Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31893 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Hej! Jag är inte så insatt i ansökningsprocessen till universitet/högskola ännu, så ber om ursäkt om min fråga verkar ologisk. Jag skulle vilja höja mitt betyg i två kurser genom prövning. Kommer jag kunna byta ut mina tidigare betyg...
Milla : :
Hej,du laddar upp dina prövningsbetyg på din inloggning "mina sidor" på www.antagning.se - om du har lägre betyg i samma kurs som du fick högre betyg i på... Läs hela svaret
Jag går min sista termin i gymnasiet, har streck i IDH 1 och får därför inte en gymnasieexamen. Jag vet att IDH 1 inte kan ingå i en examen ifrån komvux och att jag därför eventuellt behöver byta ut den mot ett annat ämne för att...
Milla : :
Hej!I examensbevis från komvux ingår 100poäng mindre än i examensbevis från gymnasiet. Och IDH1 är just en kurs á 100poäng. Du behöver därför inte ersätta den... Läs hela svaret
Jag går snart ut tredje året på gymnasiet med 1,5 extra meritpoäng utpå mitt jämförelsetal. Jag tänker gå tekniskt basår som har gymnasiekomplettering för matte 3, 4 och 5. Kommer de kurserna kunna ge mig de sista 1,0...
Milla : :
Hej,man kan efter gymnasiet komplettera för att få fler meritpoäng men det måste vara komvux-kurserna som man läser och får betyget i slutet av kurserna eller om man gör... Läs hela svaret
Hej! Jag läser nu sissta året på gymansiet och har fått erbjudandet om att göra en prövning i spanska 4 och att denna kursen då läggs som utökad kurs. Jag gick spanska 3 innan men valde bort spanska 4 mot andra kurser inför 2an vilket jag...
Milla : :
Hej!precis som du skriver i din fråga, så räknas U-markerade kurser (som har markering U i examensbeviset från gymnasiet) in i snittet (jämförelsetalet) endast i... Läs hela svaret
Kan man läsa kurs/prövning efter sista sökdagen? Jag ska förmodligen läsa spanska 4 som kurs på komvux fram tills 11 okt. Sista dagen att söka är ju 16 oktober. Kan jag göra en prövning i spanska 3 under v42(14-20 okt), alltså kmr...
Milla : :
Hejsan, det är helt OK att komplettera sin ansökan till svenska högskole-universitetsutbildningar t o m sista dag för komplettering; jag ser att du redan har tagit reda på... Läs hela svaret
Hej! Jag läser just nu tekniskt basår på KTH campus. Jag har förstått att betyget från kurserna jag läser på basåret inte påverkar mitt meritvärde från gymnasiet och att jag, när jag fått behörighet, kan...
Milla : :
Hej!Svenska utbildningar till Civilingenjör kräver för särskild behörighet i ämnet matematik godkänt betyg i matematik4. Det är i så fall matematik 5 och... Läs hela svaret
Hej, Jag skulle vilja bli behörig i matte 3c men jag kan bara Engelska. Jag har gått ut gymnasiet i Tunisien. Finns det någon kurs i Sverige som erbjuder detta? Helst på sommaren. Alternativt att man kan göra en prövning för ämnet då det kan...
Milla : :
Hej!Du får gärna ställa din fråga i Pluggakuten.se/matematikDet är i Sverige inte förbjudet att undervisa i gymnasiala kurser på olika språk (behöver alltså inte enbart... Läs hela svaret
Hej, jag ska göra prövning i Fysik 2 den 28e maj och har sökt en ingenjörsutbildning nu till höst. Är inte behörig för utbildningen ännu då jag fick F i fysik 2 på gymnasiet. Tror att sista kompletteringsdag är den 20e juni...
Milla : :
Hej!Prövning består av minst två delar (ibland tre: för fysik-kursen kan laborationer ingå som en separat del av prövningen, alltså tredje del). Det... Läs hela svaret
Hej! jag går i gymnasiet och vill få betyg i matematisk specialisering, för att kunna uppnå 2.5 extra meritbetyg (får en från ma 5, och en från eng 7, (tänker söka civ.ing, så ma 4 ger inget)), men min skola erbjuder ej den kursen. Kan...
Milla : :
Hej,om din gymnasieskola köper prövning för dig från en annan skola, så kan det lösa sig på det sättet. Det är rektor på din skola som beslutar om det. Men annars... Läs hela svaret
Jag är lite osäker på vad jag ska göra och välja just nu. Min situation ser ut så här:
Jag går tekniskt basår just nu på KTH efter att ha gått ekonomi-jurudik programmet på gymnasiet. Civilingenjörsprogrammet jag...
Milla : :
Hej!Svar på din första fråga är: Matematik- och fysikprovet (precis som också högskoleprovet) befriar inte från kraven på att vara behörig:... Läs hela svaret
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Milla : :
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret
Jag vill göra prövning i fysik1a och spanska 3 för att höja min merit, för att kunna söka till juristprogrammet i uppsala till vårterminen 2025. Prövningarna i västerås görs v,41-44 (7okt- 3november) jag planerat göra under v 41...
Milla : :
Jo, det är väldigt många sökande som gör anmälan till svenska högskole-universitetsutbildningar innan de uppnådde behörighet, t.ex gör alla gymnasieelever det... Läs hela svaret
Hej! Jag går sista året på gymnasiet och läser natur. Min situation just nu är att jag tror inte att jag kommer att få godkänt på fysik 2. Jag vill ansöka till något civilingenjör på universitetet men så som det ser ut...
Milla : :
Hej,basåren på universitetsnivå, i Sverige, är de så kallade "för-utbildningar" och varje lärosäte bestämmer självt om för-utbildningen ska erbjudas... Läs hela svaret
Hej! Jag läste ekonomi juridik-programmet i gymnasiet och jag funderar på att läsa psykologprogrammet eller juristprogrammet på universitetet, men skulle behöva höja min merit. Jag läste tyska 3, engelska 7 och matte 2b i gymnasiet. För...
Milla : :
Hej!Börja gärna med att läsa information på gymnasieguiden.se/reportage/meritpoaeng och du har rätt, max antal meritpoäng är 2.5. Man plussar meritpoängen till... Läs hela svaret