Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32151 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'Historia 1b' (26 st.)
Hej, Jag håller på att lägga upp mina gymnasiebetyg för att räkna ut min merit, däremot så märkte jag att i de obligatoriska kurserna som ska motsvara 600 poäng, så finns historia 1a1 som är 50 poäng. Dock så har jag...
Milla : :
Hej!Meritvärde räknas ut på fullständiga gymnasiala betyg. Se vilka kurser som ingår i ditt examensbevis från gymnasiet eller från komvux. Alla kurser från det... Läs hela svaret
Vilka gymnasieprogram ger betyg i Svenska 3 och Historia 1b?
Milla : :
Hej,svenska (eller svenska som andraspråk) 3 ingår numera i alla nationella svenska gymnasieprogram, men på de yrkesprogrammen får eleverna välja bort den kursen... Läs hela svaret
Hej! Jag går på ib programmet, och har en liten fundering kring historiebetyget. Jag har läst kursen historia 1b, och fick B i betyg(satsade A). Nästa termin börjar jag diploma program, Jag har valt History SL( som enligt Antagning.se motsvarar kursen historia 2)....
Milla : :
Hej,satta betyg gäller tillsvidare. Som reglerna ser ut nu (juni 2023)*** så kan man inte förbättra/höja sitt betyg i en lägre kurs genom att få högre betyg i en... Läs hela svaret
Hej! Jag har läst biologi 2 på gymnasiet men missade slutproven på biologi 1 och historia 1b. Nu ska jag läsa på komvux och undrar vilken kurs som är mest värd för mig att läsa. Jag vet inte riktigt vad jag vill jobba med i framtiden men lutar...
Anna: :
Hej Tuva!du skriver tyvärr inte om du har Examensbevis eller Studiebevis från gymnasiet och det är viktigt att veta för att kunna svara på din fråga. Om du har examensbevis med... Läs hela svaret
Jag tog studenten i somras och hade F i Historia 1a (50p), jag tänker att ersätta denna kursen med Historia 1B (100p) på komvux. Kommer kursen att räknas istället i jämförelsetalet? /Adam
Julia: :
Hej Adam,kurserna Historia 1a1 och Historia 1b är olika stora; his 1b består av his 1a2 + 1a1. Det är lättare att få högre betyg i his 1a1 än i his1b. Ingår kursen... Läs hela svaret
Hej, Mitt gymnasiums diplom har översättas av UHR och de säger att jag fick t.ex matematik 1b, historia 1b. Men jag förstår inte vad 1b eller 2a är. Jag kunde inte hitta tydliga förklaringar. Kan ni snälla förklara mig Sveriges lektioners...
Anna: :
Hej Ebrar!jag är rädd att det inte finns någon enkel och samtidigt helomfattande förklaring som skulle ge svar på din fråga men jag ska nu, så gott jag kan, förklara om kurserna Historia 1b... Läs hela svaret
Hej! Har läst naturvetenskap programmet på komvux. Har inte ansökt om gymnasieexamen än. Jag har läst Historia 1b och fick betyget E. Två år senare läste jag Historia 2 och fick A. Får jag ersätta historia 1 med en kurs moderna språk...
Anna: :
Hej Waleid!Du måste göra planering mot examensbevis tillsammans med SYV-en på komvux. Reglerna kring examensevis från komvux är rätt komplicerade och i många fall... Läs hela svaret
Behöver man ha godkänt betyg i historia i grundskolan för att få läsa historia på gymnasiet?
Anna: :
Hej Ann-Christin!Om behörighet till gymnasiet finns en sammanfattning på gymnasieguiden.se/informeras/behoerighet-att-soeka-till-gymnasiet-gymnasiebehoerighet och där kan... Läs hela svaret
Som frågan lyder: kan man läsa kursen historia 1a2 innan man läst 1a1?
Julia: :
Hej Astrid!Som framgår av informationen på Skolverkets hemsida, bygger innehåll i kursen Historia 1a2 på kursen Historia 1a1. Alltså, läser man antingen historia 1a1 och sedan 1a2 eller så... Läs hela svaret
Hej,
Jag avslutade gymnasiet 2014, läste hotell och turism med inriktning turism, när jag avslutade min utbildning hade jag 2150p från gymnasiet.
Jag klarade inte historia 1a1 (50p), Hållbar turism (100p), Konferens och evenemang (100p) samt Marknadsföring och försäljning (100p).
Jag har...
Daniel: :
Hej Viktoria!Du läste på gymnasiet mot Examensbevis, men du uppnådde inte kraven och fick ut Studiebevis, tror jag. Studiebevis ger inte behörighet till högskolestudier; i alla... Läs hela svaret
Men skulle man då kunna söka historia 1b istället för historia 2a eller är det samma problem där?
Liselotte: :
Hejsan,Historia 1b = historia 1a1 och 1a2, alltså om man har godkända betyg i his 1a1 Och i 1a2, då "har man läst his 1b".Med andra ord är historia 1a1 första... Läs hela svaret
Hej. Jag studerar naturvetenskaplig linje och undrar om det går bra att inte studera kursen historia 1b, eller om jag kan byta ut historia 1b mot ett annat ämne,.
Anna: :
Hej!På NA är kursen Historia 1b en Obligatorisk kurs. Kika gärna på Programplan för NA. His 1b finns inom gymnasiegemensamma ämnen och alla de är strikt obligatoriska... Läs hela svaret
Hej! Jag går i folkhögskola. Jag undrar om vilka ämnen behöver jag att kunna läsa journalist Med vänlig hälsning
Mikael: :
Hej Riham,behörighet till journalistprogrammen kan variera något, men oftast krävs det, förutom, grundläggande behörighet till högskolestudier,... Läs hela svaret
Jag undrade om jag kunde byta ut ämnet samhällskunskap 1b och/eller historia 1b.
Vägledare: :
Hej K,det är lite för lite info i din fråga för att kunna svara. Du uppger inte om du har Examensbevis, Studiebevis, Slutbetyg eller Samlat betygsdokument från gymnasiet. Det är olika... Läs hela svaret
Hej!
Jag behöver läsa historia 1b för att kunna bli behörig till polisutbildningen.
Min frågande är ifall det är möjligt att läsa på distans i annan stad, att söka in i en annan stad eller om jag måste läsa upp de på komvux i Malmö där jag är bosatt.
Vill helst läsa upp kursen så snabbt de...
Mikael: :
Hej Markus,Historia 1b är en gymnasial kurs som är "normalstor", alltså 100 poäng; den läses på heltid på fem veckor (eller på halvtid - på 10 veckor). Om man exempelvis... Läs hela svaret