Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31979 frågor besvarade.
måste man läsa alla kurserna i tvåan?
5Poäng
nathalie
Hej.
Jag går vård och omsorgsprogrammet, ska börja andra året nu. Men jag tänkte såhär, måste man läsa alla kurserna? För jag vill jobba inom psykiatrin så då tänkte jag välja inriktning nu inom det, om man kan göra det i tvåan? För jag känner att dom andra kurserna är så onödiga när jag redan har haft dom i nian och ettan. Jag får inte ut något av historia tex, inte nått som jag tycker är intressant och inte hör till med det jag vill arbeta med. Då vill jag hellre göra fördjupningar inom det som handlar om just psykiatrin, och övrigt om vården.
Hej Nathalie,
jag förstår att du vill använda tiden på gymnasiet så som det känns rätt för dig. Det är en viktig och mycket aktuell fråga som du tar upp. Många elever och även lärare, föräldrar m.fl. tycker så som du gör.
Reglerna är dock tydliga på den punkten att man "måste följa programstrukturen" för att kunna få ut Gymnasieexamen. Alla gymnasiegemensamma och programgemensamma ämnen är obligatoriska. Det man får välja är
1. Inriktning /på dem program där olika inriktningar finns/.
2. alla gymnasieelever på Nationella program får välja kurser á 200 poäng inom Indivuelt val.
3. temat på Gymnasiearbete, 100 p.
4. man får önska att läsa "utökade kurser" /dvs utöver de obligatoriska/. Får man det beviljad av skolan, läser man på mer än heltid.
5. kurser inom Programfördjupningar (på VO väljer man 500 poäng, se här http://www.gymnasieguiden.se/files/program/pdf/programplaner/VO.pdf och det finns många kurser att välja mellan, t.ex. Mental träning, Psykologi, Psykiatri, Rättspsykiatri och många fler).
Anledning till varför man inte får ta bort några obligatoriska ämnen eller byta dem mot andra är att det anses vara viktigt att alla som tar Gymnasieexamen har en "gemensam kunskapsgrund". Detta underlättar på olika sätt: arbetsgivare vet vad de kan förvänta sig att arbetssökande som har tagit Gymnasieexamen, har läst för kurser och vad de kan; du, som elev, kan söka till eftergymnasiala utbildningar direkt efter gymnasiet eller senare (t.ex. om du om några år efter gymnasiet skulle bestämma dig för att studera vidare, så har du en viss kunskapsgrund "i bagaget" samt även formella meriter i form av Gymnasieexamen).
Det kan hända saker i framtiden som gör att man väljer att studera vidare (även om man vill jobba i stället): t.ex. om man inte får det jobbet, som man vill ha eller inte kan fortsätta jobba pga t.ex. förändrat hälsotillstånd.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga (och jag försökte förklara vad reglerna säger och även varför de säger det).
Jag inser att det är förmodligen inte det svar, som du önskade dig. Jag hoppas dock att du kan acceptera att läsa de obligatoriska kurserna /det räcker med betyg E för att kvalificera sig för Gymnasieexamen/.
Om du hoppar av en obligatorisk kurs, kan du inte få ut Gymnasieexamen. Du får då ett Studieintyg och har inte Grundläggande behörighet till högskolestudier. Det är möjligt att du skulle kunna få jobb utan Gymnasieexamen (det är varje arbetsgivare som bestämmer och de väljer oftast att anställa personer som har Gymnasieexamen). Det blir väldigt tråkigt för dig om du inte skulle kunna få fast anställning pga du inte fick ut Gymnasieexamen, därför råder jag dig att överväga att inte hoppa av någon obligatorisk kurs.
Fundera över det, som jag har skrivit här i mitt svar till dig & återkom gärna om du vill ha en mer detaljerad förklaring eller om du har fler frågor!
Vänligen
Mikael SYV
Frågor och svar taggade med 'högskolenivå' (9 st.)
Jag undrar kring hur kursuppläggen ser ut på universitet/högskola, liknar de gymnasiets där man läser fler på en gång eller är det alltid en åt gången, släpper man dessutom hela kursen efter en tenta eller kan de komma att...
Mikael: :
Tanken är att de kunskaper man skaffade, behåller man tillsvidare-för högre/överliggande kurser men även för den allmänna kompetensen man bygger sin yrkeskarriär... Läs hela svaret
Jag har bestämt mig att studera vidare direkt efter gymnasiet då jag inte har något värt i mitt liv att ta paus för just nu. Jag har funderat sedan sommaren på vad jag ville läsa till och just nu har jag kommit fram till 10 saker. Problemet är att...
Mikael: :
Prata gärna med studievägledare på de aktuella institutioner på lärosätena. Utbud av masterprogram kan ändras; när det blir efter tre år på grundutbildningen dags... Läs hela svaret
Jag ska läsa ett naturvetenskapligt basår För att komma in på läkarlinjen och min fråga är vilket är bäst, är det att läsa det på folkhögskola eller på universitet? vad är skillnaden? Räknas det i båda...
Anna: :
Hejsan,det stämmer att varken sig omdöme från en folkhögskola eller betyg man får i studier på högskolenivå räknas ihop med betyg i examensbeviset från gymnasiet eller... Läs hela svaret
Jag pluggar för närvarande Sociologi 1 på distans, tanken är att jag ska plugga 90 poäng sammanlagt för att kunna bygga en kandidat. Min fråga är: Vad går man igenom i sociologi 2? Hur skiljer den sig ifrån Sociologi 1?
Saga: :
Hej Emelinda,man går djupare in i ämnet på högre /svårare/ nivå. Men Exakt vilka delmoment som ingår - måste du fråga på det lärosäte där du läser eller... Läs hela svaret
Hej! Kan antagningskvoter sjunka eller höjas väldigt mycket vid varje antagningsomgång? Jag undrar också om ett program kräver nästan alla A i betyg är då utbildningen så svår som att få alla A eller är det konkurrensen som...
Julia: :
Ja, Anton, antagningskvoter kan sjunka eller höjas väldigt mycket mellan olika antagningsomgångar. Högskoleprogram kräver att man är Behörig; sedan deltar alla behöriga i konkurrensen om... Läs hela svaret
Krävs det att en studerat språk på högskolenivå (tex engelska och ett tredjespråk) så vida en inte fått med sig ovanligt mycket språkkunskaper från sin uppväxt?
Julia: :
Hej L,
diplomatprogrammet (precis som andra utbildningar) får ett visst antal utbildningsplatser tilldelat inför varje antagningsomgång, och de ska försöka fylla dem med "de... Läs hela svaret
Hej! Såg på karolinska universitet att dem hade en utbildning som heter magisterutbildning i arbete och hälsa med en inrikting på beteendevetenskap. Vad är det för skillnad om jag skulle läsa en vanlig beteendeutbildning på grundnivå eller läsa denna? Är det någon som väger tyngre än den andra?
Anna: :
Hej Elin,
magisterprogrammet är påbyggnadsutbildning efter kandidatexamen.
Kandidatexamen kan man få efter 3 årsstudier på högskolenivå. Sedan kan... Läs hela svaret
Om man går ekonomiprogrammet på gymnasiet, får man då automatiskt behörighet att därefter söka in på civilekonomprogrammet och mäklarprogrammet på högskolenivå?
Måste man planera för det redan första året dvs genom att välja mer matte,sh, en?
Vad motsvarar Ma 3c i det gamla systemet? Ä...
Fråga: :
Ekonomiprogrammet ingår i det sk högskoleförberedande programmen där man läser behörighetsgivande kurser i olika mängd. Ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi riktar sig särskilt till de som vill fortsätta läsa... Läs hela svaret