Min son går tredje året på tekniskt program. Skolan har haft problem med stor frånvaro hos ett par lärare i och vikarier har inte gått att ordna. Jag uppskattar att minst hälften av lektionerna har ställts in under en period på omkring tre månader. Det här gör det i praktiken omöjligt för skolan att ge examen eller sätta betyg. Min fråga är vilka rättigheter eleven har i den här situationen. Vad kan man göra som förälder för att försöka undvika att mitt barn inte kastar bort ett år på en skola som inte har möjlighet att leverera sitt utbildningsuppdrag?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32016 frågor besvarade.
Lärare frånvarande - vilka rättigheter har eleven?
1 Svar
Hej Jakob,
jättetråkigt att läsa om att situationen på din sons skola ser ut som den gör. Tyvärr råder det lärarbrist och rektorn kan inte alltid trolla fram ersättningslärare vid ordinarie lärarens sjukdom. Det är ju inte "vem som helst" som kan undervisa i gymnasiala kurser; man måste ju ha tillräckliga kunskaper i det aktuella ämnet för att kunna göra det.
Du får gärna kontakta skolverket med din fråga. Skolverket kan ge svar som blir juridiskt korrekt; de har anställda jurister.
Allmänt gäller följande: huvudmannen är ansvarig. På en enskild skola är den som ytterst ansvarig - en rektor. Men i praktiken så kan man ju inte varken sig förbjuda personal att vara sjuka eller trolla fram personer som både kan och vill undervisa (med kort varsel och på en kort anställning, ej fastanställning, vilket är inte så attraktivt för de flesta arbetssökande).
De åtgärder som - i princip - finns är att eleven kan beviljas förlängd studiegång (alltså kan få läsa på gymnasiet under längre tid än 3 år - för att försöka uppnå kraven för examensbevis) och att eleven kan få göra prövningar för att få betyg. Undersöka de möjligheter om du/ni tycker att det är någonting som din son önskar att få tillgång till.
Om din son går ut med studiebevis i stället för examensbevis, då kan han komplettera mot examensbevis på komvux. På folkhögskolans allmänna kurser kan man läsa mot omdöme om grundläggande behörighet (det kan man få på, som kortast, ett läsår).
Men det finns många fördelar i att läsa på gymnasiet jämfört med komvux eller folkhögskola. När man slutar vara gymnasieelev upphör många rättigheter - bl.a rätten att läsa på heltid, rätten till åkkort/busskort, rätten till gratis kurslitteratur och mat på skolan (gratis lunch). Därför tycker jag det är fördelaktigt att försöka hålla sig i gymnasieskolan, om möjligt (i stället för att gå över till komvux eller en folkhögskola).
Satsa på självstudier!
Det är många ggr fördelaktigt att försöka lära sig att lära sig själv, på egen hand och utarbeta/vässa sin personliga Studieteknik. Vid övergång från gymnasiet till högskola blir det tyvärr så att många "lider" av brist på förmågorna som att ta eget ansvar, läsa på och hitta information på egen hand under lång tid för att först i slutet av terminen bli tillfrågad vad du egentligen kan i kursen. En situation när en studerande på högskolenivå upptäcker i slutet av terminen att svåra tentor äger rum och hen inte har läst på under terminens gång för att ingen kontrollerade vad hen gör (ingen tog närvaro på föreläsningar och ingen frågade om hen läst kurslitteratur) men sedan förväntas man kunna saker och klara tentorna, vilket kan tyvärr komma som en obehaglig överraskning.
En ungdom vinner mycket på att så tidigt som möjligt lära sig ta ansvar för egen inlärling. Vad man måste kunna inom en viss gymnasiekurs brukar inte vara svårt att lista ut och eleverna har tillgång till läroböcker och så finns det massvis med information att hitta på "nätet". I ämnet matematik brukar vi rekommendera www.matteboken.se (en mycket bra gratis sajt) där även finns hjälp att lära sig andra naturvetenskapliga ämnen.
Vad gäller få betygen, så om man har kunskaperna så brukar man kunna visa att man har de kunskaperna vilket man t.ex kan göra med hjälp av en stor skivtest och en efterföljande muntligt prov (som man gör på prövningar).
Jag är medveten om att det är troligtvis ett helt annat svar du förväntade dig; du vill ju få reda på elevens rättigheter i den situationen du beskriver. Vi har ingen jurist här på FRåGA SYV. Du ställer en skolJuridisk fråga. Därför måste vi hänvisa dig till jurister på skolverket och/eller jurister hos skolans huvudman. Du kan också alltid vända dig till stadsjurister i kommunen där din son är folkbokförd, även om han kanske läser på gymnasiet i en annan kommun.
Jag beklagar att inte kunna ge dig ett annat svar än det som jag ger nu.
Du får jättegärna återkomma och berätta hur det går för din son. Önskar honom lycka till i hans studier!
Frågor och svar taggade med '#juridik' (11 st.)
-
Hur ska jag göra?
Jag håller just nu på att avsluta år 2 av 3 på Ekonomiprogrammet, och mina betyg från år 2 har ännu inte spikats men de går inte att förändra längre. Efter år 1 gick jag ut med 3st A:n, 3st B:n och 3st C:n. Varav ett av betygen är Spanska 3. Under år 2 har jag hoppat spanska 4 som...
Hej,jag råder dig göra högskoleprovet så många gånger du hinner och orkar! Att alla behöriga sökande blir antagna till UJIK (i alla fall som det är nu) stämmer. Hur länge UJIK... Läs hela svaret -
Plugga juridik i gymnasiet med svenska som ett andra språk?
Hej! Jag vill fråga om svårt är det att plugga (ekonomi) juridik på gymnasiet med svenska som ett andra språk? Jag kommer från USA och har varit i Sverige i två år. Just nu jag är nästan flytande i svenska, men jag har fortfarande svårt att tala eller förstå ibland. Jag har 277,5 i merit just nu...
Hej Anna!Duktigt gjort av dig att du efter ganska kort tid i Sverige redan är flytande (eller nästan i alla fall) på svenska! Bra jobbat!Vad gäller språk och... Läs hela svaret -
Kan jag byta skola men fortfarande ha samma linje och inriktning?
Hej, jag har funderat på detta länge och tagit beslutet om att vilja byta gymnasieskola men är osäker på om jag kan göra det, vilket är det jag undrar över. Jag läser ekonomi och har valt inriktning juridik inför tvåan, eftersom det...
Hej Hazal! Mitt råd är att du lägger in ansökan via gymnasieantagningen (senast sista dagen i omvalsperioden) och söker "som vanligt" till år1 på... Läs hela svaret -
Går det att bli Jurist om man har utländsk betyg ?
Hej , Jag är 26 års gammal och är en svensk medborgare, när jag var liten jag flyttade till Marocko med mina föräldrar och har bott där för nästan 18 år och har studerat där tills jag har fått masterexamen i Juridik och...
Hej Salim,när du är klar med SFI, förväntas du ha kunskaper i svenska som motsvarar ungefär årskurs 6 på grundskolan. Efter SFI läser man SAS grund och sedan 3 kurser... Läs hela svaret -
Studera utomlands med svenska betyg?
Jag undrar hur lätt/svårt det är att komma in på välkända universitet i världen med svenska betyg. Är det helt omöjligt utan en IB examen (eller likande kvalifikationer) att konkurrera om platser till toppuniversitet i t ex England som...
Hej,det är inte omöjligt att med gymnasieexamen från ett nationellt program komma på ett Universitet utomlands (det finns ganska många som lyckas med det). Bra att ha så höga betyg... Läs hela svaret -
Vad är skillnaden mellan paralegal och domstolshandläggare?
Jag undrar vad deras arbetsuppgifter är och vad skillnaden mellan dem är
Det kan gå att få jobb som domstolshandläggare med endast gymnasial utbildning - var god läs info på Domstol.se/domstolshandläggare och paralegal -se... Läs hela svaret -
Hur gör man för att bli gymansielärare i juridik?
Hej! Jag vill plugga vidare i höst som gymnasielärare, men om man vill bli gymnasielärare i juridik/ekonomi hur gör man då när man ska ansöka till universitetet? Jag har för övrigt läst Ekonomiprogrammet med inriktning juridik på...
Hur blir man behörig gymnasielärare i juridiska kurser?Det finns tre gymnasiaIa kurser inom ämnet "juridik"; Privat juridik, Affärsjuridik och... Läs hela svaret -
Juridisk introduktionskurs?
Hej! jag undrar om det är lättare att få en plats på juristprogrammet om det är många som hoppar av och man gått en juridisk introduktionskurs?
Hej Hanna, tanken med juridisk introduktionskurs, om du menar Utvidgad introkurs på distans från Lunds universitet - att de som bäst klarar den kursen /ca 20 personer/ får platsgaranti på... Läs hela svaret -
Juridik efter gymnasiet?
Hej jag står precis inför valet av gymnasie skola och linje och skulle gärna vill läsa juridik efter gymnasiet. Jag undrar om mina förutsättningar att läsa juridik efter gymnasiet skiljer sig beroende på om jag läser sammhällskunskap-beteende eller ekonomi-juridik? Och isåfall hur? Och hur stor...
Hej Evelina! Juristprogrammet är mycket eftertraktad utbildning i Sverige och det brukar vara mycket svårt att komma in. Det är lätt att bli behörig, men för att kunna komma in /få... Läs hela svaret -
Vilka kurser ger meritpoäng till juristprogrammet?
Förkunskapskraven inom juristprogrammet är grundläggande behörighet och historia 1b samt samhällskunskap 1b. Jag har läst dessa två kurser och även matte 2b som ingår i förkunskapskravet på flesta utbildningar. Eftersom Juristprogrammet inte kräver någon särskild behörighet i matte, så undrar...
Hej A! Om meritpoäng kan du läsa här http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser om du får Examensbevis - dvs tar gymnasieexamen år 2014 eller senare - då är det exakt... Läs hela svaret -
Vill bli advokat, vilken linje-inriktning passar?
Hej! Vill bli advokat och jag undrar vilken linje och inriktning som passar bäst? Jag är intresserad av samhällsfrågor, ekonomi, psykologi, juridik, politik. Men gillar dock inte så mycket att skriva uppsatser.... Och mattematik är inte min bästa sida, har D i matte HJÄLP! :(
Hejsan, dina intresseområden pekar en hel del åt Samhällsvetenskapliga alternativt Ekonomiprogrammet - men du har ju också funderat på Hotel och Turism som jag vet utifrån din förra fråga jag svarade på. Hur... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga