Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32189 frågor besvarade.
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
3Poäng
Therése
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år.
Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående kurser om detta ämnet för att sedan söka jobb som lärare? Exempelvis kurser i Illustrator, Photoshop och Indesign?
Det är ju stor lärarbrist just nu, så vad är mina chanser om att bli anställd? Om inte på heltid, men halvtid? Samt, vad är det för lön för en halvtidsarbetande lärare?
du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort.
Som det är nu kan man t o m få jobb dierkt efter gymnasiet - se ex. yrkespresentation Juniorlärare>>.
Utökat svar
När en skola behöver anställa en lärare vill de helst få en behörig lärare. Detta pga bl a det faktum att sedan 1 juli 2015 är det endast behöriga lärare som får sätta betyg. "På undantag" får lärare i Modersmål sätta betyg även som obehöriga. Det kan även finnas andra "nödlösningar", men tanken är att lärare ska vara behöriga i de ämnena och för de åldrarna där de undervisar. Gymnasielärare är automatiskt behörig att undervisa i samma ämnen även på grundskolan.
Om det inte finns möjlighet att hitta en Behörig lärare, kan rektor anställa "vem som helst", enligt egen bedömning på en termin eller ett läsår. Sedan fortsätter man leta efter en beörig lärare! :)
Utökat svar
Du skriver om att några av dina lärare har läst kandidatexamen och sedan pedagogik. Det är KPU, kompletterande pedagogisk utbildning som är en 3-terminers utbildning på heltid, 90 högskolepoäng. Kan ibland finnas möjlighet att hitta en snabb-KPU variant där man läser på högre fart än heltid och läser utan lov, då kan man bli klar på ett år.
För att bli behörig till KPU kan lite olika kräv ställas... oftast måste man ha minst 3 årig tidigare högskoleutbildning "i bagaget". Vill man bli behörig gymnasielärare i två ämnen, bör man ha minst 120 högskolepoäng (motsvarar 4 terminersstudier på heltid i sitt "huvud/förste" ämne) och minst 90 hp, 3 terminer på heltid i sitt andra ämne. Det tar 3,5 år att läsa på heltid. Sedan är det KPU som oftast är på 3 terminer. Och vi är då uppte i femårs studier på heltid. Att läsa Ämneslärarprogrammet är bekvämare. Inom programmet har man platsgaranti. Om man läser fristående kurser, söker man till varje kurs separat och man kanske inte kommer in på nästa kurs... och vad gör man då? Jämför: du läser på gymnasiet "ett program". Du får garanterad plats på kurser nästa år, eller hur? tänk dig nu att du fick söka till varje kurs under hela gymnasiet - konkurrera med dina tidigare betyg och riskera att inte komma in på nästa kurs? Det är rätt så stressigt, tycker i alla fall jag.
Varför läser folk på det sättet i så fall - dvs först ett antal högskolepoäng och sedan KPU? Jo, av olika anledningar. T.ex om man inte tänkte bli lärare för början, utan började läsa Historia eller Matematik på högskolenivå... och upptäckte sedan att man inte fick jobb; eller kom på att man vill bli lärare - då bygger man på med KPU för att bli behörig lärare.
Ett annat alternativ är att vissa kurser som t.ex Företagsekonomi och Juridik - ingår inte i ngt. Ämneslärarprogrammet; och då måste man läsa på det sättet att man läser "högskolepoäng i sitt ämne" först och KPU på det.
Utökat svar
Det finns inga garantier på att gymnasieutbildning i Sverige inte görs om ännu en gång och andra kurser kommer in, dvs det är ingen som vet att undervisning i just "Design" kommer att finnas om några år. :(
Utökat svar
Det tar lite kortare tid att bli behörig grundskolelärare /i genomsnitt en termin kortare tid, dvs man kan bli klar på 4,5 år/.
Det är rörigt med behörighet för lärare. Lärarutbildningar görs om rätt så ofta. Olika "projekt", "satsningar" och "undantag" - är man också tvungen att "uppfinna" för att lösa lärarbrist så gott man kan.
Som sagt, om en kurs "design" kommer att finnas i utbildningsutbudet om några år, är det ingen som vet. Fråga din lärare om hen jobbar på heltid. I så fall är jag rätt säker att hen undervisar även i andra ämnen; eller så jobbar hen på flera olika skolor samtidigt.
Du frågar också om halvtidsjobb och halvtidslön. Problemet med halvtidsjobb för lärare kan tyvärr bli att man får ett schemat där man är upptagen hela dagen i alla fall, t.ex man har en lektion kl.8.00, sedan nästa lektion kl.12.15 och sista lektion för dagen kl.15.30 - och så hinner man inte komma hem emellan... då är man på jobbet hela dagen men får bara halva lönen. Att få schemat att gå ihop så att alla deltidslärare får "tajt schema", t.ex att man är på jobbet endast 3 dagar i veckan och slutar tidigt en av dagarna kan bli mycket svårt /ibland omöjligt/.
Hur löneutvecklingen för lärare kommer att gå under de närmsta åren, vet vi inte. Allmänt beror det mycket på vilka utgifter man har - t.ex om man bor nära sin arbetsplats och kan gå dit /behöver inte köpa månadskort eller ha bil/; om man bor ensam och har en hög hyra eller om man bor i en familj och behöver kanske över huvudet taget inte betala hyra. Hyran är för många den största utgiften.
Utökat svar
Kika gärna på Extrajobbare>> - du kan kanske medan du läser till lärare, även arbeta. På så sätt har du inkomst under din studietid. Det går också att t.ex läsa i 2 år, ta sedan studieuppehåll i ett år och jobba som lärare... och återvända till skolan sen. Då har man arbetsinkomst och får arbetslivserfarenhet redan innan man är färdigutbildad.
Hej Igen, jag fick nu svar från en utbildningssamordnare. Läs gärna det - nedan:
Hej,
Eftersom design i nuläget klassas som ett yrkesämne skulle jag råda dig att ta kontakt med ett lärosäte som utbildar yrkeslärare, exempelvis Malmö högskola.
I nuläget är yrkesämnen undantagna från lärarlegitimationskrav så för tillfället krävs ingen utbildning alls för att undervisa i design.
Med vänlig hälsning Utbildningssamordnare Education Coordinator Institutionen för bild- och slöjdpedagogik Department of Visual Arts and Sloyd Education
Frågor och svar taggade med 'inriktningar på SA' (8 st.)
Hej, jag funderar kring mitt gymnasieval och är lite osäker på om jag vill gå samhällsprogrammet med inriktningen beteende eller samhällsvetenskap. Jag är lite osäker på vad jag vill jobba med i framtiden och vill därför välja en...
Anna: :
Hej Lara, det är endast Inriktningskurserna som är olika på inriktningar på SA. alla andra kurser är desamma, oavsett inriktning. Inriktningskurser på SA brukar man läsa... Läs hela svaret
Hej jag ska börja 2 året på gymnasiet och vill läsa Samhäll media men frågan är om det finns linjer på högskolan som kräver Samhäll Samhäll eller om linjerna ger samma behörighet?
Mikael: :
Hej Andrea,läs gärna info på framtid.se/yrke/yrken-efter-sa-alla-inriktningar.Så vitt jag vet så är det endast Lärare i Samhällskunskap, där det för särskild... Läs hela svaret
Hej, har nyss flyttat från en skola till en annan. Och ville byta till samhälle samhälle går samhälle beteende nu. Frågade syven men sa att det är nästan säkert att det inte går. Går andra året och ville bara ha en ''second opinion'' tror ni att det går?
Julia: :
Hej C, du kan i programplanen för SA >>se vilka som är Inriktningskurser på olika inriktningar på SA.
Inriktningskurser för inriktningen Samhällsvetenskap... Läs hela svaret
Hej!
Jag skulle väldigt gärna gå på ett gymnasium där jag kan läsa psykologi och kriminologi. Jag tycker det låter både intressant och spännande och det kanske skulle kunna vara något för mig i framtiden.
Jag har kollat runt lite på olika gymnasieprogram/gymnasieskolor och tycker att Klara...
Julia: :
Hej Wilma,inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet läser man vanligtvis från åk2; så om du väljer som erbjuder flera inriktnignar på SA, behöver du inte bestämma dig... Läs hela svaret
Det är så att jag kommer byta linje från samhällsvetenskap till beteendevetenskap efter sommaren. Jag har haft bild och form 1b denna terminen då jag fortfarande går i samhällsvetenskap. Så jag undrar kommer bilden fortfarande räknas in även om jag byter till beteendevetenskap?
Liselotte: :
Hej Zahra,
kursen Bild& form 1b tillhör inte Inriktningskurserna, dvs den är helt oberoende inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet.
Det kan du själv se i Programplanen... Läs hela svaret
Hej!
Jag är 16 årig tjej som är väldigt so inriktad. Jag vill gå någon SO linje på gymnasiet men jag vet inte vilken. Jag skulle kunna tänka mig gå Samhälle Samhälle eftersom jag gillar lag och rätt, brott och straff & demografi. Men jag skulle också kunna tänka mig gå Samhälle Beteende...
Anna: :
Hej Lina!
De olika inriktningar på Samhällsvetenskapsrogrammet läses från årskurs 2.
Sedan är det också så att de Inriktningskurserna är inte behörighetsgivande och du blir... Läs hela svaret
Hej!
Jag har inte bestämt mig än vad jag ska bli i framtiden, men jag tänkte på lärare eller ekonom/civilekonom.
Eftersom jag har inte bestämt mig än för yrke, kan jag välja programmet Samhälle ?om ja vilken inriktning då ska jag välja som passar till båda yrkena?
Julia: :
Hej Beheshta!
Skillnaden mellan olika inriktningar på Samhällsvetenskapsprogrammet är inte så stor, och speciellt vad det gäller att bli behörig till vidare (eftergymnasiala) utbildningar. Det kan du... Läs hela svaret
Hej!
Jag tänker att bli grundlärare med inriktning 4-6. Kan jag välja samhällsvetenskapsprogrammet som gymnasieval?
Om ja vilken inriktning ska jag välja då?
Mikael: :
Hej Beheshta!
Behörighet till en högskoleutbildning Grundlärare med inriktning åk 4-6 är Matematik 2, Naturkunskap 1b, Samhällskunskap 1b och Engelska 6. Men eng6 ingår redan i... Läs hela svaret