Frågor och svar taggade med 'meriter' (10 st.)

2 Poäng

Stefan 2016-01-14

Hej
Jag går i ettan och är på väg att byta från naturvetenskapligt program till samhällsvetenskapligt program. Jag kommer att börja om i årskurs 1. Min tanke är att i efterhand komplettera med naturvetenskapligt basår på något av universiteten. Bör jag ta ut betyg efter årskurs 1 i fysik, kemi och biologi eller kommer detta på något sätt att göra försvåra för mig längre fram? Kan jag överhuvudtaget komma in på ett basår om jag redan har betyg ifysik, kemi eller biologi och om jag kommer in måste jag räkna med betyget från det naturvetenskapliga programmets första år i mitt meritvärde?

2 Svar

2 Poäng

Liselotte SYV på GymnasieGuiden 2016-01-14

Hej Stefan! jag ser att du är 57 år. Kan det stämma att du läser första året på gymnasiet? Bara undrar... :)

Angående Naturvetenskapligt basår - så har t.ex Stockholms universitet lagt ner den utbildningen, nyligen. Det är inte säkert att Naturvetenskapligt basår kommer att finnas kvar (över huvudet taget) när det blir dags för dig att söka till en eftergymnasial utbildning.

Du kan, alltså, inte "kallt" räkna med att kunna söka till Naturvetenskapligt basår. Däremot tror inte jag att Tekniska basår kan försvinna, inte helt i alla fall. Men på Tekniska basår läser man ej Biologi.

Angående Meritvärde... för behörighet till högskola måste man alltid ha även Grundläggande behörighet. I ditt fall är det Examensbevis. Om man har fler än 2500 poäng i Examensbeviset, markeras de "överstigande" poängen - från 2500 p. och "uppåt" som U-kurser, utökade (extra) kurser och de U-kursernas betyg räknas in bara i 2 fall: om de kurser krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng.

I annat fall räknas ej de kurserna in i ditt Jämförelsetal, trots att de syns i Examensbeviset.

Angådende: "ta betyg" eller ej. Det är inte så myckt upp till dig, för att det finns en regel som säger att alla påbörjade gymnasiala kurser bör betygsättas. Sedan blir det upp till den gymnasieskolans rektor, den skolan där du tar ditt Examensbevis ifrån, att bestämma exakt hur ditt Examensbevis ser ut. Det är också stor skillnad om rektor fattar beslut om Individuellt anpassat gymnasieprogram eller ej.

Du kan också läsa på http://www.fragasyv.se/info/komvux-eller-naturvetenskapligt-basar och återkomma sen, om du har frågor kvar.

Bästa hälsningar & lycka till!

Liselotte Syv på Fråga SYV

Liselotte

1 Poäng

Milla SYV på FrågaSYV 2016-01-15

Hej!

Jag tänkte förtydliga lite: vi kan ej lova att någon ska komma in på en högskoleutbildning. Naturvetenskapligt basår kanske inte ens finns i framtiden. Det tekniska basåret (tror vi) kommer inte att försvinna, men det är vad vi tror, vi kan inte garantera det.

Sedan så konkurrerar man om plats på basåret och kanske ej kommer in pga stor konkurrens.

Angående behörighetskraven till olika högskoleutbildningar (inklusive basår) - så har högskolorna ganska stora befogenheter att bestämma vem som är behörig och vem som inte är det. En enskild högskola (eller universitet) kan bestämma att man ej får ha godkänt betyg i någon av de kurserna som läses inom basåret. Vi kan inte lova att högskolorna inte gör så, beslutar just det.

Angående examensbeviset från gymnasiet. Som jag redan har skrivit i min kommentar (ovan) - så har rektor ganska stor möjlighet att påverka hur Examensbeviset ser ut. Om beslut om Individuellt anpassat program fattas, då är det enbart Gymnasiegemensamma ämnen som är obligatoriska för ett visst program som MÅSTE finnas med. Alla andra kurser får bytas ut.

Om en elev har betyg i fler än 2500 poäng, bör de övriga, "överstigande" poängen, markeras som "utökade kurser" och betyg i dem räknas in i elevens Jämförelsetal enbart i två fall:

1. om betyg i den kursen krävs för behörighet till just den utbilning som man söker just då

och

2. om kursen ger Meritpoäng.

I alla andra fall räknas ej betyg i U-kurser in i elevens jämförelsetal. Då finns betygen i Examensbeviset, men räknas ej in i "snittet".

Eftersom det inte är meningen att elever ska byta program eller läsa på gymnasiet i mer än 3 år - finns det tyvärr inte klara regler för alla de olika situationer, som kan uppsåt när elever byter program eller läser på gymnasiet under längre tid än 3 år. Det har en expert från Skolverket bekräftat till oss idag. Hen sa att "det är ej reglerat i skollagen" och mycket beror på vilken tolkning som rektor på just den aktuella skolan gör och att det i liknande fall kan vara ganska olika lösningar som förekommer. Ibland har kommuner viss "policy" och alla kommunala skolor i den kommunen agerar på ett visst sätt (gör en gemensam tolkning och "kör" på det spåret). På fristående skolor har Styrelsen mycket att säga till om eller så delegeras hela ansvaret till rektorn, som tolkar reglerna så som hen tycker de bör tolkas.

Jag förstår att du med stor sannolikhet ej kommer att bli nöjd med mitt svar. Jag önskar också att klara och tydliga regler fanns för alla de olika situationer som kan uppstå när elever byter program och/eller går om ett år på gymnasiet, men så är ej fallet.

Du får hemskt gärna själv höra med Upplyssningstjänsten på Skolverket. Kontaktuppgifter finns på Skolverkets hemsida.

Jag hoppas mitt svar blir till hjälp! Lycka till!

Milla SYV

Studie- och yrkesvägledare