider" av brist på förmågorna som att ta eget ansvar, läsa på och hitta information på egen hand under lång tid för att först i slutet av terminen bli tillfrågad vad du egentligen kan i kursen. En situation när en studerande på högskolenivå upptäcker i slutet av terminen att svåra tentor äger rum och hen inte har läst på under terminens gång för att ingen kontrollerade vad hen gör (ingen tog närvaro på föreläsningar och ingen frågade om hen läst kurslitteratur) men sedan förväntas man kunna saker och klara tentorna, vilket kan tyvärr komma som en obehaglig överraskning.
En ungdom vinner mycket på att så tidigt som möjligt lära sig ta ansvar för egen inlärling. Vad man måste kunna inom en viss gymnasiekurs brukar inte vara svårt att lista ut och eleverna har tillgång till läroböcker och så finns det massvis med information att hitta på "nätet". I ämnet matematik brukar vi rekommendera www.matteboken.se (en mycket bra gratis sajt) där även finns hjälp att lära sig andra naturvetenskapliga ämnen.
Vad gäller få betygen, så om man har kunskaperna så brukar man kunna visa att man har de kunskaperna vilket man t.ex kan göra med hjälp av en stor skivtest och en efterföljande muntligt prov (som man gör på prövningar).
Jag är medveten om att det är troligtvis ett helt annat svar du förväntade dig; du vill ju få reda på elevens rättigheter i den situationen du beskriver. Vi har ingen jurist här på FRåGA SYV. Du ställer en skolJuridisk fråga. Därför måste vi hänvisa dig till jurister på skolverket och/eller jurister hos skolans huvudman. Du kan också alltid vända dig till stadsjurister i kommunen där din son är folkbokförd, även om han kanske läser på gymnasiet i en annan kommun.
Jag beklagar att inte kunna ge dig ett annat svar än det som jag ger nu.
Du får jättegärna återkomma och berätta hur det går för din son. Önskar honom lycka till i hans studier!
Frågor och svar taggade med 'humanistisk linje' (6 st.)
-
Är Människans Språk 2 obligatoriskt?
Hej! Jag går första året på Humanistiska programmet. Just nu läser jag Människans språk 1. Jag undrar om det är obligatoriskt att läsa Människans språk 2 i 2an, eller om det bara finns som individuellt val?
Människans språk 2 är inte en obligatorisk kurs, utan kan läsas inom programfördjupning på HU, eller inom individ.val. Det kan du se i... Läs hela svaret -
Skillanden på möjligheter mellan humanistiska och samhäll?
Hej! Jag är i processen att kolla upp program jag vill söka, och de som främst intresserar mig är det humanistiska programmet och det samhällsvetenskapliga programmet. Men när jag kollar vilka möjligheter man har för vidare studier efter dessa program så blir det förvirrande. Vissa säger att man...
Hej Ellie, mycket beror på vilka valbara kurser man kommer att läsa... och det beror inte endast på vad du vill välja, men även i mångt och mycket på Vad din... Läs hela svaret -
Kan man läsa humanist om man vill bli läkare?
Jag skulle jättegärna vilja bli läkare men är också väldigt inne på språk och vill gärna resa mycket när jag blir äldre. Funderar på att gå på humanistiska med språk inriktning och sedan läsa basår efter studenten så jag har lite frågor om det. Hur lång tid tar det att läsa till det jag har...
Hej Susanne,det går att komplettera för behörighet efter gymnasiet. Komplettera kan man på högskola/universitet (naturvetenskapligt basår, som tar ett år, 2 terminer, att... Läs hela svaret -
Humanistiska programmet och psykolog?
Hej! Jag är 14 år och det senaste året har folk sagt att jag borde börja fundera på gymnasieval och arbeten. Jag började läsa franska men hoppade av, dåligt val jag vet. Men det hela ledde bara till att jag blev stressad över något jag inte hade någon motivation till så det fick bli som det...
Hej Hilma! För att bli behörig till att på högskola läsa till Psykolog>> bör du på Humanistiska programmet välja Matematik 2b (inom Programfördjupningen). Se i... Läs hela svaret -
Hur blir jag behörig till högskolan om jag läser HUM?
Hej, Jag går i första ring med inriktningen samsam men jag vill byta till hum (då jag inte trivs i min klass). När jag går ut vill jag gärna läsa en ekonomi linje eller en advokat linje (eller liknande) men jag vet inte om jag blir behörig till dessa linjer om jag går hum. Vad ska jag läsa till...
Hej Julia, tråkigt att läsa om att du inte trivs och vill av den anledning byta till ett annat program. Har du träffat kurator? Har du pratat med din klasslärare/mentor? Har ni någon skolvärdinna... Läs hela svaret -
Vad är bäst för mig, IB eller humanistiska?
Hej! Jag ska välja gymnasium nu till våren och har länge velat mellan framförallt två program, IB eller humanistiska. Jag tycker språk är kul och har lätt att lära in glosor. Så det går bra i svenska, engelska och franska. Jag gillar även SO ämnena mycket. Jag känner att grundskolan har varit...
Hej Låt oss börja med vad du behöver för särskild behörighet till högskoleutbildningarna du nämner: Psykolog krävs Ma2 och Sh1, Jurist krävs Hi1 och Sh1, Polis Sv3, Sh1, Hi1 info finns på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga