Vivianne
    Om man inte trivs på gymnasiet?

    2 Svar

    Anna SYV på FrågaSYV
    Hej Vivianne!
    Reglerna är sådana att i fall en elev uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram (dvs får godkända betyg från vårterminen i åk9 i följande ämnen:
    svenska eller sv som andraspråk
    engelska
    matematik
    + fem andra valfria ämnen, dvs SAMMANLAGT 8 ämnen -
    då är eleven "färdig" med grundskola och får ej gå om utan måste vidare - till gymnasiet eller söka jobb.

    I fall man INTE uppnår behörighet till gymnasiets yrkesprogram, har man valmöjlighet:
    att gå om ett år på grundskola
    eller söka till IM, Introduktionsprogrammen: preparand, yrkesintroduktion, programinriktad individuellt val eller individuellt alternativ. På Individuellt alternativ får man oftast kombinera studier med praktik och kan även gå på "helpraktik" dvs under en period bara vara på praktik (men man är inskriven i gymnasiet och har handledare från skolan som besöker på praktiken).
    Angående vilken av de två alternativ som är att föredra - är individuellt och det är utbildningsförvaltningen "på kommunen" som fattar beslut. Eleven och föräldrarna kan önska en viss lösning men beslutet fattas av kommunen.
    Alldeles nyss tog vi del av en diskussion i en stor grupp av vägledare där en av vägledare kom med ett liknande exempel från förra året: en elev gick upp till gymnasiet (till IM, introduktionsprogrammen) och ångrade sig sen, vill tillbaka till grundskola men fick ett Nej.
    Rektor på grundskolan har svarat att om man en gång påbörjat gymnasiet, får man inte komma tillbaka.

    Vi på Fråga SYV tog upp den frågan med Skolverket och fick följande svar:
    om en elev gick vidare till gymnasiets Introduktionsprogram (IM) har inte eleven automatiskt rätt att gå tillbaka till grundskola. Utbildningsförvaltningen kan dock vara tillmötesgående och bevilja gå tillbaka till grundskola men de kan också säga Nej.
    Eleven har MÖJLIGHET (inte rättighet) att gå om årskurser på grundskola i 2 år, t.ex. åk8 en gång och åk9 en gång - eller åk9 två gånger. Tredje gången får man inte gå om på grundskola, utan måste gå vidare - till IM eller söka jobb.
    Även om eleven och/eller föräldrarna vill att eleven stannar på grundskola och går om, kan utbildningsförvaltningen besluta om att eleven måste gå vidare. Utbildningsförvaltningen får delegera beslutsrätt i den frågan till rektor på grundskolan och då blir det just rektor på grundskolan som fattar det beslutet. Rektor brukar samråda med lärarna, kurator, specialpedagog/speciallärare och skolsköterska.

    Jag hoppas att mitt svar blir till hjälp.
    Bästa hälsningar och lycka till!
    ANNA
    • Mikael : Jag svarar på din kommentar nu.
    Mikael SYV på FrågaSYV
    Hej Vivianne!
    Vi ringde till Skolverket idag för att kontrollera vad som gäller. Vi ställde en allmän fråga utan att uppge några namn eller personliga detaljer.
    Svar från Skolverket är att "huvudmannen" beslutar om en elev som inte uppnådde behörighet till gymnasiets nationella program - får gå om på grundskola - ännu ett eller två år. Längre än 2 år får man inte gå om på grundskola.
    "Huvudman" är kommunen (om det är en kommunal grundskola) eller ägaren/stiftelsen/intresseorganisation - om det är en fristående grundskola.

    Tanken är att det ska gagna eleven - att skolpersonal (och rektor är ytterst ansvarig) gör bedömning efter att ha tagit del av alla omständigheter: vad eleven vill, vad föräldrarna vill, tittar på läkarutlåtande eller intyg från psykolog, samråder med kurator och speciallärare - tar in alla fakta och bedömer vad som blir bäst för just den enskilde eleven. Ofta "går man på" det som eleven och familjen önskar men inte alltid.

    Eleven och familjen bör givetvis argumentera för sin sak - i fall beslut fattas som går emot era önskemål.

    Det som ni absolut har rätt till och det som jag råder er att göra - att försöka hitta en passande gymnasieskola som erbjuder "rätt utbildning" - t.ex. IM, individuellt alternativ för elever med ADHD.
    Att din son söker till en sådan skola försämrar inte hans chanser att gå om ett år på grundskola. Alla har alltid rätt att tacka Nej till en erbjuden gymnasieplats.

    Bra därför att ha en sådan plats "reserverad" till din son. Då vet ni sedan att han har en bra (passande för honom) utbildningsplats på gymnasiet, i fall han inte får gå kvar på grundskola.

    I fall din son uppnår 8 godkända betyg på vårterminen (bl a svenska, engelska och matematik) - då får inte rektor besluta att han får gå om (även om alla är överens att det blir bästa för eleven). Är man behörig till ett nationellt program, måste man lämna grundskola.

    Varför vi tidigare svarade att eleven får välja att gå kvar på grundskola - för att I PRAKTIKEN blir det nästan alltid så att rektor på grundskolan är tillmötesgående och beviljar det som eleven och föräldrarna vill (för en elev som inte blir behörig till gymnasiet).

    Tolkning av Skollagen är inte det lättaste uppgift att genomföra. Skollagen är skriven i "allmänna ordalag" och beskriver inte alla situationer som kan uppstå. Tolkningar måste göras.
    Du får själv kontakta Skolverkets upplyssningstjänst - de har tel.nr 08-527 332 00 och tel.tid 9.30 - 11.00 och 13.30 till 15.00 måndag till torsdag.

    Hälsningar
    Mikael SYV
    • : Tack Mikael. Skolan han går i är en av Göteborgs populäraste, med oerhört många sökande. Det är en stiftelse. Nervöst allt detta. Om bara sonen visste vad han ville... För vad gör man med en trött kille med koncentrationssvårigheter, som behöver mogna lite, och inte har en susning om vad han vill?
    • Anna : Har ni träffat SYV på er skola? Kanske tillsammans med kurator och specialpedagog? Prata med rektor också. Träffa dem separat och i ett gemensamt möte.
    • Anna : Ett alternativ är: att på IM; individuellt alternativ läsa på halvtid och gå på praktik på halvtid och testa olika arbetsplatser, ett par veckor på varje arbetsplats - för att se om din sons fastnar för något. Kock, industriarbetare, undersköterska och lastbilschaufför (för kortare transporter inom landet) - är framtidsyrken för det är stor blixt på dem redan som blir ännu större om några år. Bra om din son kan intressera sig i något av de yrkena!
    • : Kan man också få läsa IM om man lyckads få gymnasiebehörighet? Man kanske fortfarande är osäker på vilken linje man vill läsa, och kanske läsa på halvfart?
    • Anna : Det är ett undantag om man läser IM i fall man är behörig till gymnasiet nationella program. I formell mening är man OBEHÖRIG till IM om man är behörig till nationella gymnasieprogram (och tvärtom - om man inte är behörig till nationella program, är man i så fall behörig till IM). För att få igenom ett undantag, går man via kurator och rektorer - på grundskolan och på den gymnasieskola där man vill gå på IM. Det förekommer att behöriga elever läser på IM (främst på Individuellt alternativ i så fall). Ang. läsa på halvfart: viktigt att veta att Studiehjälp från CSN betalas ut enbart för HELTIDSSTUDIER på gymnasiet. Det är skillnad, givetvis, om man är sjukskriven (med läkarintyg) på halvtid, då läser man på halvtid men ändå har rätt till Studiehjälp. Om man inte är sjukskriven, måste man läsa på heltid för att ha rätt till Studiebidrag från CSN.
    • : 1000 tack för svar! Ni är helt fantastiska!
    • Milla : Tack Vivianne! Vi på Fråga SYV är alltid mycket glada om våra svar blir till hjälp! En förtydligande: att "läsa" på heltid på gymnasiet kan innebära ha lektioner på deltid och gå på praktik resten av tiden. Och t o m "helpraktik" förekommer - då eleven är placerad på praktik på heltid under en period men ändå "läser" på gymnasiet på heltid, och i så fall behåller rätten till Studiehjälp. På de nationella yrkesprogrammen (som t.ex. Vård/omsorg, Fordon/transport m.fl - ingår praktik med minst 15 veckor - och under praktikveckorna "läser" man ändå på heltid. Det är alltså i "vid mening" som man kan "läsa" på gymnasiet. Om elevens individuella studieplan säger att eleven går på praktik en del av tiden eller 100% av tiden, då är det "heltidsstudier" som rapporteras till CSN och eleven behåller rätten till Studiebidraget.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'grundnivå' (10 st.)

    • Student

      Vart finns examinationsrätt?

      Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…

      Milla : : Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
    • 19 år

      Kan man ta två kandidatexamen inom 180 hp?

      Hej! Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...

      Anna: : Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
    • F

      Skillnad mellan kandidatprogram i företagsekonomi?

      Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...

      Julia: : Hej Frida, om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
    • Filippa

      Skillnaden på nivå och successiv fördjupning?

      Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...

      Julia: : Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
    • Yesenia

      Studera på grundnivå med CSN efter 40 veckor?

      Hej! Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige? Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3. Men nu när jag ska komplettera min...

      Anna: : Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
    • Ali

      enstaka kurser på högskola?

      Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?

      Mikael: : Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
    • Anderas

      Finans utbildning?

      Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...

      Anna: : hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
    • Emina

      Hur bör man lägga ihop program och kurser?

      Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...

      Liselotte: : Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
    • a.

      behöver jag välja något utav dem eller inte?

      Hej! Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå? Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå? Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?. Tänkte ni på...

      Milla : : Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
    • a.

      avancerad /grundnivå?

      Hej jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker. jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem? Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...

      Julia: : Hej A, avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga