Jakob

    Min son går tredje året på tekniskt program. Skolan har haft problem med stor frånvaro hos ett par lärare i och vikarier har inte gått att ordna. Jag uppskattar att minst hälften av lektionerna har ställts in under en period på omkring tre månader. Det här gör det i praktiken omöjligt för skolan att ge examen eller sätta betyg. Min fråga är vilka rättigheter eleven har i den här situationen. Vad kan man göra som förälder för att försöka undvika att mitt barn inte kastar bort ett år på en skola som inte har möjlighet att leverera sitt utbildningsuppdrag?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Jakob,
    jättetråkigt att läsa om att situationen på din sons skola ser ut som den gör. Tyvärr råder det lärarbrist och rektorn kan inte alltid trolla fram ersättningslärare vid ordinarie lärarens sjukdom. Det är ju inte "vem som helst" som kan undervisa i gymnasiala kurser; man måste ju ha tillräckliga kunskaper i det aktuella ämnet för att kunna göra det.
    Du får gärna kontakta skolverket med din fråga. Skolverket kan ge svar som blir juridiskt korrekt; de har anställda jurister.
    Allmänt gäller följande: huvudmannen är ansvarig. På en enskild skola är den som ytterst ansvarig - en rektor. Men i praktiken så kan man ju inte varken sig förbjuda personal att vara sjuka eller trolla fram personer som både kan och vill undervisa (med kort varsel och på en kort anställning, ej fastanställning, vilket är inte så attraktivt för de flesta arbetssökande).
    De åtgärder som - i princip - finns är att eleven kan beviljas förlängd studiegång (alltså kan få läsa på gymnasiet under längre tid än 3 år - för att försöka uppnå kraven för examensbevis) och att eleven kan få göra prövningar för att få betyg. Undersöka de möjligheter om du/ni tycker att det är någonting som din son önskar att få tillgång till.
    Om din son går ut med studiebevis i stället för examensbevis, då kan han komplettera mot examensbevis på komvux. På folkhögskolans allmänna kurser kan man läsa mot omdöme om grundläggande behörighet (det kan man få på, som kortast, ett läsår).
    Men det finns många fördelar i att läsa på gymnasiet jämfört med komvux eller folkhögskola. När man slutar vara gymnasieelev upphör många rättigheter - bl.a rätten att läsa på heltid, rätten till åkkort/busskort, rätten till gratis kurslitteratur och mat på skolan (gratis lunch). Därför tycker jag det är fördelaktigt att försöka hålla sig i gymnasieskolan, om möjligt (i stället för att gå över till komvux eller en folkhögskola).

    Satsa på självstudier! 
    Det är många ggr fördelaktigt att försöka lära sig att lära sig själv, på egen hand och utarbeta/vässa sin personliga Studieteknik. Vid övergång från gymnasiet till högskola blir det tyvärr så att många "lider" av brist på förmågorna som att ta eget ansvar, läsa på och hitta information på egen hand under lång tid för att först i slutet av terminen bli tillfrågad vad du egentligen kan i kursen. En situation när en studerande på högskolenivå upptäcker i slutet av terminen att svåra tentor äger rum och hen inte har läst på under terminens gång för att ingen kontrollerade vad hen gör (ingen tog närvaro på föreläsningar och ingen frågade om hen läst kurslitteratur) men sedan förväntas man kunna saker och klara tentorna, vilket kan tyvärr komma som en obehaglig överraskning. 
    En ungdom vinner mycket på att så tidigt som möjligt lära sig ta ansvar för egen inlärling. Vad man måste kunna inom en viss gymnasiekurs brukar inte vara svårt att lista ut och eleverna har tillgång till läroböcker och så finns det massvis med information att hitta på "nätet". I ämnet matematik brukar vi rekommendera www.matteboken.se (en mycket bra gratis sajt) där även finns hjälp att lära sig andra naturvetenskapliga ämnen.
    Vad gäller få betygen, så om man har kunskaperna så brukar man kunna visa att man har de kunskaperna vilket man t.ex kan göra med hjälp av en stor skivtest och en efterföljande muntligt prov (som man gör på prövningar). 
    Jag är medveten om att det är troligtvis ett helt annat svar du förväntade dig; du vill ju få reda på elevens rättigheter i den situationen du beskriver. Vi har ingen jurist här på FRåGA SYV. Du ställer en skolJuridisk fråga. Därför måste vi hänvisa dig till jurister på skolverket och/eller jurister hos skolans huvudman. Du kan också alltid vända dig till stadsjurister i kommunen där din son är folkbokförd, även om han kanske läser på gymnasiet i en annan kommun. 
    Jag beklagar att inte kunna ge dig ett annat svar än det som jag ger nu.
    Du får jättegärna återkomma och berätta hur det går för din son. Önskar honom lycka till i hans studier!

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med 'specialistläkare' (13 st.)

    • Elizabeth

      Hur blir man ögonkirurg, "oftalmolog"?

      Hej SYV! Jag är nyfiken på ögonkirurgi, men såg på antangning.se att de endast har optikerprogrammet, är det samma sak? Jag skulle inte vilja jobba på optikerkedjor, jag vill jobba som ögonkirurg på sjukhus. Det verkar omöjligt att...

      Milla : : Hej!Oftalmolog är en specialistläkare. Se framtid.se/yrke/oftalmolog - du behöver skaffa dig läkarexamen först och efter det söka specialistutbildning inom "ögon-området". 
    • Hanan

      Kan jag klara mig på NA?

      Hej, jag har börjat i nian och ska snart söka till gymnasiet. Jag har inte svårt för nått ämne och har mer än godkänt på de flesta ämnen. Jag har B i matte, C i kemi och D i biologi, men däremot så har jag E i fysik. Jag vill in...

      Anna: : Hej!Prata med dina lärare i matematik och i naturvetenskapliga ämnen. Behörig att söka till Naturvet.programmet blir du med godkända betyg men i praktiken vet vi att det blir kämpligt att läsa... Läs hela svaret
    • Alethia

      Läkarroller i Sverige?

      Hej! Jag undrade om det finns olika "läkarroller" i Sverige såsom det finns i exempelvis USA. I USA får man ju olika titlar beroende på hur länge man utför en utbildning exempevis som "interns" , "resident", "attending"....

      Julia: : Hejsan,från Höstterminen 2021 görs läkarutbildningen, i Sverige, om. Nu (april 2020) gäller följande: Grundutbildningen = Läkarprogrammet (5,5 år) leder till läkarexamen och... Läs hela svaret
    • Kskdk

      Läsa till läkare?

      Hej! Jag har ett stort intresse av att bli specialist doktorn inom ögon. Går just nu handel och administrationsprogrammet och kommer att gå klart det. Läser till extra matte, och kommer ha med MA2a och ma3b när jag går ut. Jag läser även till sam1a2,...

      Julia: : Hejsan,att komma in på läkarprogrammet kan tyvärr inte garanteras. Det är många som söker med höga betyg. Läkarprogrammet är mycket populärt.Mina förslag är:att du... Läs hela svaret
    • Anne

      Utbilda mig till Dermatologist?

      Jag jobbar som hud och laser terapeut och skulle vilja vidareutbilda mig till dermatolog. Min fråga är om jag först måste läsa 5 år på läkar linjen för att sedan specielisera mig till Dermatolog? Mycket tacksam för svar Ann

      Liselotte: : Hej Anne,DermatoIog är en hudIäkare. Det är en speciaIistIäkare (speciaIist i hudsjukdomar och hudåkommor tiII föIjd av aIIergiska reaktioner, sjukdomar eIIer skador, t.ex brännskador, skott-... Läs hela svaret
    • Sara

      Behörighet för radiolog?

      Hej! Jag har läst Samhällsvetenskap med inriktning beteendevetenskap och undrar ifall man behöver läsa upp någonting för att utbilda sig till radiolog? Jag har matte 2b, naturkunskap 1b och samhällskunskap 2.

      Julia: : Hej Sara, En >>radiolog är en specialistläkare. Därför måste man först bli Läkare, dvs komma in på läkarprogrammet. Behörighet (särskild beh) till... Läs hela svaret
    • Loka

      Är det möjligt att bli psykriatiker från vom?

      Hejsan! Jag går i årskurs 9 och vill bli psykiater men undrar om detta kommer vara möjligt samt om hur konkurrensen är samt hur lång tid utbildningarna tar. Så det jag valt att går är vård och omsorg för att bli socionom vad kommer jag behöva lägga till för att få högskoleförberedande? Sedan...

      Anna: : Hej Loka, Psykiatriker är en specialistläkare>> som valde psykiatri som sin specialitet. Du måste därför efter gymnasiet söka till läkarprogrammet för att utbilda... Läs hela svaret
    • Emilia

      Hur läser man till ST-läkare?

      Hej! Har en fråga ang. läkarutbildningen. Då man läst till läkare, d.v.s. fått sin läkarexamen, och vill fortsätta vidareutbilda sig till specialistläkare (och eventuellt ännu längre)... gör man detta medan man jobbar, eller måste man ta studielån i 5 år eller mer? Har hört att många arbetar...

      Julia: : Hej EmiIia, det kan inte vara omöjIigt att kIara ekonomin under tiden man Iäser tiII en SpeciaIistIäkare, för att så gott som aIIa svenska speciaIistIäkare har gjort det! :) StudiemedeI... Läs hela svaret
    • maria

      Plugga till läkare?

      Hej! Jag har en fråga om läkarlinjen, den lyder följande: 1. Om jag väljer att plugga utomlands till läkare och ta min examen kommer då jag gör AT och ST tjänst i Sverige. 2. Kan jag efter det utbilda mig till kirurg i Sverige, hur gör man? Tack så mycket i förhand ! MVH Maria

      Peter: : Hej Maria, Läkare i Sverige ett av de så kaIIade Iegitimationsyrken>>, dvs strikta regler gäller och det är Socialstyrelsen som bestämmer vad som krävs för att kunna få... Läs hela svaret
    • Aia

      Hur många år krävs det?

      Jag är en 15 årig tjej som går i 9:an och undrar hur många år av studier krävs det på universitetet för att bli en läkare? Gäller antalet år för alla typer av läkare?

      Julia: : Hej Aia, Grundutbildning till läkare i Sverige är på 5,5 år (11 terminer). Sedan måste man bli AT-läkare>> i minst 18 månader* för att få ut legitimationen. I Sverige är... Läs hela svaret
    • Wessam

      Hur kan man bli kirurg?

      Hej! Jag har redan valt att gå in på vård&omsorg programet. Jag vill veta vilken är den kortaste vägen för att kunna bli en kirurg på enkelt sätt och kort tid!

      Julia: : Hej Wessam! Kirurg är Specialistläkare>>. Först måste man läsa till läkare>> och få läkarlegitimation, vilket i Sverige tar minst 7 år efter gymnasiet. Sedan kan man... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga