Jag är intresserad av att plugga lärare under så kort tid så möjligt för att jag ska hinna göra andra ambitioner. Kompletterande pedagogisk utbildning verkar vara ett alternativ då man kan få lärarlegitimation i ett ämne efter att ha pluggat 90 HP i det ämne man ska undervisa. Kan man bli lärare genom att plugga 90 HP individuella matte kurser på universitet och sen ta Kompletterande pedagogisk utbildning. Jag vill i sådana fall veta om man kan göra så med alla ämnen. Under finner du information om behörighetskrav för Kompletterande pedagogisk utbildning och annan info. https://www.su.se/hsd/utbildning/v%C3%A5ra-utbildningar/program/kompletterande-pedagogisk-utbildning#Beh%C3%B6righetskrav%20vid%20SU
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32126 frågor besvarade.
Lärarexamen utan att ta den tradionella vägen med ett vanligt program?
1 Svar
Hej Yunis,
att bli lärare med legitimation i ett ämne är ett Undantag och vi kan inte direkt rekommendera det. Och detta av flera anledningar:
- det är svårt att få heltidstjänst (kanske t o m omöjligt) med endast ett undervisningsämne;
- det är svårt att komma in på KPU med endast ett undervisningsämne.
Var KPU kommer erbjudas om 2 år och i vilka ämnen och med hur många platser att tillsätta - är det ingen idag som kan svara på. Utbildningsutbud förändras.
OBS! för att bli gymnasielärare i matematik (du tar upp det ämnet i din fråga) krävs det 120 högskolepoäng.
90 hp är det för lärare på grundskolan/högstadiet, år 7-9. Och på högstadiet är de flesta lärare behöriga i 3 ämnen. De lärare som nyanställs ersätter de lärare som går i pension eller på förändraledighet. Exempel: lärare Ulla Karlson, som är behörig och undervisar i matte, samhällskunskap och engelska på en högstadieskola ska gå i pension. Rektor söker en ny lärare att ersätta henne med. Om du söker jobbet med endast behörighet i matte, vem ska då undervisa i samhällskunskap och i engelska? I så fall skulle skola behöva omfördela hela undervisnings-upplägget "kring dig" så att du får alla de mattetimmarna som finns på hela skolan och andra lärare som idag undervisar i matte, gymnastik och svenska, ska fortsättningsvis endast undervisa i gympa och svenska men inte i matte -- det är inte särskilt realistiskt att förvänta sig att hela skolans schemat ska göras kring en enda lärare.
Det finns givetvis lärare som är behöriga i ett ämne, men då är det ofta gymnasielärare. Som gymnasielärare är man behörig även på högstadiet. En sådan lärare kan i så fall jobba deltid på gymnasiet och deltid på högstadiet men får ofta ändå undervisa även i ämnen där hen inte är behörig för att schemat ska gå ihop och om hen vill ha heltidsjobb.
Svårighet att komma in på KPU_ KPU prioriterar sökande som ska bli behöriga i fler ämnen. Gymnasielärare är ofta behöriga i 2 ämnen och grundskolelärare - i 3 ämnen. Om det blir konkurrens om KPU-platserna, kommer de som ska bli lärare i flera ämnen komma in först, sedan kanske det inte finns plats kvar.
Sammanfattning
Svenska skolsystemet är uppbyggt kring att grundskole- & gymnasielärare är behöriga i flera ämnen och pga det blir hen som endast är behörig i ett ämne "en svårplacerad" lärare. Men är man beredd att jobba deltid eller undervisa i ämnen utan att vara behörig i dem + har tur att bli antagen till KPU med endast ett ämne - då kan man givetvis försöka gå den vägen.
Frågor och svar taggade med 'F i idrott på gymnasiet' (5 st.)
-
Hur fungerar högskoleprovet om man har F i en kurs?
Hej. Jag fick nyligen veta att jag kommer få F i idrott och hälsa 1. Jag har sedan tidigare tänkt att jag ska försöka få ett bra högskoleprovsresultat och ansöka till vidare utbildningar med det. Men nu undrar jag hur det funkar. Kommer man ha samma...
Hej,högskoleprovet befriar inte från kraven på behörighet: grundläggande och, om utbildningen så kräver, särskild. Grundläggande behörighet... Läs hela svaret -
Byta ut idrott o hälsa mot idrottspecialisering?
Hej! Jag ska börja ettan på gymnasiet och har halvt idrottspecialiseing i fotboll och då undrar jag om jag kan strunta i vanlig idrott och istället fokusera på specialisering kurserna för gillar inte vanlig idrott så särskilt mycket. Men om jag inte...
Idrott och hälsa 1 är en obligatorisk kurs i alla nationella gymnasiala program och betyget i den kursen påverkar ditt jämförelsetal.Moderna språk beror mycket på vilket program du går på gymnasiet. -
Hur många F kan man som max ha?
Min fråga är hur många F kan man max få för att få sitt examen. Jag har F i idrott och matte2b. Går förresten i ekonomi juridik. Och vill plugga till jurist efter gymasium. Är också så rädd för att inte kunna komma in....
Hej Sandra,med F i Idrott och hälsa 1 och i Matematik 2b har du 200 p. F och det är OK, alltså rymms inom de max 250 p. som man kan ha och ändå få ut sitt examensbevis. Ang. komma in... Läs hela svaret -
F i idrott och kanske en eller två ämnen kan fortfarande gå komvux?
Jag ska börja gymnasium byggnad och anläggning, och jag undrar, hur får man sträck i idrott? är det när man inte är i lektionerna tillräckligt? och en annan sak vi säger att jag får f i idrott inte sträck men f och kanske en eller 2 ämnen f, kan man då gå på komvux och fortfarande få examen och...
Hej Turan,din fråga gäller om vad du ska kunna läsa om 3 år...! Det är rätt lång tid framåt... Situationen och reglerna kan på den tiden... Läs hela svaret -
Idrott på gymnasiet?
Hej jag har precis börjat gymnasiet och jag hatar verkligen idrott. Enligt vår idrottslärare så får vi frånvaro om vi inte byter om och får man från vari 3 gånger så får man inte ut sitt studiebidrag. Stämmer detta enligt svenska lag eller är det hennes på hitt? Jag har inte tänkt vara med på...
Hej Razmus! Tråkigt att du inte gillar Idrott! :( Tyvärr är en kurs i Idrott och hälsa - obligatorisk på alla gymnasieprogram, men du vet ju redan själv om det, eller hur? :) Ang. frånvaroreglerna - så är det vid 4 timmars frånvaro... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga