S.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31966 frågor besvarade.
Övningar för gruppvägledning i skolan?
S.
1 Svar
Hejsan,
det finns många olika gruppvägledningsövningar. vi valde ett antal - ca 15 st. - och presenterar dem på fragasyv.se/dokumentarkiv - men jag ska klistra in dem här neda också.
Förslag på övningar till gruppvägledning:
Övning 1: Goda egenskaper
Uppgift till deltagare: att förbereda innan man träffas i grupp - någon form av "illustration" av sina goda (positiva) egenskaper (hemuppgift). "Illustrationen" kan vara i form av ett eller flera föremål, bilder, historier eller mind-map. På så sätt får deltagare tid att reflektera över sina egenskaper. Vägledaren kan också säga till deltagare att det är OK att ta andra personer till hjälp om de t.ex. inte kommer på något bra själva - det kan vara klasskamrater, familjemedlemmar eller andra personer de känner. Sen presenterar varje deltagare sina egenskaper. Man kan variera övningen genom att ta det i flera etapper: t.ex. först i mindre grupper och sedan inför en större grupp - berättar & reflekterar kring sina egenskaper.
En annan variant är att man arbetar i par och "den andre" berättar om personens goda egenskaper i stället för att personen gör det själv.
Ännu en variant är att man tar upp viktiga egenskaper - dvs man förbereder illustrationen på de egenskaper som man tycker är goda och viktiga egenskaper (oavsett om man anser att man själv har de eller ej) och man bör också berätta varför man tycker att just den egenskapen är viktig - i vilka situationer och varför.
Man kan också (utan att ge hemuppgift) ställa en spontan fråga i början av ett gruppvägledningstillfälle: - Vilka är dina viktigaste egenskaper? alternativt: - Kan du nämna tre av dina goda egenskaper och illustrera med situationer? Vägledaren kan ge eleverna/deltagare fem eller 10 minuter för att fundera över uppgiften. På så sätt kan man använda den tiden som finns till förfogande (under en resa eller om en håltimme i elevernas schemat uppstår oväntat).
Övning 2: Positiv energi
Inför ett gruppvägledningstillfälle (hemuppgift): skriva upp "plus-minus" lista. Under "+" skriver man saker som gör en glad, dvs ger ger positiv energi och under "-" - saker som gör en ledsen och trött, dvs tar krafter. Varje deltagare berättar sedan inför gruppen om de saker från vardera "halvan" och delge hur/om du kan få in mer av det som ger positiv energi till vardagen. De övriga deltagare får då fylla på sin egen "lista" med det som ger energi.
Variant på övningen är att man gör "hemuppgift" på plats, dvs i början av gruppvägledningstillfälle.
Vägledaren kan innan redovisning börjar ge uppgift att välja några (t.ex) tre av de bästa tipsen på saker som ger energi - som de själva inte tänkte på men nu också kan ha nytta av. Man behöver sedan inte be deltagare att berätta vilka saker de tänker "låna" från sina gruppkamrater. På så sätt berikar man varandra men ingen behöver känna att ens egna tips inte blev uppskattade av de andra i gruppen.
En annan variant är att var och en i gruppen är tvungen att välja en sak från varje gruppkamratens redovisning som "bästa tipset" och man kan i slutet av vägledningstillfället skriva en gemensam lista av de bästa tipsen där ett tips från varje deltagare finns med.
Övning 3: Drömyrket
Deltagare får först skriva upp sitt drömyrke eller ett yrke som de är intresserade av. De får också skriva ner vad de tror de behöver ha för utbildning för att kunna jobba med det som de vill jobba med samt uppge om de har andra frågor om yrket. Sedan finns det olika varianter på fortsättningen:
Varianter på genomförande:
1. skriva ”uppsats” (enskilt uppdrag) om vad man tror att andra tror om en, som sedan kan användas som underlag för vägledningssamtal
2. jobba i par eller i grupper á tre. Den som lyssnar ska skriva upp och berätta för gruppen saker som ”talaren” tycker om sina egenskaper utan att lägga till sin egen åsikt. Gruppen uppmanas sedan att kommentera med fokus på bra egenskaper samt ge konstruktiv kritik till sig själv och till de andra: att nämna något som faktiskt går att förändra/förbättra.
Övning 5: "Själv är bäste dräng"Uppgift för deltagarna i vägledningsgruppen: att de själva /enskilt eller i en grupp/ bör komma på vilka frågor de vill ställa och diskutera. Sedan kan alla i gruppen hjälpas åt att svara på de frågeställningar som kommer upp. Det som är utmärkande för den övningen är att inga förberedelser krävs. Vägledaren kan vara mycket spontan och påbörja gruppvägledningen under tiden som uppstår spontant (t.ex. om en håltimme i schemat uppstår oväntat).
En variant på den övningen är att man på förhand delar ut uppgift att förbereda frågor och man kan variera övningen genom att t.ex. be deltagare att skriva upp sina frågor på små papperslappar och alla drar upp en lapp utan att man vet vem som har skrivit ner frågan - och man får till uppgift att försöka hitta svar på frågan till nästa gruppvägledningstillfälle. Om man inte hittar svar på frågan, bör man försöka komma med förklaringen på varför svar inte kunde hittas.
Övning 6: Manusförfattare
Uppgift (hemuppgift eller utförs "på plats", dvs under ett gruppvägledningstillfälle): skriva filmmanus med titel "Mitt liv om fem år" (alternativt "Mitt liv om ett år (3 år; 10 år eller annat antal år)". Det som bör (förslagsvis) framgå av filmmanuset är bland annat: land, ort, boendeform (lägenhet, villa, kollektiv), yrke eller utbildning, familj (singel, gift, sambo, särbo, växelbo och ev.antal barn), hobby, husdjur, hur man spenderar sin semester.
När manus är färdiga, diskutera i små grupper och de som vill kan även redovisa inför en stor grupp. För dem som redovisar inför hela gruppen, kan gruppen hjälpa till att sortera: vad man själv kan bestämma över helt och hållet och vad man har enbart delvis kontroll över.
Övning 7: Trollstaven
Redskap som behövs - en "trollstav" (en pinne, en penna eller ett annat föremål som får agera "en trollstav"). Deltagare turas om att "förvandla sig" till "den man vill vara". Trollstaven går runt (en variant är att man lottar ut i vilken turordning som deltagare får använda "trollstaven"; gruppledare /vägledaren/ kan börja för att ge exempel, inspirera och förklara att det "inte finns några begränsningar" och man får förvandla sig till den man vill vara. Man får "trolla sig" till vilket yrke som helst.
Övning kan genomföras i olika varianter: t.ex. kan vägledaren be deltagare "trolla i fantasin" och skriva upp sitt drömyrke på en lapp, men inte visa för någon. Alla lappar samlas in i en "trollhatt", sedan drar man upp en lapp i taget och diskuterar kring yrket: vilken utbildning behövs? möjlighet att försörja sig på det yrket genom att t.ex. starta eget? känner någon av deltagare en person som har det yrke?
Övning 8: "Happy is a man whose job is his hobby"?
Vägledaren förklarar vad "hobby" är och ber gruppdeltagare att nämna så många hobby de kan komma på. Alla hobby skrivs på tavlan. Diskussion följer kring följande: kan man försörja sig genom sin hobby? Vill man försörja sig genom sin hobby? Stämmer det alltid att det är bra att arbeta med det som man älskar att göra på fritiden? Vilka för- och nackdelarna är?
Övning 9: Tipspromenad
Uppgift som deltagare får är att göra (sätta ihop) material till Tipspromenad som handlar om YRKEN (vanligaste yrken, ovanliga yrken, nya yrken, yrken som vuxna i din familj har, yrken som intresserar dig) eller om UTBILDNINGAR (beroende på ålder på deltagare kan man specificera: gymnasiet och/eller eftergymnasiala utbildningar). Uppgift kan utföras enskilt eller i små grupper (2-3 deltagare per grupp).
Tipspromenad, som varje deltagare (eller en liten grupp) tog fram - använder man sedan i början av varje gruppvägledningstillfälle. Den gruppen som satt ihop Tipspromenad, rättar allas svar och tar fram vinnaren. Vid flera lika bra svar, kan vinnaren lottas ut (och gruppvägledaren förklarar att utlottning kan även äga rum vid antagning till en högskoleutbildning - när antal sökande med lika bra betyg eller resultat av högskoleprovet är fler än utbildningsplatser). Resten av tiden under varje vägledningstillfälle (efter Tipspromenaden) använder man för att diskutera kring frågorna som ställdes i Tipspromenaden i början av vägledningstillfälle.
Efter det att man använde alla Tipspromenader, kan man rösta fram en av dem (eller vägledaren väljer) och den används under t.ex. Öppet hus på skolan, under föräldramöte eller någon Skoldag/sommarfest på skolan - för flera klasser samtidigt.
Övning 10: JaG i korta drag
Presentationsövning som kan genomföras i olika varianter, exempelvis:
1) varje deltagare skriver ner en kort berättelse om sig själv (hemläxa) och lämnar in till vägledaren, som läser upp allas berättelser och gruppen försöker gissa vems berättelse det är;
2) jobba i par: berätta för varandra - och sedan "redovisar" den andre för hela gruppen (A. berättar om B. och B. - om A.);
3) uppgiften kan bestå i att skriva ett CV.
Mål är att ta fram så korta som möjligt berättelser eller CV, men följande bör framgå: namn, ålder, var man bor, vad man gör (arbetar, studerar) just nu, intressen, egenskaper, historia (hur blev jag den jag är idag), "på gång" (vad kommer näst), en rekommendation: tips om ngt. intressant att läsa eller göra (t.ex. besöka en viss plats) för övriga i gruppen, "det visste du inte om mig" - knorren (t.ex att man tidigare har bott utomlands eller att man har ett exotiskt husdjur).
Syfte med övningen: att lära känna sig själv och varandra bättre + att kunna ta fram korta men informativa berättelser om sig själv som kan vara mycket användbara i olika sammanhang (t.ex. på anställningsintervju, när man oftast ombeds berätta om sig själv).
Övning 11: En fråga som beror mest
Uppgift till deltagare: att hitta en fråga på www.fragasyv.se och förklara varför man valde just den frågan: det kan t.ex vara så att man själv vill ha svar på samma eller liknande fråga eller att man tycker att man kan ge ett bättre svar på frågan. Varje deltagare redovisar sedan inför en stor grupp: vilken fråga hen valde och förklarar varför.
En variant på genomförande: arbeta i små grupper (2 - 5 personer) och gemensamt välja en eller flera frågor - t.ex. om grupper är á 3 personer kan man ge i uppdrag att välja 3 frågor (utan att ge instruktioner om just hur gruppen bör gå tillväga för att välja frågorna). Det blir på så sätt en samarbetsövning också. I efterhand - när frågorna är valda och förklaringarna på varför just de frågorna är valda, är färdiga, ställer vägledaren en oväntad fråga: - Hur gick ni i gruppen tillväga för att välja frågorna?
Förväntade svar från grupper: a) var och en valde sin fråga enskilt; b) frågorna valdes av alla gruppmedlemmar gemensamt - genom en diskussion och kompromisser; c) frågorna valdes av en i gruppen och de andra bara höll med; d) frågorna valdes slumpmässigt, "på må få"... eller "vi tog de tre senast inkomna".
Man kan också få ett oväntat svar angående på vilket sätt frågorna valdes.
Utifrån varje svar (ang. vilken metod som användes för att välja frågorna) leder vägledaren en diskussion om gruppsamarbete:
varje persons roll i gruppen och om att vara "ledande/drivande" i gruppen respektive "passiv medlem" beror mest på personens egenskaper eller det som spelar roll är hur viktig just det ämne är för individen - eller om det är en kombination av "både och".
Kan vara bra (beroende på deltagarnas ålder, situation och på om det är en "långvarig grupp" t.ex. en klass som kommer att läsa tillsammans under 3 år på gymnasiet eller om det är en grupp som träffas bara en eller några få ggr) om gruppmedlemmarna kunde själv analysera varför just det "valsättet" som användes just i deras grupp (vad det säger om gruppmedlemmarnas personlighet, engagemang i frågan mm) och vilka "lärdomar" man kan dra av det.
Övning 12: Lärare för en kvart
Syfte med övningen: höja motivation inför framtida studier och yrkesval samt ge möjlighet prova-på "gå i lärarens skor".
En bra övning för alla men speciellt för dem som funderar på att satsa på en lärarkarriär eller på ett annat yrke där man ofta redovisar eller presenterar material inför grupper.
Hemuppgift som vägledaren ger till gruppdeltagare:
var och en väljer ett tema för att "undervisa" gruppen i - kan exempelvis vara ett yrke eller en utbildningsform (t.ex. SFI, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet, folkhögskola, komvux eller yrkeshögskola) eller en undervisningsmetod (ex.självstudier, "the flipped classroom” eller ”learners autonomy”) eller Studieteknik (lär ut dina bästa tips) eller Söka-jobb tips (olika sätt att söka jobb på). En ”lektion” är tidsbegränsad till t.ex. mellan 10 min och en kvart (eller max 20 min). ”Läraren” (varje gruppdeltagare) får själv bestämma vilka läromedel hen använder sig av och på vilket sätt hen kommer att kontrollera att ”eleverna” (de övriga gruppdeltagare) har lärt sig det som ”lektionen” hade för avsikt att förmedla.
Efter det att alla ”lärare” genomförde sina lektioner, kan man upprepa övningen: ge samma uppgift en gång till, men denna gången väljer ”lärare" ett annat tema att undervisa i. Syftet med upprepning av samma övning: att gruppdeltagare utvecklar sina undervisningsmetoder. En positiv förväntad "bieffekt" är att gruppdeltagarnas självförtroende stärks och förståelse inför de utmaningar som läraren ställs inför - bli större.
Övning 13: "Hen" som yrkesutövare
Gruppen får i uppdrag att rita en kvinno- & en manskropp & snabbt (t.ex. på en minut) skriva ett antal (t.ex. 10 stycken) yrken som hör till varje ”figur"; eftersom det är väldigt ont om tid, skriver man ner de yrken som man först tänker på (utan att tänka för mycket för att man inte hinner det). Fortsätta övningen med att gå igenom yrkena och diskutera gärna kring ”manlig sjuksköterska”, ”kvinnlig VD” och lärare/lärarinna men även direktör/direktris *.
Avsluta med att fråga hur många av gruppdeltagare använder gärna ordet ”hen” och om de kan nämna något yrke som inte passar män eller kvinnor och be dem förklara - varför de tänker så.
Övning 14: "Viktigaste prylen"
En övning som belyser den kreativa sidan av ingenjörsyrken. Här >> kan man skriva ut en sida med en uppgift som kan lösas enskilt eller i grupper.
Mål med övningen: väcka intresse för teknik samt ge en inblick i hur ingenjörer arbetar med produktutveckling (en ingenjör kan arbeta med ett eller flera steg av produktutvecklingscykeln).
GENOMFÖRANDE: Skriv ut övningen (som kommer från Teknikföretagen/Ingenjörsvägen) helst på en färgskrivare & på en A3-sida.
Uppgiften kan lösas enskilt, i par eller i små grupper. Dela ut en utskrift per deltagare/grupp. Redovisning sker inför stora gruppen. Man kan efter redovisningen be deltagarna rösta för:
1. Vilket förslag är det mest kreativa?
2. Vilket förslag är det mest realistiska?
3. Vilken ”framtidspryl" vill man själv ha?
Denna övning kan även användas av handledare inför val av teman för gymnasiearbete.
Övning 15: "Fördomar om yrken"
DeItagare deias in i grupper och varje grupp "får" varsitt yrke och en uppgift att skriva ner hur de tror en person som har detta yrke är: de får "gissa" personens Ålder, Civilstatus, personens bostad (villa, hus, radhus, lägenhet, på landet) märke på bil, inkomst, favroit maträtt, utbildning, intresse/hobby och dyIikt.
DeItagare skriver detta var för sig och får inte prata med varandra förrän alla skrivit klart i gruppen, sen är de bara att de börjar jämföra med varandra. Har de liknande bilder av yrket, eller skiljer det sig? Så småningom kan vägIedaren (övningsIedaren) fråga varje grupp om något som de tycker utmärker sig, och ber varje grupp beskriva en sammansatt bild av deras "yrkesuppfattning".
/Det brukar vara många som skriver samma sak! En roIig övning och som på sätt och vis också är "en ögonöppnare". /
*** *** ***
* Som direktris är man förbindelsen mellan designer & fabrik, man förverkligar modedesigners kreativa visioner genom att omvandla dem på ett sätt som möjliggör en större produktion.
Frågor och svar taggade med 'urvalsgrupper' (104 st.)
-
Prövning, BII urvalsgrupp?
Hej SYV! Om jag gör prövning i ett ämne jag inte har något betyg i, till exempel svenska 3, och ansöker till universitet, är jag då med i urvalsgrupp BII? Med tanke på att det är prövning även mitt betyg baseras på och inte en...
Hej,min uppfattning är att om du får betyg, även Prövningsbetyg, som är daterat (datum för utfärdandet) innan datum för IB-diploma, då är det inte en komplettering, utan du... Läs hela svaret -
Underkänd på tisus, BII?
Hej SYV!
I mitt IB program har inte jag valt svenska som ämne alls, vilket innebär att för att vara behörig till svenska universitet kommer jag att behöva göra tisus prov. Jag tar diplom våren 2024. Jag har gjort tisus provet två...
Hej!Det du skriver i slutet av din fråga, nämligen "jag har fått höra från någon källa att om man ansöker universitet och inte har behörigheten för ett visst program man... Läs hela svaret -
Läsa upp gymnasiekurser och hamna i fler urvalsgrupper än nu (BF,HP)?
Jag har ett samlat betygsdokument från gymnasiet (från 2008) och läste sen på Folkhögskola (2008/2009) och fick då behörighet till högre studier. Gjort högskoleprovet 2ggr och undersöker nu möjlighet till längre provtid på grund av att jag läser extremt sakta. Från folkhögskolan fick jag omdöme...
Hej,jag ställde i kommentaren till din fråga följande frågor till dig: Vilken utbildning vill du komma in på - på eftergymnasial nivå? vilket... Läs hela svaret -
Prövning gymnasiet?
Vilken antagningskvot räknas man in i om man höjer sina betyg genom betald prövning under gymnasietiden? Alltså att skolan har erbjudit prövning för att höja ett betyg man är godkänd i i utbyte mot en kostnad innan man tar studenten, räknas...
Hej,i det fallet du beskriver prövas du i BI, direktgruppen. De högre betygen kommer ju ingå i ditt examensbevis från gymnasiet; du kommer alltså inte komplettera efter gymnasiet, det blir med det inte en komplettering. -
Vilken urvalsgrupp kommer jag hamna i?
Hej, Jag vill plugga sport management- programmet i höst och har lite frågor om i vilken urvalsgrupp jag kommer hamna i. Jag läser just nu på matte 3b på komvux eftersom jag fick F i den kursen på gymnasiet och godkänt matte 3b är ett krävs...
Hej,eftersom du har examensbevis från gymnasiet, då är kurserna "låsta" för dig och du måste få högre betyg i samma kurser som redan finns i ditt examensbevis... Läs hela svaret -
Försvinner jag från bi?
Försvinner jag från bi om jag gör prövningar och pluggar upp mina betyg eller söker jag då in i både bi och bii?
Hej,om du innan du gör kompletteringar redan är Behörig, då prövas du även fortsättningsvis i BI (med det meritvärde som du hade innan du höjde dina betyg genom en komplettering). Och du... Läs hela svaret -
Kan gymnasieprogram påverka chansen du kommer in på vidare studier?
Hej! Jag vet att denna fråga in är inte relaterad till antagningspoäng, kurser eller betyg. Men, jag undrar om sannolikheten att du kommer in på det programmet som du har valt i Högskolan/universiteten beroende på vad studerade på gymnasiet. Om en person...
Hej,svar på din fråga är både Nej och också (ibland) ja, konstigt nog. Det är komplicerat.Jag ska försöka förklara:till svenska högskole-... Läs hela svaret -
Meritpoäng från komvux?
Hej! Efter gymnasieexamen hade jag bara 1,5 i merit. Jag valde därför att läsa spanska 4 på Komvux för att uppnå 2,0. Hur räknas detta in i mitt gymnasiebetyg? Och hur fungerar det när jag söker in till universitet?
Hej,godkänt betyg i moderna språk 4 ger + 1.0 meritpoäng (till de utbildningar som accepterar meritpoängen och det är nästan alla svenska universitetsutbildningar). Du får gärna läsa en... Läs hela svaret -
Extra kurser på Komvux påverkar B1?
Hej, Jag läser extra kurser på komvux (jag har en avslutad gymnasieutbildning). Jag har kunnat söka in till t.ex Matematik på SU i B1. Kommer betygen jag får på extra kurserna på komvux att påverka B1 om jag söker in till t.ex matematiken...
Hej,om du var behörig innan du läser "extra-kurser" så kommer du även fortsättningsvis prövas i BI (direktgruppen) med det meritvärde som du hade på dina betyg som finns i... Läs hela svaret -
vem räknas som BII ?
Hej! Jag tog examen från gymnasiet, nu tänker jag ta modersmål steg 3&4. De kurserna har jag inte läst i gymnasiet. Frågan är om jag tar de räknas jag sen som BII när jag söker till UNI ? Eller är det bara de som höjer kurser som...
Hej,kurserna i ämnet modersmål krävs (som regel) inte till någon svensk högskole-universitetsutbildning och de kurserna ger inte heller några meritpoäng, därför kommer inte de betygen... Läs hela svaret -
Vilket urval hamnar jag i om jag gör prövningar?
Hej! Jag har allmän behörighet och är behörig till det program jag söker. Om jag gör prövningar i kurser som jag redan har godkänt i för att höja betygen, hamnar jag då i både U1 och U2 gruppen, varav i första U1 jag...
Hejsan,om du redan innan komplettering eller höjning av ditt meritvärde är behörig, då kommer du även fortsättningsvis prövas i urvalsgruppen BI (som kallas... Läs hela svaret -
Prövning --> BII?
Om man gör en prövning i ett ämne man inte läst på gymnasiet, exempelvis entrpenörskap när man läst samhällskunskap, hamnar man i kategori BII när man söker till universitetet då?
Nej, det gör man inte. Betyget i kurserna som inte ingår i examensbevis från gymnasiet och som inte krävs för särskild behörighet och som inte heller ger meritpoäng påverkar inte ditt... Läs hela svaret -
BI eller BII, Och hur funkar det om jag står i båda?
Hej! Jag har tagit examen i år, pluggade natur/natur. Jag tänkte komplettera vissa betyg jag har och då vet jag att jag kommer stå i båda BI och BII. Det jag inte fattat vad är syftet att man står fortfarande i BI med sina gamla betyg, om jag från...
Hej,antagningsgränserna åker upp och ner. De bestäms inte på förhand. Hur högt antagningsgränsen "hamnar" beror på hur höga meriter de sökande... Läs hela svaret -
folkhögskola/vuxenutbildning?
Hej! Jag undrar om man kan läsa in ämnen som ger särskild behörighet på vuxenutbildningen när man har fått ett studieomdöme på folkhögskola som ger grundläggande behörighet? Om detta går, vilken kvot hamnar man i när...
Hej,det är Antagning.se som placerar i urvalsgrupperna (när man gör anmälan på www.antagning.se) och det är deras tolkning av reglerna som gäller. Jag jobbar inte på antagning.se men min... Läs hela svaret -
Vad är antagningsgränsen till läkarprogrammet?
Hej! Jag undrar om vad antagningsgränsen för läkarprogrammet på Örebro samt Umeå universitet låg på(Vt/Ht-23)? Hur många B har man råd med för att kunna komma in? Tack så oerhört mycket för all hjälp!
Hej,det finns fler olika urvalsgrupper: betygsgrupperna BI och BII; folkhögskolegruppen BF; högskoleprovsurval HP och du skriver inte inom vilken eller vilka urvalsgrupper som du vill veta var... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga