Jakob

    Min son går tredje året på tekniskt program. Skolan har haft problem med stor frånvaro hos ett par lärare i och vikarier har inte gått att ordna. Jag uppskattar att minst hälften av lektionerna har ställts in under en period på omkring tre månader. Det här gör det i praktiken omöjligt för skolan att ge examen eller sätta betyg. Min fråga är vilka rättigheter eleven har i den här situationen. Vad kan man göra som förälder för att försöka undvika att mitt barn inte kastar bort ett år på en skola som inte har möjlighet att leverera sitt utbildningsuppdrag?

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV

    Hej Jakob,
    jättetråkigt att läsa om att situationen på din sons skola ser ut som den gör. Tyvärr råder det lärarbrist och rektorn kan inte alltid trolla fram ersättningslärare vid ordinarie lärarens sjukdom. Det är ju inte "vem som helst" som kan undervisa i gymnasiala kurser; man måste ju ha tillräckliga kunskaper i det aktuella ämnet för att kunna göra det.
    Du får gärna kontakta skolverket med din fråga. Skolverket kan ge svar som blir juridiskt korrekt; de har anställda jurister.
    Allmänt gäller följande: huvudmannen är ansvarig. På en enskild skola är den som ytterst ansvarig - en rektor. Men i praktiken så kan man ju inte varken sig förbjuda personal att vara sjuka eller trolla fram personer som både kan och vill undervisa (med kort varsel och på en kort anställning, ej fastanställning, vilket är inte så attraktivt för de flesta arbetssökande).
    De åtgärder som - i princip - finns är att eleven kan beviljas förlängd studiegång (alltså kan få läsa på gymnasiet under längre tid än 3 år - för att försöka uppnå kraven för examensbevis) och att eleven kan få göra prövningar för att få betyg. Undersöka de möjligheter om du/ni tycker att det är någonting som din son önskar att få tillgång till.
    Om din son går ut med studiebevis i stället för examensbevis, då kan han komplettera mot examensbevis på komvux. På folkhögskolans allmänna kurser kan man läsa mot omdöme om grundläggande behörighet (det kan man få på, som kortast, ett läsår).
    Men det finns många fördelar i att läsa på gymnasiet jämfört med komvux eller folkhögskola. När man slutar vara gymnasieelev upphör många rättigheter - bl.a rätten att läsa på heltid, rätten till åkkort/busskort, rätten till gratis kurslitteratur och mat på skolan (gratis lunch). Därför tycker jag det är fördelaktigt att försöka hålla sig i gymnasieskolan, om möjligt (i stället för att gå över till komvux eller en folkhögskola).

    Satsa på självstudier! 
    Det är många ggr fördelaktigt att försöka lära sig att lära sig själv, på egen hand och utarbeta/vässa sin personliga Studieteknik. Vid övergång från gymnasiet till högskola blir det tyvärr så att många "lider" av brist på förmågorna som att ta eget ansvar, läsa på och hitta information på egen hand under lång tid för att först i slutet av terminen bli tillfrågad vad du egentligen kan i kursen. En situation när en studerande på högskolenivå upptäcker i slutet av terminen att svåra tentor äger rum och hen inte har läst på under terminens gång för att ingen kontrollerade vad hen gör (ingen tog närvaro på föreläsningar och ingen frågade om hen läst kurslitteratur) men sedan förväntas man kunna saker och klara tentorna, vilket kan tyvärr komma som en obehaglig överraskning. 
    En ungdom vinner mycket på att så tidigt som möjligt lära sig ta ansvar för egen inlärling. Vad man måste kunna inom en viss gymnasiekurs brukar inte vara svårt att lista ut och eleverna har tillgång till läroböcker och så finns det massvis med information att hitta på "nätet". I ämnet matematik brukar vi rekommendera www.matteboken.se (en mycket bra gratis sajt) där även finns hjälp att lära sig andra naturvetenskapliga ämnen.
    Vad gäller få betygen, så om man har kunskaperna så brukar man kunna visa att man har de kunskaperna vilket man t.ex kan göra med hjälp av en stor skivtest och en efterföljande muntligt prov (som man gör på prövningar). 
    Jag är medveten om att det är troligtvis ett helt annat svar du förväntade dig; du vill ju få reda på elevens rättigheter i den situationen du beskriver. Vi har ingen jurist här på FRåGA SYV. Du ställer en skolJuridisk fråga. Därför måste vi hänvisa dig till jurister på skolverket och/eller jurister hos skolans huvudman. Du kan också alltid vända dig till stadsjurister i kommunen där din son är folkbokförd, även om han kanske läser på gymnasiet i en annan kommun. 
    Jag beklagar att inte kunna ge dig ett annat svar än det som jag ger nu.
    Du får jättegärna återkomma och berätta hur det går för din son. Önskar honom lycka till i hans studier!

    Studie- och yrkesvägledare

    Frågor och svar taggade med '#modernaspråk' (6 st.)

    • evelina

      Kan man byta från moderna språk till svenska/engelska i 8 an?

      Jag är en tjej som går i 8an, jag valde tyska som extra språk för två år sedan. Jag har typ ångrat mig då tyskan tar kol på mig och jag känner att jag inte hänger med alls.

      Det är inte så att jag inte vill...

      Mikael: : Hej! Det är på grundskolan frivilligt att läsa moderna språk. Prata med dina vårdnadshavare och med Syv på din skola. Betyget i tyska från förra... Läs hela svaret
    • Agata

      Påverkas meritpoäng av betyg?

      Hej! Jag undrar om meritpoängen ändras beroende på vilket betyg man får? Jag vill läsa en kurs Moderna Språk 4. Jag vet att man kan få 1 meritpoäng för den kursen. Får man 1 poäng oavsett om man får betyget E eller A i kursen? Eller får man t.ex. 1 meritpoäng om man får betyget A, 0,75...

      Anna: : Hej Agata!Du får gärna läsa en sammanfattning på gymnasieGuiden.se/merit där det bl.a förklaras om att betyg i kurser som ger dig meritpoäng räknas även in i ditt... Läs hela svaret
    • Ali

      Meritpoäng i flera kurser ?

      Hej SYV! Jag ska söka till datateknik i hösten och man kan få meritpoäng i bl.a. matte 5, eng 7, moderna språk steg 3, 4 , 5. Problemet är att jag har betyg i alla dessa ämne som ger mig över 3 meritpoäng vilket är inte möjligt då...

      Mikael: : Hej Ali,antagning.se räknar till din fördel. Om det är möjligt att välja räkna in de kurser i vilka du har högre betyg och låta bli räkna in de kurser i vilka du har lägre betyg,... Läs hela svaret
    • Ida

      Japanska 2 i 1:an?

      Hej! Jag ska snart söka till gymnaiset och undrar över språkvalet. Jag har tänkt att söka in på en skola som erbjuder japanska som morderna språk. Jag har själv läst japanska av och på i 3 år (både på egen hand och på kvällskurser som hållts av läraren på denna gymnasie skola). Min lärare har...

      Anna: : Hej Ida, det är jättebra att du vill läsa språk och redan kan mycket inom japanska. Jag tänker på de "praktiska aspekter"; om för få elever väljer läsa japanska på gymnasiet,... Läs hela svaret
    • Denise

      Vill bli ämneslärare i grundskolan (7-9), vad behöva jag veta?

      Hej, jag går just nu andra året på humanistiska programmet. I framtiden funderar jag på att bli ämneslärare i grundskolan (på högstadiet). Jag skulle då vilja bli lärare i svenska, och sedan funderar jag på att bli lärare i...

      Liselotte: :  Hej Denise, så roligt att du vill bli lärare! :)  Det finns 2 "huvudvägar" till att bli Behörig lärare:- söka till ett Programeller- läsa... Läs hela svaret
    • Ranosh

      Vad kan jag jobba utomlands?

      Hej, Jag går etta på humanistiska och tänker välja inriktning språk. Man kan inte få meritpoäng på franska om det är steg1, och jag vill då byta till arabiska steg3 som moderna språk för att få meritpoäng. Men det...

      Julia: : Hur gammal är du ? Om du är under 18 år, bestämmer dina vårdnadshavare, var du bor och om du går lov att hoppa av skolan. Om du är över 18 år, får du bestämma... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga