Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31889 frågor besvarade.
Mycket plugg - Juridikprogrammet?
3Poäng
emelie
Hej! Jag ska välja gymnasium snart och jag undrar en del saker om Juridik linjen:
1. Jag har hört att det krävs väldigt mycket för att komma in på högskola efter gymnasiet inom juridik, är det sant?
2. Jag har även hört att det är väldigt, väldigt mycket plugg när man studerar juridik och att man absolut inte får vara skoltrött, är det sant ?
3. Vad för utbildning behövs för att bli åklagare?
4. När man avslutat studierna, är det svårt att få jobb då ?
5. Ser du det som en fördel om man skaffar praktik och arbetar extra på lov och liknande med arbetsuppgifter som kan vara bra som meriter när man senare söker jobb, t ex om man hjälper till på en advokatbyrå eller liknande?
6. När man arbetar som åklagare, jag är framförallt intresserad av att arbeta som kammaråklagare.. Måste man arbeta i domstolen då, eller kan man framförallt arbeta med kontorsarbete ?
7. Jag bor i stockholm, hur mycket får man i lön som åklagare och kammaråklagare ?
8. Juridik är ju en inriktning i ekonomilinjen. Krävs det mycket matte? och är det väldigt svår matte? Jag har C/D i slutbetyg i mattematik nu i års. 8 och jag gillar inte matte så jätte mycket då jag tycker det är roligare med skriftligt som t ex uppsatser och liknande. Jag vill och har velat välja juridik, men är rädd att det blir mycket plugg och framförallt matte som jag inte kommer att klara av eller orka med.
Vet ej om detta är rätt ställe att ställa dessa frågor på, men visste inte vart jag skulle vända mig. Tack på förhand!
Hej Emelie!
Du ställer några frågor & jag ska försöka svara på dem alla. Om jag missar ngt., återkom i så fall, OK? :)
Här nere finns det dina frågor och mina svar på dem:
1. Jag har hört att det krävs väldigt mycket för att komma in på högskola efter gymnasiet inom juridik, är det sant? - Svar: särskild behörighet till Juristprogrammet på högskola är Historia 1b & Samhällskunskap 1b. Det är fullt möjligt att bli behörig på vilket gymnasieprogram som helst, men det krävs höga betyg eller högt resultat på Högskoleprovet (detta pga konkurrens om utbildningsplatserna på Juristprogrammet brukar vara hård).
2. Jag har även hört att det är väldigt, väldigt mycket plugg när man studerar juridik och att man absolut inte får vara skoltrött, är det sant? - Svar: Juristprogrammet är en 4,5 år lång utbildning på heltid. Man läser stora mängder svåra texter och måste memorera en hel del (lära sig utantill). Om man inte gillar att läsa och/eller har problem med svåra ord kan det bli svårt att klara en lång & ganska krävande utbildning.
3. Vad för utbildning behövs för att bli åklagare? - Svar: Man måste få jur.kandidat examen (tar 3 år på heltid) - det är minimikravet vad det gäller utbildning. Sedan måste man genomgå Notarietjänstgöring. Man måste också vara svensk medborgare. Läs med på http://www.framtid.se/profession/aklagare/
4. När man avslutat studierna, är det svårt att få jobb då? - Svar: jag antar att du är intresserad att veta hur det blir när du kommer att söka jobb & inte hur det är idag. När du kommer att söka jobb så är det om ca 8 år (kanske ännu längre) och det är väldigt svårt att veta hur arbetsmarknadsläge kommer att bli så långt fram. Det underlättar om man är flexibel: kan flytta vart som helst inom Sverige och/eller kan tänka sig arbeta med annat (t.ex. undervisa i Juridiska ämnen eller söka jobb som inte direkt ligger i linje med utbildningen - t.ex som enhetschef på en Myndighet, det finns exempel när utbildade Jurister arbetar som Enhetschefer på Försäkringskassan eller på Skatteverket).
5. Ser du det som en fördel om man skaffar praktik och arbetar extra på lov och liknande med arbetsuppgifter som kan vara bra som meriter när man senare söker jobb, t ex om man hjälper till på en advokatbyrå eller liknande? - Svar: det är upp till arbetsgivaren att bestämma vem av sökande till tjänsten som passar bäst. Vid likvärdiga övriga meriter kan det bli avgörande om en av sökanden har mer praktisk erfarenhet. Så svar JA, jag tror det är mycket bra att söka jobb eller praktik inom branschen.
6. När man arbetar som åklagare, jag är framförallt intresserad av att arbeta som kammaråklagare.. Måste man arbeta i domstolen då, eller kan man framförallt arbeta med kontorsarbete? - Svar: den frågan hänvisas till http://www.jusek.se/Kontakt/
7. Jag bor i stockholm, hur mycket får man i lön som åklagare och kammaråklagare? - Svar: det beror på ålder och erfarenhet men i dagens läge ligger på mellan 29 000 kr. och 42 000 kr. i månaden. Du kommer att söka jobb som åklagare om ca 8 år och löneläge kan förändras mycket fram tills dess.
8. Juridik är ju en inriktning i ekonomilinjen. Krävs det mycket matte? och är det väldigt svår matte? Jag har C/D i slutbetyg i mattematik nu i års. 8 och jag gillar inte matte så jätte mycket då jag tycker det är roligare med skriftligt som t ex uppsatser och liknande. Jag vill och har velat välja juridik, men är rädd att det blir mycket plugg och framförallt matte som jag inte kommer att klara av eller orka med. - Svar: på inriktningen Juridik på Ekonomiprogrammet på gymnasiet läser man obligatoriskt två mattekurser - 1b och 2b. "b"- är medelsvårt spår i matte. Man läser lika mycket matte på Samhällsvetenskapsprogrammet (alla inriktningar). Du kan se innehåll i mattekurserna på www.matteboken.se
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Milla : :
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret
I mitt IB program har inte jag valt svenska som ämne alls, vilket innebär att för att vara behörig till svenska universitet kommer jag att behöva göra tisus prov. Jag tar diplom våren 2024. Jag har gjort tisus provet två...
Milla : :
Hej!Det du skriver i slutet av din fråga, nämligen "jag har fått höra från någon källa att om man ansöker universitet och inte har behörigheten för ett visst program man... Läs hela svaret
Jag har ett samlat betygsdokument från gymnasiet (från 2008) och läste sen på Folkhögskola (2008/2009) och fick då behörighet till högre studier. Gjort högskoleprovet 2ggr och undersöker nu möjlighet till längre provtid på grund av att jag läser extremt sakta. Från folkhögskolan fick jag omdöme...
Milla : :
Hej,jag ställde i kommentaren till din fråga följande frågor till dig: Vilken utbildning vill du komma in på - på eftergymnasial nivå? vilket... Läs hela svaret
Vilken antagningskvot räknas man in i om man höjer sina betyg genom betald prövning under gymnasietiden? Alltså att skolan har erbjudit prövning för att höja ett betyg man är godkänd i i utbyte mot en kostnad innan man tar studenten, räknas...
Milla : :
Hej,i det fallet du beskriver prövas du i BI, direktgruppen. De högre betygen kommer ju ingå i ditt examensbevis från gymnasiet; du kommer alltså inte komplettera efter gymnasiet, det blir med det inte en komplettering.
Hej, Jag vill plugga sport management- programmet i höst och har lite frågor om i vilken urvalsgrupp jag kommer hamna i. Jag läser just nu på matte 3b på komvux eftersom jag fick F i den kursen på gymnasiet och godkänt matte 3b är ett krävs...
Milla : :
Hej,eftersom du har examensbevis från gymnasiet, då är kurserna "låsta" för dig och du måste få högre betyg i samma kurser som redan finns i ditt examensbevis... Läs hela svaret
Försvinner jag från bi om jag gör prövningar och pluggar upp mina betyg eller söker jag då in i både bi och bii?
Milla : :
Hej,om du innan du gör kompletteringar redan är Behörig, då prövas du även fortsättningsvis i BI (med det meritvärde som du hade innan du höjde dina betyg genom en komplettering). Och du... Läs hela svaret
Hej! Jag vet att denna fråga in är inte relaterad till antagningspoäng, kurser eller betyg. Men, jag undrar om sannolikheten att du kommer in på det programmet som du har valt i Högskolan/universiteten beroende på vad studerade på gymnasiet. Om en person...
Milla : :
Hej,svar på din fråga är både Nej och också (ibland) ja, konstigt nog. Det är komplicerat.Jag ska försöka förklara:till svenska högskole-... Läs hela svaret
Hej! Efter gymnasieexamen hade jag bara 1,5 i merit. Jag valde därför att läsa spanska 4 på Komvux för att uppnå 2,0. Hur räknas detta in i mitt gymnasiebetyg? Och hur fungerar det när jag söker in till universitet?
Milla : :
Hej,godkänt betyg i moderna språk 4 ger + 1.0 meritpoäng (till de utbildningar som accepterar meritpoängen och det är nästan alla svenska universitetsutbildningar). Du får gärna läsa en... Läs hela svaret
Hej, Jag läser extra kurser på komvux (jag har en avslutad gymnasieutbildning). Jag har kunnat söka in till t.ex Matematik på SU i B1. Kommer betygen jag får på extra kurserna på komvux att påverka B1 om jag söker in till t.ex matematiken...
Milla : :
Hej,om du var behörig innan du läser "extra-kurser" så kommer du även fortsättningsvis prövas i BI (direktgruppen) med det meritvärde som du hade på dina betyg som finns i... Läs hela svaret
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Milla : :
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret
Hej! Jag har allmän behörighet och är behörig till det program jag söker. Om jag gör prövningar i kurser som jag redan har godkänt i för att höja betygen, hamnar jag då i både U1 och U2 gruppen, varav i första U1 jag...
Milla : :
Hejsan,om du redan innan komplettering eller höjning av ditt meritvärde är behörig, då kommer du även fortsättningsvis prövas i urvalsgruppen BI (som kallas... Läs hela svaret
Om man gör en prövning i ett ämne man inte läst på gymnasiet, exempelvis entrpenörskap när man läst samhällskunskap, hamnar man i kategori BII när man söker till universitetet då?
Milla : :
Nej, det gör man inte. Betyget i kurserna som inte ingår i examensbevis från gymnasiet och som inte krävs för särskild behörighet och som inte heller ger meritpoäng påverkar inte ditt... Läs hela svaret
Hej! Jag har tagit examen i år, pluggade natur/natur. Jag tänkte komplettera vissa betyg jag har och då vet jag att jag kommer stå i båda BI och BII. Det jag inte fattat vad är syftet att man står fortfarande i BI med sina gamla betyg, om jag från...
Milla : :
Hej,antagningsgränserna åker upp och ner. De bestäms inte på förhand. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" beror på hur höga meriter de sökande... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om man kan läsa in ämnen som ger särskild behörighet på vuxenutbildningen när man har fått ett studieomdöme på folkhögskola som ger grundläggande behörighet? Om detta går, vilken kvot hamnar man i när...
Milla : :
Hej,det är Antagning.se som placerar i urvalsgrupperna (när man gör anmälan på www.antagning.se) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag jobbar inte på antagning.se men min... Läs hela svaret
Hej! Jag undrar om vad antagningsgränsen för läkarprogrammet på Örebro samt Umeå universitet låg på(Vt/Ht-23)? Hur många B har man råd med för att kunna komma in? Tack så oerhört mycket för all hjälp!
Milla : :
Hej,det finns fler olika urvalsgrupper: betygsgrupperna BI och BII; folkhögskolegruppen BF; högskoleprovsurval HP och du skriver inte inom vilken eller vilka urvalsgrupper som du vill veta var... Läs hela svaret