Arya

    Hej, jag har studerat samhällsvetenskap med inriktning samhälle på gymnasiet. Jag har bestämt mig för att bli tandläkare, men har ej behörighet till det. Har funderat på att läsa kurserna biologi, kemi, fysik 1-2, samt matte 3-4.


    Jag vill veta vad exakt skillnaden mellan att läsa ett naturvetenskapligt basår respektive läsa samma kurser på komvux är. Vilka skillnader finns det? Är det så att man får mer hjälp med kurserna på högskolan än komvux? Vad är effektivast om man vill bli färdig under ett år och få så mycket hjälp som möjligt?


     Jag undrar också hur detta kommer att påverka mitt meritvärde som är 19,6 för tillfället. Kommer de behörighets kurserna som jag har läst läggas till på mitt meritvärde när jag söker in och andra kurser räknas bort?


    Tack på förhand!


     

    • : Jag vill även tillägga att jag endast har läst matte 1 och 2b. Behörigheten till utbildningen kräver matte 4. Behöver jag då även läsa matte 3?
    • :

      För prövning i matte 4 kan du enligt Skolverket genomföra den utan att ha betyg i matte 3, dock får du inget betyg i matte 3 så säkrast är att göra båda då det också är en del att plugga och att läsa kurserna kommer nog gynna dig bättre än en prövning i matte 4 om du endast löst till 2b.


       För ditt meritvärde så läggs kurserna på, undantaget är kompletteringar på lägre nivå (i ditt fall matte 3 och fysik 1 om du gör matte 4 o h fysik 2) enligt UHR. Man kan inte ta bort kurser, endast byta ut om man gör en prövning i en kurs man redan har betyg i för att höja sitt betyg. 

      Väljer du att ta tekniskt basår måste du ha rätt behörighet samt meritvärde för att komma in. Har du det är det är detta ett smidigt sätt att plugga ett år på högskola samt få all behörighet du ska ha (förutsatt att dessa är dom enda kurserna du behöver för att sedan söka till din utbildning) då en kursplan redan finns. Det ställs liknande krav som högskoleutbildningar här på elever. Mycket självstudier t.ex. så upplägget är likt hur det kommer vara att plugga efteråt.
       

      Annars, för att plugga på komvux går du genom din kommun och kurser du behöver för behörighet (alltså inte för att höja betyg eller ge meritpoäng) prioriteras i ansökningar på komvux. Du ansöker för kurser när ansökan öppnas och får veta några veckor innan dom startar om du blivit antagen. Detta kan vara mer flexibelt om du vill göra prövningar, höja något betyg etc, då man ansöker om kurser och prövningar själv istället för att följa en kursplan. Samt bra för att kunna bestämma själv studietakten och när du pluggar vilken kurs. Upplägget beror på vad du väljer för kurs (distans, dagtid, 100%, 50% takt) 

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Om man under sin gymnasietid inte blev behörig till den utbildning som man vill söka till efter gymnasiet, kan man behörighetskomplettera: genom att läsa kurser på Komvux alternativt göra Prövningar i dem eller genom att läsa på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår eller bastermin.

    Oavsett om man behörighetskompletterar på Komvux eller på högskola/universitet, prövas man efter behörighetskompletteringen i BII gruppen, den så kallade "kompletteringsgruppen".

    Finns det någon skillnad (för- eller nackdelar) i att behörighetskomplettera på Komvux eller på högskola/universitet?
    Ja, det gör det och här nere har vi "punktat ner" info som vi tycker är bra att känna till för den som behöver komplettera för behörighet inför högskolestudier:

    1. Behörighet
    För att komma in på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår på högskolenivå, måste man även ha Grundläggande behörighet till högskolestudier. Det behöver man inte ha om man söker kurser på Komvux eller anmäler sig till prövningar. Man kan på Komvux läsa för grundläggande behörighet och för särskild behörighet samtidigt. Däremot för att bli antagen till ett naturvetenskapligt eller tekniskt basår på högskola, måste man sedan innan ha grundläggande behörighet.

    2. Påverkan på Meritvärde
    Kurser som man läser på Komvux får man "vanliga" gymnasiebetyg för och i fall de kurser krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng, räknas dem också in i ditt jämförelsetal.
    Däremot kan inte betyg i kurserna lästa på basår eller bastermin på högskolan påverka ditt jämförelsetal.* De påverkar inte heller meritvärde av gymnasiala betyg, eftersom man ej kan få meritpoäng för betyg i de kurserna.**

    3. Platsgaranti
    Kan finnas efter ett Tekniskt basår till vissa tekniska utbildningar på samma högskola/universitet där man läser sitt Tekniska basår. Sådan platsgaranti efter studier på Komvux eller prövningar - finns inte.  

    4. Studietakt
    Naturvetenskapligt och Tekniskt basår (alt termin) - är heltidsutbildningar (kurser som är ihopsatta till heltid). På Komvux kan man ganska fritt bestämma om man vill läsa på heltid eller på deltid och kan även välja andra studieformer än dagtid (kvällstid, flex och distans).

    En bra idé kan vara att söka till Komvux och till ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår samtidigt (för att det inte finns någon garanti på att man 100 % kommer in varken sig på Komvux eller till högskola). I fall man får plats på båda utbildningar, kan man i så fall välja vilken plats man tackar Ja och vilken man tackar Nej till.

    5. Studieekonomi
    Om man läser på Komvux och har rätt till Studiemedel, får man i så fall Studiemedel från "gymnasieveckor" och om man läser på högskola/universitet och ansöker om Studiemedel, börjar man, normalt sett, använda sina "studiemedels högskoleveckor" (eller som man ofta säger "tar av högskolepotten") men för studier på ett basår gör CSN ett undantag och Studiemedel tas från "gymnasiepotten", dvs inte från de 240 veckor som man har på högskolenivå. Som max kan man få 12 terminer heltidsstudier Studiemedel på högskolenivå och i fall man planerar söka en lång högskoleutbildning (t.ex. Läkarprogrammet som är på 5,5 år på heltid) skulle inte Studiemedels 240 veckor på högskolenivå räcka för hela den studietiden (om man hade tagit Studiemedel på högskolenivå även för basåret).
    Kontaktuppgifter till CSN:

    skicka E-post kan man via kontaktformulär på https://www.csn.se/epostaoss/indexFraga.jsp?amne=SM_UH

    tel.nr 0771-276 000 (tel.tid kl.8.00-16.30 på vardagar).

    Under tiden man förbereder sig för prövningar, har man inte rätt till någon form av studiestöd från CSN. Man studerar inför prövningar på egen hand (på sin "fritid").

    *Kurser på högskola/universitet betygsätts oftast med enbart G (godkänt betyg) eller IG (icke-godkänt). Vissa högskolekurser går upp till VG (väl godkänt). Men oavsett om man får G eller VG på en kurs läst på högskola, kan inte det betyget påverka ditt jämförelsetal (som räknas ut på gymnasiala betyg). Godkända betyg i kurser lästa på basåret på högskola ger behörighet till vissa andra högskoleutbildningar men ej kan påverka ditt jämförelsetal.

    ** Så här svarade en handläggare på Antagning.se: "Kurser från basår eller bastermin på universitet ger endast behörighet motsvarande till exempel naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. De påverkar inte betygssnittet och ger inte heller meritpoäng".

    Frågor och svar taggade med 'termin' (9 st.)

    • Neptune

      Avbryta efter man fått betyg, men före terminslutet?

      Jag går nuvarande på en linje och funderar på att avbryta. Jag har fått betyg men inte i allt och undrar om det är bättre att avbryta efter terminen är slut så att man får slutbetyg eller liknade så man kan använda det man...

      Milla : : Hej,jag tror din fråga gäller en "linje" på universitetet (och inte ett program på gymnasiet eller en yrkeshögskoleutbildning eller en annan sort utbildning). Du... Läs hela svaret
    • Linnéa

      Högskolepoäng per termin på deltid?

      Hej! Vet att maxantalet poäng per termin är 45 hp för heltidsstudier. Hur blir det med deltidsstudier? Räknas det som mindre poäng eftersom det är fördelat på fler terminer? Är det till exempel möjligt att bli antagen och läsa två 30 hp kurser om dessa är på deltid? Kan man då andra...

      Anna: : Hej Linnéa!Heltidsstudier på högskolenivå på de svenska lärosätena = 30 hp per termin.Om man läser 45hp läser man i så fall på 150% av studietakt och bör... Läs hela svaret
    • Moa

      Uppfyllda krav för CSN?

      Hej, jag studerar heltid på högskola och undrar om jag uppfyllde kraven för att få CSN förra terminen. Av de 30 hp jag läste klarade jag 17 plus att jag fick godkänt på en omtenta som jag hade ordinarie tenta på terminen innan. Totalt blev det 24.5 hp med omtentan inräknad och om den räknas med...

      Milla : : Hej Moa, tyvärr kan inte vi på FRåGA SYV svara på din fråga. Du måste få svar från CSN. Det är en komplicerad situation du beskriver, och vi på FRåGA SYV fattar inte... Läs hela svaret
    • Shahd

      Studietakt på komvux ?

      Hej, Jag vill gärna veta om man får bestämma själv studietakten när man läser svenska som andraspråk på komvux eller måste man läsa varje nivå på minst en termin? Varierar det från en kommun till en annan? Jag vill bli...

      Peter: : Hej!Det brukar gå till så här att lärare i svenska gör bedömning om hur snabbt varje studerande kan klara av kurser i SAS grund, alltså svenska som andraspråk på grundskolenivå, och... Läs hela svaret
    • Saga

      Sommarterminen, hur många HP får man läsa?

      Hej! Jag läser redan lärarprogrammet start HT20 (30HP HT20), VT21 har jag sökt fristående kurser på Fler vägar in och hoppas jag blir antagen på 45 HP. I sommar vill jag även läsa fler fristående kurser, räknas sommarterminen som en...

      Anna: : Hej!Information som svarar på frågan om poäng på sommaren på svenska lärosäten finns på antagning.se bland FAQ. Det står att det är max 23 hp som man kan... Läs hela svaret
    • Lilian

      Hur ska jag ansöka om studiemedel för komvux?

      Jag har klarat av 1800p från gymnasiet och behöver plugga upp 700-800 poäng (om de tar bort idrott & hälsa) på komvux. När jag söker om studiemedel ska jag då ansöka för en termin (400p) i taget eller för 800p (två terminer)?

      Mikael: : Hej Lilian,du kan vara för ung för studiemedel för studier på Komvux. Om du fyller 20 år under 2019, kan du  -  för studier på Komvux - få studiemedel... Läs hela svaret
    • Ylva

      Kan man byta skola mitt i en termin?

      Hej. Jag trivs inte på min skola. Jag var jättetaggad länge, men väl här och med 1, 5 terminer gått känner jag att jag inte passar in. Har alltid sagt "att allt är bra" när mina föräldrar frågat, men det har aldrig varit helt okej. Nu är jag i "bråk" med en fd vän, och då har jag och min mamma...

      Milla : : Hej Ylva! Väldigt tråkigt att läsa om att du inte trivs på din skola! Jag undrar om du har pratat med din klasslärare/mentor och med kurator och även med rektor på ditt program? Om... Läs hela svaret
    • amanda

      Söka gymnasiet eller bara ta kontakt med skolan jag ska gå på?

      Jag hoppade av gymnsiet i augusti, precis innan jag skulle börja år 2. Jag börjar igen till hösten och kommer fortsätta på samma skola och linje som jag gick tidigare. Jag har varit i kontakt med skolan och dom har sagt att det går bra att jag börjar där igen och börjar med nästa termins 2or....

      Mikael: : Hej Amanda, om du börjar i åk2, behöver du inte göra gymnasieval via Antagningssida /som du gjorde i nian/ - där söker man till åk1. Jag undrar om du har alla betyg från åk1 på ditt program och... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga