2 Svar

    Mikael SYV på FrågaSYV

    Det borde det göra men fråga gärna på gymnasieintagningen (kansliet för antagningen) i den delen av Sverige som du är intresserad av. Det kan skötas på olika sätt i olika delar av Landet.

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Lovisa,
    det som SYV Mikael har svarat dig, redan, stämmer. Nämligen, kan olika gymnasieantagningskanslierna göra på olika sätt. Dock är vår erfarenhet att så gott som alla gymnasieantagningar/kanslierna ger besked om Preliminär antagning till gymnasieväljare. Dock, har inte det beskedet eller de antagningsgränserna som då kommer fram, någon större praktisk betydelse för den enskilde elevens möjlighet att komma in på gymnasiet. 
    Att eleverna får välja till gymnasiet långt innan de vet vilka betyg de kommer få in i sina Slutbetyg från grundskolan (och långt innan de ens vet om de blir behöriga till gymnasiet, över huvudet taget...) görs av flera anledningar:
    - för att se elevernas intresse för vissa utbildningar och ge möjlighet till gymnasieskolorna att ändra sitt utbud eller ändra antal platser på de program/inriktningar som kommer starta nästkommande höst;
    - att testa informationskanalerna (så om eleven får svar från antagningskansliet, alltså att kontaktuppgifter till eleven som antagningskansliet har, är de rätta).
    När vårterminens betygen i år9 och betygen för eleverna som läser IM:Introduktionsprogrammen kommit in (i mitten av juni) görs hela gymnasieantagningen om, från början. Obehöriga sorteras ut. Nya val som gjordes under omvalsperioderna under våren - det är de som gäller. Men givetvis gäller val som gjordes under valperioden, om inte eleven gjorde ändringar i omvalsperioden. Alltså de val som ligger när omvalsperioden har stängt, och betygen som gäller är de i Slutbetyg från grundskolan (och de flesta av de betygen sätts ju i slutet av maj). 
    Så, vad antagningsgränserna vid preliminär antagning visar gäller ju egentligen inte alls. T o m kan hela den utbildningen som eleven sökte "försvinna", läggas ner (av olika anledningar: lärarbrist, svagt intresse från eleverna, ekonomiska förhållanden hos huvudmannen mm och m.fl).
    Vi uppmanar gymnasieväljare att göra sina val tidigt, så fort de vet vad de vill söka. Detta för att ge gymnasieskolorna möjlighet att anpassa sig till vad eleverna vill läsa. Och ett annat råd är att eleven ska försöka få så höga betyg som möjligt i sitt slutbetyg från grundskolan. Men även "sista rådet" - att ha flera (helst många) alternativ i sin gymnasieansökan. 
    Vår erfarenhet är att en del gymnasieväljare tror att om de söker endast Ett alternativ (en utbildning på en gymnasieskola) så blir de högre prioriterade (för att det är "det enda jag vill"), men det stämmer inte. Eleven konkurrerar med en "siffra" (betygspoängen) och om siffran är lägre än vad som ger plats på utbildningen, då kommer man inte in. Och har man sökt endast ett alternativ och ej kom in, då har man ingen gymnasieplats. Det är inte alltid lätt att få eleverna att tro att så är fallet... Det finns tyvärr varje år ett antal behöriga elever som vid läsårsbörjan står utan gymnasieplats (ofta beror det på att de sökte få alternativ och ej kom in på någon av de alternativen). 
    Kort svar på din fråga är att vi tror gränserna efter preliminär antagning kommer att "komma ut"/blir kända men även om de inte skulle göra det, så spelar det egentligen ingen roll för elevens faktiska möjlighet att komma in på gymnasiet. 

    • SYV :

      tack för all info! apropå det du skriver om missuppfattningen att man prioriteras av att enbart söka ett alternativ så har jag en fråga på det temat gällande spetsutbildningar. jag har hört att vissa spetsutbildningar enbart kallar till antagningsprov om man har sökt dem som alt. 1 eller 2, alltså man kan ha sökt fler utbildningar men att rangordningen spelar roll - stämmer det?

    • Anna : Ja, det kan stämma. Spetsutbildningar är mycket speciella. De är några få och tanken är att det är mycket duktiga och mycket intresserade och motiverade elever som kan tas in på "spets". Och de speciella utbildningarna kan ställa vissa mer eller mindre ovanliga krav, t.ex att man söker till dem i första hand.

    Frågor och svar taggade med 'medicinsk teknik' (3 st.)

    • Student

      Vilken utbildning ska jag välja?

      Jag tog studenten 2020 och har läst en del olika kurser och delar av program på universitetet. Jag har väldigt svårt att bestämma mig vad jag vill plugga. Jag läser just nu termin 2 på kandidatprogrammet i biologi, men vet inte om det är vad jag vill...

      Anna: : Hej Tess,en intressant fråga du ställer men som också är ganska svår att ge svar på, tycker jag. Det jag kan svara på är att vissa yrken (i dagsläget 22 st.) är yrken... Läs hela svaret
    • Gustav

      Läsa ingenjör imon medicinsk teknik?

      Hej! Jag vill läsa högskole -eller civilingenjör inom medicinsk teknik men tror inte jag har tillräckligt bra betyg för att komma in på något av programmen. Finns det något annat liknade ingenjör program man kan läsa och kanske utöver det läsa till några kurser för att få en examen i medicinsk...

      Liselotte: : Hej Gustav, ang. utfärdandet av högskole-examina, är det en fråga till just det lärosäte där du vill ta ut examen. Varje högskola och universitet i Sverige kan bestämma... Läs hela svaret
    • Nancy

      Bioteknik, medicinsk teknik eller kemiteknik??

      Hejsan, jag undrar vad skillnaden egentligen är med en civilingenjörsutbildning i bioteknik, medicinsk teknik och kemiteknik? Så som jag har fattat och läst så är dem alla tre i princip samma sak, men har ändå olika intagningspoäng. Vad är skillnaden och vilken är det bästa valet om man vill...

      Anna: : hej Nancy, CiviIingenjörsutbiIdningarna är 5 år Iånga. Vi kan bara gissa viIka jobbmöjIigheter man kan ha om 5.5 år... det är för Iång tid att kunna ha någon... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga