Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32185 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'konkurrens om högskoleplats' (9 st.)
Under gymnasiet fick jag C i både Biologi 1 och Biologi 2, men när jag sedan gjorde prövning på Komvux för båda ämnena fick jag ett resultat som var lägre än C. Kan jag använda mina gymnasiebetyg där jag har C istället för...
Milla : :
Hej,om man har flera olika betyg i samma kurs, så gäller det högre betyget. I vilka urvalsgrupper man prövas vid ansökan till svenska högskoleutbildningar är det Antagning.se som bestämmer.
Hej! Är det någon mening att ha kvar engelska 7 för betygens skull när betyget blir E, eller är det bättre att hoppa av? Tänker på Meritpoäng.
Peter: :
Hej Alexandra!godkänt betyg i engelska 7 ger + 1.0 merit(alltså Extra)poäng. Totalt kan man som absolut max ha meritvärde på 22.5 --- så du förstår att 1.0 är ganska... Läs hela svaret
Hej, Jag vill bli en tandläkare men kommer inte kunna komma in med mina betyg. Jag har främst C på mina kurser. Kan jag komma in med min högskoleprovs resultat även om jag har E på någon kurs?
Peter: :
Hej Selma. Det L.svarade i kommentaren till din fråga, stämmer.Högskoleprovet befriar inte från kraven på Behörighet. Man ska ha både grundläggande och särskild... Läs hela svaret
Jag undrar över hur betygssystemet är på gymnasiet. Är det som grundskolan där man får betyget A-F eller fungerar bedömningen på gymnasiet på ett annat sätt? Betygen man får, räknas det om till ”meritpoäng” som...
Mikael: :
Hej Tilda;om du är intresserad av att komma in på högskoleutbildning eller utbildning på ett universitet, så finns det rätt mycket att tänka på - du kommer behöva... Läs hela svaret
Hej Jag är en 20 årig grabb som tagit studenden förra året. Mina år på gymnasiet var defitivt dem värsta i mitt liv. I nian när man skullle söka till gymnasie så hade jag inte en blekaste aning om vad jag ville bli när jag var vuxen,...
Mikael: :
hej Elias,det är bra om du kan göra högskoleprovet, men HP gör man inte för att få eller bekräfta sin behörighet utan endast för att konkurrera i ännu en urvalsgrupp, HP-urvalet.... Läs hela svaret
Hej! Hur många poäng ger varje höjning om ett steg (från e till d, eller d till c, osv) i en 50-poängskurs, respektive 100-poängskurs? Ex: matte 2a (100p) från F till C ger 0.6 p Tack! Alexandra
Mikael: :
Hej Alexandra,om man höjer från E till D i en 100p-kurs blir höjning ca + 0.1och hälften så mycket vid höjning i Ett steg i en 50p.kurs. ********Höjning från F till E är lika stor som... Läs hela svaret
Hej!
Jag håller på att plugga upp mina betyg från gymnasiet. Jag läste italienska 1,2 och 3 då och nu 2 år senare ska jag läsa italienska 4. Det är inget behörighetskrav utan jag ska läsa den kursen för att den ger mig 0,5 meritpoäng.
Min studievägledare kunde inte svara på om betyget räknas...
SYV-besökare: :
Hej J,
om du har Examensbevis från gymnasiet, dvs du gick ut gymnasiet år 2014 eller senare - då >>Räknas meritpoängskurser med i ditt jämförelsetal. Du... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar varför Antagninspoängen är så låg för samtliga civilinjengörsutbildningarma? Är det för att det är för några som söker eller är det svårt att klara utbildningen?
Mikael: :
Antal utbildningsplatser ställs mot antal sökande med de betyg som de sökande har. Om det är för många utbildningsplatser eller för få sökande, kan inte jag svara på. Prova ställ din fråga till www.antagning.se... Läs hela svaret
Jag är inte nöjd med mitt betygssnitt från gymnasiet eftersom jag endast har E i matematik och fysik kurserna. Resten av mina betyg ligger på A och B och jag känner att matte & fysik kurserna drar ner jättemycket. Jag läste naturvetenskapligt program på gymnasiet. Att läsa upp betygen hade...
Milla : :
Hej Nur!
Utifrån din fråga så gissar jag på att du fick Examensbevis (och inte Studiebevis), dvs fullständig gymnasieexamen som innehåller 2500 betygsatta poäng.
I så fall är det inte möjligt att byta ut... Läs hela svaret