Arya

    Hej, jag har studerat samhällsvetenskap med inriktning samhälle på gymnasiet. Jag har bestämt mig för att bli tandläkare, men har ej behörighet till det. Har funderat på att läsa kurserna biologi, kemi, fysik 1-2, samt matte 3-4.


    Jag vill veta vad exakt skillnaden mellan att läsa ett naturvetenskapligt basår respektive läsa samma kurser på komvux är. Vilka skillnader finns det? Är det så att man får mer hjälp med kurserna på högskolan än komvux? Vad är effektivast om man vill bli färdig under ett år och få så mycket hjälp som möjligt?


     Jag undrar också hur detta kommer att påverka mitt meritvärde som är 19,6 för tillfället. Kommer de behörighets kurserna som jag har läst läggas till på mitt meritvärde när jag söker in och andra kurser räknas bort?


    Tack på förhand!


     

    • : Jag vill även tillägga att jag endast har läst matte 1 och 2b. Behörigheten till utbildningen kräver matte 4. Behöver jag då även läsa matte 3?
    • :

      För prövning i matte 4 kan du enligt Skolverket genomföra den utan att ha betyg i matte 3, dock får du inget betyg i matte 3 så säkrast är att göra båda då det också är en del att plugga och att läsa kurserna kommer nog gynna dig bättre än en prövning i matte 4 om du endast löst till 2b.


       För ditt meritvärde så läggs kurserna på, undantaget är kompletteringar på lägre nivå (i ditt fall matte 3 och fysik 1 om du gör matte 4 o h fysik 2) enligt UHR. Man kan inte ta bort kurser, endast byta ut om man gör en prövning i en kurs man redan har betyg i för att höja sitt betyg. 

      Väljer du att ta tekniskt basår måste du ha rätt behörighet samt meritvärde för att komma in. Har du det är det är detta ett smidigt sätt att plugga ett år på högskola samt få all behörighet du ska ha (förutsatt att dessa är dom enda kurserna du behöver för att sedan söka till din utbildning) då en kursplan redan finns. Det ställs liknande krav som högskoleutbildningar här på elever. Mycket självstudier t.ex. så upplägget är likt hur det kommer vara att plugga efteråt.
       

      Annars, för att plugga på komvux går du genom din kommun och kurser du behöver för behörighet (alltså inte för att höja betyg eller ge meritpoäng) prioriteras i ansökningar på komvux. Du ansöker för kurser när ansökan öppnas och får veta några veckor innan dom startar om du blivit antagen. Detta kan vara mer flexibelt om du vill göra prövningar, höja något betyg etc, då man ansöker om kurser och prövningar själv istället för att följa en kursplan. Samt bra för att kunna bestämma själv studietakten och när du pluggar vilken kurs. Upplägget beror på vad du väljer för kurs (distans, dagtid, 100%, 50% takt) 

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Om man under sin gymnasietid inte blev behörig till den utbildning som man vill söka till efter gymnasiet, kan man behörighetskomplettera: genom att läsa kurser på Komvux alternativt göra Prövningar i dem eller genom att läsa på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår eller bastermin.

    Oavsett om man behörighetskompletterar på Komvux eller på högskola/universitet, prövas man efter behörighetskompletteringen i BII gruppen, den så kallade "kompletteringsgruppen".

    Finns det någon skillnad (för- eller nackdelar) i att behörighetskomplettera på Komvux eller på högskola/universitet?
    Ja, det gör det och här nere har vi "punktat ner" info som vi tycker är bra att känna till för den som behöver komplettera för behörighet inför högskolestudier:

    1. Behörighet
    För att komma in på ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår på högskolenivå, måste man även ha Grundläggande behörighet till högskolestudier. Det behöver man inte ha om man söker kurser på Komvux eller anmäler sig till prövningar. Man kan på Komvux läsa för grundläggande behörighet och för särskild behörighet samtidigt. Däremot för att bli antagen till ett naturvetenskapligt eller tekniskt basår på högskola, måste man sedan innan ha grundläggande behörighet.

    2. Påverkan på Meritvärde
    Kurser som man läser på Komvux får man "vanliga" gymnasiebetyg för och i fall de kurser krävs för behörighet eller om de ger Meritpoäng, räknas dem också in i ditt jämförelsetal.
    Däremot kan inte betyg i kurserna lästa på basår eller bastermin på högskolan påverka ditt jämförelsetal.* De påverkar inte heller meritvärde av gymnasiala betyg, eftersom man ej kan få meritpoäng för betyg i de kurserna.**

    3. Platsgaranti
    Kan finnas efter ett Tekniskt basår till vissa tekniska utbildningar på samma högskola/universitet där man läser sitt Tekniska basår. Sådan platsgaranti efter studier på Komvux eller prövningar - finns inte.  

    4. Studietakt
    Naturvetenskapligt och Tekniskt basår (alt termin) - är heltidsutbildningar (kurser som är ihopsatta till heltid). På Komvux kan man ganska fritt bestämma om man vill läsa på heltid eller på deltid och kan även välja andra studieformer än dagtid (kvällstid, flex och distans).

    En bra idé kan vara att söka till Komvux och till ett Naturvetenskapligt eller Tekniskt basår samtidigt (för att det inte finns någon garanti på att man 100 % kommer in varken sig på Komvux eller till högskola). I fall man får plats på båda utbildningar, kan man i så fall välja vilken plats man tackar Ja och vilken man tackar Nej till.

    5. Studieekonomi
    Om man läser på Komvux och har rätt till Studiemedel, får man i så fall Studiemedel från "gymnasieveckor" och om man läser på högskola/universitet och ansöker om Studiemedel, börjar man, normalt sett, använda sina "studiemedels högskoleveckor" (eller som man ofta säger "tar av högskolepotten") men för studier på ett basår gör CSN ett undantag och Studiemedel tas från "gymnasiepotten", dvs inte från de 240 veckor som man har på högskolenivå. Som max kan man få 12 terminer heltidsstudier Studiemedel på högskolenivå och i fall man planerar söka en lång högskoleutbildning (t.ex. Läkarprogrammet som är på 5,5 år på heltid) skulle inte Studiemedels 240 veckor på högskolenivå räcka för hela den studietiden (om man hade tagit Studiemedel på högskolenivå även för basåret).
    Kontaktuppgifter till CSN:

    skicka E-post kan man via kontaktformulär på https://www.csn.se/epostaoss/indexFraga.jsp?amne=SM_UH

    tel.nr 0771-276 000 (tel.tid kl.8.00-16.30 på vardagar).

    Under tiden man förbereder sig för prövningar, har man inte rätt till någon form av studiestöd från CSN. Man studerar inför prövningar på egen hand (på sin "fritid").

    *Kurser på högskola/universitet betygsätts oftast med enbart G (godkänt betyg) eller IG (icke-godkänt). Vissa högskolekurser går upp till VG (väl godkänt). Men oavsett om man får G eller VG på en kurs läst på högskola, kan inte det betyget påverka ditt jämförelsetal (som räknas ut på gymnasiala betyg). Godkända betyg i kurser lästa på basåret på högskola ger behörighet till vissa andra högskoleutbildningar men ej kan påverka ditt jämförelsetal.

    ** Så här svarade en handläggare på Antagning.se: "Kurser från basår eller bastermin på universitet ger endast behörighet motsvarande till exempel naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet. De påverkar inte betygssnittet och ger inte heller meritpoäng".

    Frågor och svar taggade med 'plugg' (5 st.)

    • Student

      Hur fungerar en salstentamen?

      Hej Hur fungerar en salstentamen? Hur långa brukar de vara på ett ungefär under det första året på ämneslärarprogrammet? Brukar man få någon typ av vägledning i vad man ska kunna, för på gymnasiet fick man instuderingsfrågor och dylikt, får man det på universitetet också eller måste man klara...

      Julia: : Hej Mohamad;en "sal-tentamen" när man läser på en högskoleutbildning kan t.ex vara 2-3 timmar eller 5 timmar. Man får information från sina lärare angående vad man måste... Läs hela svaret
    • K

      Kan man läsa biologi 1 fast man går sam linjen?

      Hej! Jag läste naturkunskap 1b och fått ett betyg men nu undrar jag kan man läsa biologi 1 fast man går samhällslinjen? Jag har ett stort intresse för just biologi så därför ville jag få lite mer kunskaper inom just den ämnet.

      Anna: : Hej K, på Samhällsvet.programmet får man läsa Biologi 1 som en kurs inom Programfördjupning. Det kan du se i Programplanen för SA>>. Dock är det inte en... Läs hela svaret
    • K

      Ska jag välja natur som en utmaning?

      Hej! Jag har ett gymnasieproblem eftersom jag vet inte vad jag ska välja omvalet stänger snart och jag har ingen aning om vilket program jag ska välja. Jag är intresserad av många saker runt omkring mig men jag vet inte vad jag ska välja. Jag pratade med Syv i skolan och hon sa att jag skulle...

      SYV-besökare: : Hej K, det finns ett stort antal olika yrken som samarbetar på ett sjukhus, se ex. Sjukhusyrken>>.  Jag tycker att det är Vård- och omsorgsprogrammet man i första hand bör titta... Läs hela svaret
    • Hanna

      Plugg på ett högskoleförberedande program och ett yrkesprogram?

      Hej! Jag skrev tidigare att jag ville byta till BF men att det inte gick. Men vi skulle då ha ett möte med rektorn, men rektorn klargjorde tydligt att det inte skulle ändra hennes beslut och då beslöt vi oss att inte ha det. Jag ville byta till BF eftersom jag inte klarar av samhällslinjen...

      Milla : : På yrkesprogram läser man mindre matte och svenska och eng kan man välja om man vill läsa fler kurser och bli behörig till högskola eller ej. Det är... Läs hela svaret
    • Eleonor

      Naturvetenskap eller Musik??

      Hej! Jag är jätteosäker på vilket program jag vill gå. Själv älskar jag musik och det är verkligen något jag brinner för och har därför sökt lite olika musikprogram, men jag är samtidigt en sån som älskar matte och känner att Naturvetenskapsprogrammet är det enda programmet där jag får så...

      Therese: : Hej Har du varit på studiebesök på någon skola i närheten av dig som du kan tänka dig gå på? Har du tänkt på någon annan inriktning eller det är bara dessa två som gäller? Många frågor härifrån!! Följ ditt hjärta så blir det nog rätt Mvh Therese

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga