Jag undrar ifall det är smart att ta ekonomi och sedan plugga ett basår på uni då man endast nehöver godkänt i ämnena och sedan kanske ifall jag vill
bli läkare, så kan jag söka in med ekonomi meriten . är det en bra idé?
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Hej,
vilka kompletteringsmöjligheter (exakt, i detalj) som kommer att finnas om 3 år kan man idag inte ge några garantier på. Basåren på universiteten kanske inte (då) längre erbjuds. Det är frivilligt för lärosätena att erbjuda förutbildningar (basåren) och många och t o m alla lärosäten kan sluta göra det, det kan inte uteslutas. På något sätt ska man ändå kunna komplettera (det är i alla fall vad jag tror) - t.ex läsa på komvux eller på folkhögskolorna eller (i värsta fall) bedriva självstudier och göra prövningar.
Men vi säger att basåren på universitetern finns kvar - när det blir dags för dig att söka men du måste flytta långt för att läsa ett år på ett sådant basår (för att det erbjuds inget basår inom pendlingsavstånd från där du bor); Och du hittar ingen bostad på utbildningsorten och basåret är på plats, bundet till skolan (ej på distans) - då kan du ju inte läsa basåret i så fall... Det är bara ett exempel.
Reglerna kan ändras även vad gäller meritvärdet. Idag räknar man inte ihop gymnasiala betyg och betyg från basåren på universiteten men hur det blir om 3 år vet inte jag (jag tror inte ngn kan garantera hur det blir).
Jag tänker också så här: om du på gymnasiet inte kan få höga betyg i naturvetenskapliga ämnen (det är i alla fall vad jag utläser av din fråga) så hur tänker du i så fall kring ditt yrkesval Läkare? Att komma in på läkarprogrammet är bara första steget mot yrket. Sedan ska man i hög takt läsa stora mängder naturvetenskapliga ämnen i hela 6 läsår och hänga med, orka och hinna. Det är inte (tyvärr) ovanligt att tvingas hoppa av från läkarprogrammet. Att vilja kämpa och plugga dygnet runt kan man planera för men det finns ju ändå bara 24 timmar/dygnet och sova måste man också göra... så, jag undrar om du idag inte tro att du är så pass duktig och intresserad av naturvetenskap att du kan få mycket höga betyg (på grund av NO-ämnena på gymnasiet) varför tror du att du om 3 år blir så mycket bättre på just det kunskapsområde? Många ggr har man lättare (det går i alla fall snabbare) att ta till sig kunskap när man är yngre. Ofta brukar det för samma person ta längre tid att lära sig saker när hen är äldre: det säger både forskningen och de exempel man ser omkring sig.
Så, jag tycker du bör antingen välja NA och se om du får höga betyg i NO-ämnena (om inte, så kanske det är bättre att fundera på ngt annat yrke - bara ett förslag...) eller VO, där du lär dig det praktiska kring omvårdnad (vilket är också en mycket bra kunskap för en blivande läkare) - dessutom kan man efter VO komma in på yrkeshögskoleutbildningar och läsa mot yrken som Ambulanssjukvårdare, Apotekstekniker, Instrument- och steriltekniker, Tandsköterska, Med.sekreterare eller Specialistundersköterska (finns med olika inriktningar t.ex barnsjukvård, akutsjukvård eller kirurgi).
Jag säger inte att du bör överge tankar på yrket Läkare... jag känner inte din studiekapacitet och kan inte göra ngn bedömning kring den. Jag har bara skrivit ner några tankar som jag har utifrån min erfarenhet (vad jag har sett genom åren).
Oavsett vad du beslutar dig att göra - lycka till!
Tänkte ta natur natur, och såg på en hemsida att man pluggade kemi, fysik, biologi och matte. Betyder det att jag bara pluggar dem ämnerna när jag går andra året eller de ämnerna plus de som jag hade första året?
Hej!gymnasieskolorna får förlägga kurserna på lite olika sätt, så det är inte identiskt på olika gymnasieskolor i vilken ordning och under vilka läsår som kurserna... Läs hela svaret
Det kanske inte finns några regler, men brukar en 50-poängskurs på gymnasiet vara på en termin och en 100-poängskurs på ett år? Tacksam för svar!
Hej Lovisa!Du har rätt i att det inte finns några regler kring det och det kan vara olika på olika program och även på samma program på olika skolor. Det som är det vanligaste är att... Läs hela svaret
Kandidatprogrammet i ekonomi på universitetet har en särskild behörighet som är samhällskunskap 1b eller 1a1+1a2. Betyder det att man behöver ha läst samhällskunskap i 1 år på gymnasiet eller längre? Har det någon betydelse...
Hej Åsa,gymnasiekursen Samhällskunskap 1b är en 100poängs-kurs (omfattning/studieinsats cirka 200 timmar). Den kursen kan på komvux läsas på heltid på fem... Läs hela svaret
Hej! Jag går floristlinjen årskurs 1. Det är ett yrkesförberedande program. Läser svenska 1, matte 1A, idrott 1, och Engelska 5. Kommer jag fortsätta läsa dessa kurser i årskurs 2? Vilka av dessa ämnen är obligatoriska att läsa i...
Hej Nabila!Att läsa fler kurser än på nivå1 inom de ämnena som du nämner i din fråga, är på de yrkesprogrammen frivilligt.Se gärna Programplan för HV... Läs hela svaret
Hej Jag ska snart börja första året av gymnasiet på Widerströmska gymnasiet i Flemingsberg, på naturvetenskapsprogrammet, inriktning natur. Jag lade märke till att det stod att varken moderna språk (tyska i mitt fall) eller individuellt val...
Hej Noah,i NA ingår en kurs moderna språk som obligatorisk, men den behöver inte läsas under årskurs 1, utan kan läsas under årskurs 2 eller 3.Du kan se... Läs hela svaret
Hej! Jag går nu första året på naturvetenskapsprogrammet, och har börjat läsa fysik 1. Som jag förstår det, är kursen längre än de andra och läses på 2 år? Betyder det att man får slutbetyg i kursen i...
Hej Ida,hur din skola väljer lägga upp fysik1a, måste du fråga på din skola.Det stämmer att kursen fysik1a är á 150 poäng (medan de flesta andra gymnasiala kurser är á... Läs hela svaretOm jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?
Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svarethur lång tid tar att man slutar en kurs på gymnasiet?
Hej Mansoora! De flesta av gymnasiala kurser är på 100 gymnasiepoäng = 100 undervisningstimmar. Om man skulle läsa en sådan kurs på heltid, dvs skulle enbart läsa till exempel Engelska 5 och inga andra kurser samtidigt, skulle det ta fem... Läs hela svaretHittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga