2 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Det borde det göra men fråga gärna på gymnasieintagningen (kansliet för antagningen) i den delen av Sverige som du är intresserad av. Det kan skötas på olika sätt i olika delar av Landet.

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Lovisa,
    det som SYV Mikael har svarat dig, redan, stämmer. Nämligen, kan olika gymnasieantagningskanslierna göra på olika sätt. Dock är vår erfarenhet att så gott som alla gymnasieantagningar/kanslierna ger besked om Preliminär antagning till gymnasieväljare. Dock, har inte det beskedet eller de antagningsgränserna som då kommer fram, någon större praktisk betydelse för den enskilde elevens möjlighet att komma in på gymnasiet. 
    Att eleverna får välja till gymnasiet långt innan de vet vilka betyg de kommer få in i sina Slutbetyg från grundskolan (och långt innan de ens vet om de blir behöriga till gymnasiet, över huvudet taget...) görs av flera anledningar:
    - för att se elevernas intresse för vissa utbildningar och ge möjlighet till gymnasieskolorna att ändra sitt utbud eller ändra antal platser på de program/inriktningar som kommer starta nästkommande höst;
    - att testa informationskanalerna (så om eleven får svar från antagningskansliet, alltså att kontaktuppgifter till eleven som antagningskansliet har, är de rätta).
    När vårterminens betygen i år9 och betygen för eleverna som läser IM:Introduktionsprogrammen kommit in (i mitten av juni) görs hela gymnasieantagningen om, från början. Obehöriga sorteras ut. Nya val som gjordes under omvalsperioderna under våren - det är de som gäller. Men givetvis gäller val som gjordes under valperioden, om inte eleven gjorde ändringar i omvalsperioden. Alltså de val som ligger när omvalsperioden har stängt, och betygen som gäller är de i Slutbetyg från grundskolan (och de flesta av de betygen sätts ju i slutet av maj). 
    Så, vad antagningsgränserna vid preliminär antagning visar gäller ju egentligen inte alls. T o m kan hela den utbildningen som eleven sökte "försvinna", läggas ner (av olika anledningar: lärarbrist, svagt intresse från eleverna, ekonomiska förhållanden hos huvudmannen mm och m.fl).
    Vi uppmanar gymnasieväljare att göra sina val tidigt, så fort de vet vad de vill söka. Detta för att ge gymnasieskolorna möjlighet att anpassa sig till vad eleverna vill läsa. Och ett annat råd är att eleven ska försöka få så höga betyg som möjligt i sitt slutbetyg från grundskolan. Men även "sista rådet" - att ha flera (helst många) alternativ i sin gymnasieansökan. 
    Vår erfarenhet är att en del gymnasieväljare tror att om de söker endast Ett alternativ (en utbildning på en gymnasieskola) så blir de högre prioriterade (för att det är "det enda jag vill"), men det stämmer inte. Eleven konkurrerar med en "siffra" (betygspoängen) och om siffran är lägre än vad som ger plats på utbildningen, då kommer man inte in. Och har man sökt endast ett alternativ och ej kom in, då har man ingen gymnasieplats. Det är inte alltid lätt att få eleverna att tro att så är fallet... Det finns tyvärr varje år ett antal behöriga elever som vid läsårsbörjan står utan gymnasieplats (ofta beror det på att de sökte få alternativ och ej kom in på någon av de alternativen). 
    Kort svar på din fråga är att vi tror gränserna efter preliminär antagning kommer att "komma ut"/blir kända men även om de inte skulle göra det, så spelar det egentligen ingen roll för elevens faktiska möjlighet att komma in på gymnasiet. 

    • SYV :

      tack för all info! apropå det du skriver om missuppfattningen att man prioriteras av att enbart söka ett alternativ så har jag en fråga på det temat gällande spetsutbildningar. jag har hört att vissa spetsutbildningar enbart kallar till antagningsprov om man har sökt dem som alt. 1 eller 2, alltså man kan ha sökt fler utbildningar men att rangordningen spelar roll - stämmer det?

    • Anna : Ja, det kan stämma. Spetsutbildningar är mycket speciella. De är några få och tanken är att det är mycket duktiga och mycket intresserade och motiverade elever som kan tas in på "spets". Och de speciella utbildningarna kan ställa vissa mer eller mindre ovanliga krav, t.ex att man söker till dem i första hand.

    Frågor och svar taggade med 'vd' (6 st.)

    • Henke

      Yrke och karriär för att tjäna mycket pengar?

      Hejsan, Om man endast är intresserad av att tjäna mycket pengar, vilken utbildning rekommenderar ni då? VD:ar och investerare tjänar mest tror jag, så vilken utbildning ska man gå för att bli VD t.ex? Tack på förhand för svar, Mvh, Henke

      Milla : : Hejsan,Enligt CSB, är det inom följande yrken som man - i Sverige - haft högsta löner året 2021:     Chefer inom bank, finans och försäkringGeneral-,... Läs hela svaret
    • Filip

      Går det att bli börsmäklare/aktiemäklare genom civilekonom?

      Jag funderar på att arbeta som börsmäklare/aktiemäklare eller möjligtvis högre positioner som VD etc inom ekonomi och undrar om en civilekonom examen som är kortare än en civilingenjörs utbildning i industriell ekonomi är likvärdig...

      Julia: : Hej Filip!Du ställer en fråga som är mer eller mindre omöjligt att svara på. På de "höjder" dit du siktar så "sitter" folk på... Läs hela svaret
    • Ingrid

      Drömmar om att bli ett verkställande direktör (VD) ?

      Hej! Just nu funderar jag på vilket program att välja på universitet/högskolan. Jag har ungefär två terminer till kvar på gymnasiet (komvux) men ändå vill planera redan nu så att det blir lättare för mig när det är...

      Anna: : Hej Ingrid,VD är i Sverige ett av de många så kallade icke-reglerade yrken. Det finns med det inga strikta krav på vilken utbildning man behöver ha för att kunna bli VD. Man kan också starta egetf öretag och i det företaget kalla sig för VD.
    • Alexander

      Civilekonom eller industriell ekonomi?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet och har börjat kolla på vad jag ska läsa på universitetet. Jag vill jobba inom något med ledarskap på företag, t.ex regionschef, VD eller liknande chefsposition. Nu står jag inför det svåra valet om jag ska läsa till civilekonom eller till civilingenjör...

      Anna: : Hej Alexander,civilingenjör inom industriell ekonomi - är mycket populär utbildning (svårt att komma in på den); man läser i fem år på heltid;civilekonom är ett... Läs hela svaret
    • Samuel

      Jobba med bilar efter samhällskunskap?

      Hej! Jag ska snart börja plugga samhällskunskap(samsam), men har en fråga. Efter de 3 åren i gymnasiet, vad kan man bli? Kan man bli bilförsäljare eller chef för t.ex. Volvo, jobb som rör bilar helt enkelt? Eller var jag tvungen att välja en annan linje?

      Anna: : Hej Samuel, det finns många olika yrken som jobbar med bilar, på olika sätt. Ska man jobba med bilar, är det mycket bra att ha körkort. Det är i dagens Sverige dyrt att ta körkort... Läs hela svaret
    • Oliver

      Hur är vägen till att bli en VD?

      Hej Jag undrar hur man blir en VD och då undrar hur och vilka steg man måste ta? Vad måste man ha pluggat och vilken examen? Måste man vara Civilekonom eller Civilingenjör?

      Anna: : Hej John! Se om information på www.framtid.se om yrket VD>> blir till hjälp. Det står en del där om vilka utbildningar som "rekommenderas". Det finns inga garantier att man kan bli VD, oavsett... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga