1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hejsan,

    det finns många olika gruppvägledningsövningar. vi valde ett antal - ca 15 st. - och presenterar dem på fragasyv.se/dokumentarkiv - men jag ska klistra in dem här neda också.

    Förslag på övningar till gruppvägledning:

    Övning 1: Goda egenskaper
    Uppgift till deltagare: att förbereda innan man träffas i grupp - någon form av "illustration" av sina goda (positiva) egenskaper (hemuppgift). "Illustrationen" kan vara i form av ett eller flera föremål, bilder, historier eller mind-map. På så sätt får deltagare tid att reflektera över sina egenskaper. Vägledaren kan också säga till deltagare att det är OK att ta andra personer till hjälp om de t.ex. inte kommer på något bra själva - det kan vara klasskamrater, familjemedlemmar eller andra personer de känner. Sen presenterar varje deltagare sina egenskaper. Man kan variera övningen genom att ta det i flera etapper: t.ex. först i mindre grupper och sedan inför en större grupp - berättar & reflekterar kring sina egenskaper.

    En annan variant är att man arbetar i par och "den andre" berättar om personens goda egenskaper i stället för att personen gör det själv. 

    Ännu en variant är att man tar upp viktiga egenskaper - dvs man förbereder illustrationen på de egenskaper som man tycker är goda och viktiga egenskaper (oavsett om man anser att man själv har de eller ej) och man bör också berätta varför man tycker att just den egenskapen är viktig - i vilka situationer och varför.

    Man kan också (utan att ge hemuppgift) ställa en spontan fråga i början av ett gruppvägledningstillfälle: - Vilka är dina viktigaste egenskaper? alternativt: - Kan du nämna tre av dina goda egenskaper och illustrera med situationer? Vägledaren kan ge eleverna/deltagare fem eller 10 minuter för att fundera över uppgiften. På så sätt kan man använda den tiden som finns till förfogande (under en resa eller om en håltimme i elevernas schemat uppstår oväntat).

     

    Övning 2: Positiv energi
    Inför ett gruppvägledningstillfälle (hemuppgift): skriva upp "plus-minus" lista. Under "+" skriver man saker som gör en glad, dvs ger ger positiv energi och  under "-" - saker som gör en ledsen och trött, dvs tar krafter. Varje deltagare berättar sedan inför gruppen om de saker från vardera "halvan" och delge hur/om du kan få in mer av det som ger positiv energi till vardagen. De övriga deltagare får då fylla på sin egen "lista" med det som ger energi. 

    Variant på övningen är att man gör "hemuppgift" på plats, dvs  i början av gruppvägledningstillfälle. 

    Vägledaren kan innan redovisning börjar ge uppgift att välja några (t.ex) tre av de bästa tipsen på saker som ger energi - som de själva inte tänkte på men nu också kan ha nytta av. Man behöver sedan inte be deltagare att berätta vilka saker de tänker "låna" från sina gruppkamrater. På så sätt berikar man varandra men ingen behöver känna att ens egna tips inte blev uppskattade av de andra i gruppen.

    En annan variant är att var och en i gruppen är tvungen att välja en sak från varje gruppkamratens redovisning som "bästa tipset" och man kan i slutet av vägledningstillfället skriva en gemensam lista av de bästa tipsen där ett tips från varje deltagare finns med. 

     

    Övning 3: Drömyrket
    Deltagare får först skriva upp sitt drömyrke eller ett yrke som de är intresserade av. De får också skriva ner vad de tror de behöver ha för utbildning för att kunna jobba med det som de vill jobba med samt uppge om de har andra frågor om yrket. Sedan finns det olika varianter på fortsättningen:

    - vägledaren kan hitta information om deltagarnas drömyrken och ge dem information; 
    - deltagare kan hjälpa varandra med att hitta information - man kan t.ex. "lotta ut" i gruppen vem som får vilket yrke att leta info om;
    - man kan leta information tillsammans och vägledaren förklarar vilka tillvägagångssätt som finns att leta relevant information på, vilka hemsidor man kan "lita på" vad det gäller info om yrken och om arbetsmarknaden, på så sätt lär man ut även källkritiskt förhållningssätt.
     
     
    Övning 4: En enda fråga
    Vägledaren ställer en enda fråga, t.ex. frågan: Hur tror du att andra människor tycker om dig?
    Varianter på genomförande:
    1. skriva ”uppsats” (enskilt uppdrag) om vad man tror att andra tror om en, som sedan kan användas som underlag för vägledningssamtal
    2. jobba i par eller i grupper á tre. Den som lyssnar ska skriva upp och berätta för gruppen saker som ”talaren” tycker om sina egenskaper utan att lägga till sin egen åsikt. Gruppen uppmanas sedan att kommentera med fokus på bra egenskaper samt ge konstruktiv kritik till sig själv och till de andra: att nämna något som faktiskt går att förändra/förbättra.
     

    Övning 5: "Själv är bäste dräng"Uppgift för deltagarna i vägledningsgruppen: att de själva /enskilt eller i en grupp/ bör komma på vilka frågor de vill ställa och diskutera. Sedan kan alla i gruppen hjälpas åt att svara på de frågeställningar som kommer upp. Det som är utmärkande för den övningen är att inga förberedelser krävs. Vägledaren kan vara mycket spontan och påbörja gruppvägledningen under tiden som uppstår spontant (t.ex. om en håltimme i schemat uppstår oväntat).

    En variant på den övningen är att man på förhand delar ut uppgift att förbereda frågor och man kan variera övningen genom att t.ex. be deltagare att skriva upp sina frågor på små papperslappar och alla drar upp en lapp utan att man vet vem som har skrivit ner frågan - och man får till uppgift att försöka hitta svar på frågan till nästa gruppvägledningstillfälle. Om man inte hittar svar på frågan, bör man försöka komma med förklaringen på varför svar inte kunde hittas.

    Övning 6: Manusförfattare
    Uppgift (hemuppgift eller utförs "på plats", dvs under ett gruppvägledningstillfälle): skriva filmmanus med titel "Mitt liv om fem år" (alternativt "Mitt liv om ett år (3 år; 10 år eller annat antal år)". Det som bör (förslagsvis) framgå av filmmanuset är bland annat: land, ort, boendeform (lägenhet, villa, kollektiv), yrke eller utbildning, familj (singel, gift, sambo, särbo, växelbo och ev.antal barn), hobby, husdjur, hur man spenderar sin semester. 

    När manus är färdiga, diskutera i små grupper och de som vill kan även redovisa inför en stor grupp. För dem som redovisar inför hela gruppen, kan gruppen hjälpa till att sortera: vad man själv kan bestämma över helt och hållet och vad man har enbart delvis kontroll över.


    Övning 7: Trollstaven
    Redskap som behövs - en "trollstav" (en pinne, en penna eller ett annat föremål som får agera "en trollstav"). Deltagare turas om att "förvandla sig" till "den man vill vara". Trollstaven går runt (en variant är att man lottar ut i vilken turordning som deltagare får använda "trollstaven"; gruppledare /vägledaren/ kan börja för att ge exempel, inspirera och förklara att det "inte finns några begränsningar" och man får förvandla sig till den man vill vara. Man får "trolla sig" till vilket yrke som helst. 

    Övning kan genomföras i olika varianter: t.ex. kan vägledaren be deltagare "trolla i fantasin" och skriva upp sitt drömyrke på en lapp, men inte visa för någon. Alla lappar samlas in i en "trollhatt", sedan drar man upp en lapp i taget och diskuterar kring yrket: vilken utbildning behövs? möjlighet att försörja sig på det yrket genom att t.ex. starta eget? känner någon av deltagare en person som har det yrke? 

    Övning 8: "Happy is a man whose job is his hobby"?
    Vägledaren förklarar vad "hobby" är och ber gruppdeltagare att nämna så många hobby de kan komma på. Alla hobby skrivs på tavlan. Diskussion följer kring följande: kan man försörja sig genom sin hobby? Vill man försörja sig genom sin hobby? Stämmer det alltid att det är bra att arbeta med det som man älskar att göra på fritiden? Vilka för- och nackdelarna är? 

    Övning 9: Tipspromenad
    Uppgift som deltagare får är att göra (sätta ihop) material till Tipspromenad som handlar om YRKEN (vanligaste yrken, ovanliga yrken, nya yrken, yrken som vuxna i din familj har, yrken som intresserar dig) eller om UTBILDNINGAR (beroende på ålder på deltagare kan man specificera: gymnasiet och/eller eftergymnasiala utbildningar). Uppgift kan utföras enskilt eller i små grupper (2-3 deltagare per grupp). 

    Tipspromenad, som varje deltagare (eller en liten grupp) tog fram - använder man sedan i början av varje gruppvägledningstillfälle. Den gruppen som satt ihop Tipspromenad, rättar allas svar och tar fram vinnaren. Vid flera lika bra svar, kan vinnaren lottas ut (och gruppvägledaren förklarar att utlottning kan även äga rum vid antagning till en högskoleutbildning - när antal sökande med lika bra betyg eller resultat av högskoleprovet är fler än utbildningsplatser). Resten av tiden under varje vägledningstillfälle (efter Tipspromenaden) använder man för att diskutera kring frågorna som ställdes i Tipspromenaden i början av vägledningstillfälle. 

    Efter det att man använde alla Tipspromenader, kan man rösta fram en av dem (eller vägledaren väljer) och den används under t.ex. Öppet hus på skolan, under föräldramöte eller någon Skoldag/sommarfest på skolan - för flera klasser samtidigt. 

     

    Övning 10: JaG i korta drag
    Presentationsövning som kan genomföras i olika varianter, exempelvis:
    1) varje deltagare skriver ner en kort berättelse om sig själv (hemläxa) och lämnar in till vägledaren, som läser upp allas berättelser och gruppen försöker gissa vems berättelse det är;

    2) jobba i par: berätta för varandra - och sedan "redovisar" den andre för hela gruppen (A. berättar om B. och B. - om A.);

    3) uppgiften kan bestå i att skriva ett CV.

    Mål är att ta fram så korta som möjligt berättelser eller CV, men följande bör framgå: namn, ålder, var man bor, vad man gör (arbetar, studerar) just nu, intressen, egenskaper, historia (hur blev jag den jag är idag), "på gång" (vad kommer näst), en rekommendation: tips om ngt. intressant att läsa eller göra (t.ex. besöka en viss plats) för övriga i gruppen, "det visste du inte om mig" - knorren (t.ex att man tidigare har bott utomlands eller att man har ett exotiskt husdjur).

    Syfte med övningen: att lära känna sig själv och varandra bättre + att kunna ta fram korta men informativa berättelser om sig själv som kan vara mycket användbara i olika sammanhang (t.ex. på anställningsintervju, när man oftast ombeds berätta om sig själv).



    Övning 11: En fråga som beror mest
    Uppgift till deltagare: att hitta en fråga  på www.fragasyv.se och förklara varför man valde just den frågan: det kan t.ex vara så att man själv vill ha svar på samma eller liknande fråga eller att man tycker att man kan ge ett bättre svar på frågan. Varje deltagare redovisar sedan inför en stor grupp: vilken fråga hen valde och förklarar varför.

    En variant på genomförande: arbeta i små grupper (2 - 5 personer) och gemensamt välja en eller flera frågor - t.ex. om grupper är á 3 personer kan man ge i uppdrag att välja 3 frågor (utan att ge instruktioner om just hur gruppen bör gå tillväga för att välja frågorna). Det blir på så sätt en samarbetsövning också. I efterhand - när frågorna är valda och förklaringarna på varför just de frågorna är valda, är färdiga, ställer vägledaren en oväntad fråga: - Hur gick ni i gruppen tillväga för att välja frågorna?


    Förväntade svar från grupper: a) var och en valde sin fråga enskilt; b) frågorna valdes av alla gruppmedlemmar gemensamt - genom en diskussion och kompromisser; c) frågorna valdes av en i gruppen och de andra bara höll med; d) frågorna valdes slumpmässigt, "på må få"... eller "vi tog de tre senast inkomna".

    Man kan också få ett oväntat svar angående på vilket sätt frågorna valdes.

    Utifrån varje svar (ang. vilken metod som användes för att välja frågorna) leder vägledaren en diskussion om gruppsamarbete: 
    varje persons roll i gruppen och om att vara "ledande/drivande" i gruppen respektive "passiv medlem" beror mest på personens egenskaper eller det som spelar roll är hur viktig just det ämne är för individen - eller om det är en kombination av "både och". 
    Kan vara bra (beroende på deltagarnas ålder, situation och på om det är en "långvarig grupp" t.ex. en klass som kommer att läsa tillsammans under 3 år på gymnasiet eller om det är en grupp som träffas bara en eller några få ggr) om gruppmedlemmarna kunde själv analysera varför just det "valsättet" som användes just i deras grupp (vad det säger om gruppmedlemmarnas personlighet, engagemang i frågan mm) och vilka "lärdomar" man kan dra av det.

     

    Övning 12: Lärare för en kvart
    Syfte med övningen: höja motivation inför framtida studier och yrkesval samt ge möjlighet prova-på "gå i lärarens skor".
    En bra övning för alla men speciellt för dem som funderar på att satsa på en lärarkarriär eller på ett annat yrke där man ofta redovisar eller presenterar material inför grupper.

    Hemuppgift som vägledaren ger till gruppdeltagare:
    var och en väljer ett tema för att "undervisa" gruppen i - kan exempelvis vara ett yrke eller en utbildningsform (t.ex. SFI, grundskola, gymnasieskola, högskola/universitet, folkhögskola, komvux eller yrkeshögskola) eller en undervisningsmetod (ex.självstudier, "the flipped classroom” eller ”learners autonomy”) eller Studieteknik (lär ut dina bästa tips) eller Söka-jobb tips (olika sätt att söka jobb på). En ”lektion” är tidsbegränsad till t.ex. mellan 10 min och en kvart (eller max 20 min). ”Läraren” (varje gruppdeltagare) får själv bestämma vilka läromedel hen använder sig av och på vilket sätt hen kommer att kontrollera att ”eleverna” (de övriga gruppdeltagare) har lärt sig det som ”lektionen” hade för avsikt att förmedla.

    Efter det att alla ”lärare” genomförde sina lektioner, kan man upprepa övningen: ge samma uppgift en gång till, men denna gången väljer ”lärare" ett annat tema att undervisa i. Syftet med upprepning av samma övning: att gruppdeltagare utvecklar sina undervisningsmetoder. En positiv förväntad "bieffekt" är att gruppdeltagarnas självförtroende stärks och förståelse inför de utmaningar som läraren ställs inför - bli större. 



    Övning 13: "Hen" som yrkesutövare
    Gruppen får i uppdrag att rita en kvinno- & en manskropp & snabbt (t.ex. på en minut) skriva ett antal (t.ex. 10 stycken) yrken som hör till varje ”figur"; eftersom det är väldigt ont om tid, skriver man ner de yrken som man först tänker på (utan att tänka för mycket för att man inte hinner det). Fortsätta övningen med att gå igenom yrkena och diskutera gärna kring ”manlig sjuksköterska”, ”kvinnlig VD” och lärare/lärarinna men även direktör/direktris *. 

    Avsluta med att fråga hur många av gruppdeltagare använder gärna ordet ”hen” och om de kan nämna något yrke som inte passar män eller kvinnor och be dem förklara - varför de tänker så.

     

    Övning 14: "Viktigaste prylen"
    En övning som belyser den kreativa sidan av ingenjörsyrken. Här >> kan man skriva ut en sida med en uppgift som kan lösas enskilt eller i grupper.
    Mål med övningen: väcka intresse för teknik samt ge en inblick i hur ingenjörer arbetar med produktutveckling (en ingenjör kan arbeta med ett eller flera steg av produktutvecklingscykeln).
    GENOMFÖRANDE: Skriv ut övningen (som kommer från Teknikföretagen/Ingenjörsvägen) helst på en färgskrivare & på en A3-sida.
    Uppgiften kan lösas enskilt, i par eller i små grupper. Dela ut en utskrift per deltagare/grupp. Redovisning sker inför stora gruppen. Man kan efter redovisningen be deltagarna rösta för:
    1. Vilket förslag är det mest kreativa?
    2. Vilket förslag är det mest realistiska?
    3. Vilken ”framtidspryl" vill man själv ha?
    Denna övning kan även användas av handledare inför val av teman för gymnasiearbete.

    Övning 15: "Fördomar om yrken"
    DeItagare deias in i grupper och varje grupp "får" varsitt yrke och en uppgift att skriva ner hur de tror en person som har detta yrke är: de får "gissa" personens Ålder, Civilstatus, personens bostad (villa, hus, radhus, lägenhet, på landet) märke på bil, inkomst, favroit maträtt, utbildning, intresse/hobby och dyIikt.
    DeItagare skriver detta var för sig och får inte prata med varandra förrän alla skrivit klart i gruppen, sen är de bara att de börjar jämföra med varandra. Har de liknande bilder av yrket, eller skiljer det sig? Så småningom kan vägIedaren (övningsIedaren) fråga varje grupp om något som de tycker utmärker sig, och ber varje grupp beskriva en sammansatt bild av deras "yrkesuppfattning".
    /Det brukar vara många som skriver samma sak! En roIig övning och som på sätt och vis också är "en ögonöppnare". /

    *** *** ***

    Som direktris är man förbindelsen mellan designer & fabrik, man förverkligar modedesigners  kreativa visioner genom att omvandla dem på ett sätt som möjliggör en större produktion.

    Frågor och svar taggade med 'matematik 2a' (16 st.)

    • E12

      Högskoleprovet istället för matematik 2?

      Hej! Jag tänkte söka in till socionomprogrammet nästa år men har inte betyg i matematik 2. Går det att göra högskoleprovet istället och söka in med dom poängen? Eller är jag fortfarande tvungen att läsa matematik 2 för att...

      Milla : : Hejsan,du måste ha godkänt betyg i en av gymnasiala kurser Matematik 2a eller 2b eller 2c. Högskoleprovet befriar inte från kraven på behörighet; med resultat från... Läs hela svaret
    • Zannel

      Ger matematik 2a extra merit?

      Jag har gått två år på Barn och fritidspogrammet och funderar över hur extra merit fungerar. Jag valde högskolepaketet vilket innebar att jag har/kommer läsa Engelska 6 och Svenska 3, som jag förstår ger dessa inte någon extra merit. Jag...

      Milla : : Hej,svar på frågan om matematik 2a kommer ge "extramerit" (meritpoäng) beror på om den högskoleutbildning som du söker till kräver matematik 2 för särskild behörighet... Läs hela svaret
    • Rasmus

      Behövs Hela Matematik 1a kursen för att klara av Matematik 2a?

      Jag behöver läsa upp Matematik 2 för min ansökan till yrkeshögskolan och då jag har ett heltidsjobb och begränsat med tid så hinner jag inte läsa mer än nödvändigt. Behöver man alltså läsa alla delar utav Matematik...

      Julia: : Hej Rasmus,komvux tar inte in på kursen matematik 2 utan att hen som söker har godkänt betyg i kursen matematik 1 eller en motsvarande gammal kurs. Jag vet inte vilka kurser du... Läs hela svaret
    • Ann

      Prövning för gymnasie-matematik?

      Hej! På gymnasiet läste jag matte 1b och 2b. Nu tänkte jag göra prövningar för att höja mina antagningspoäng. Min fråga är om jag kan göra en prövning i matematik 1a och 2a och "ersätta" b-kurs betygen? Eller blir...

      Anna: : Hej Ann,det är fördelaktigt för dig att göra prövningar i Matematik 1a och 2a (för att det brukar vara lite lättare att få högre betyg i a-spåret inom gymnasiematte). I... Läs hela svaret
    • Ebba

      Har jag rätt att studera på komvux?

      Hej! För ca 14 år sedan gick jag ut gymnasiet med ett samlat betygssdokument pga icke godkänt i matematiken och engelska. Jag ska även tillägga att jag inte hade godkänt i matematiken i från grundskolan heller men tog mig in i gymnasielinjen pga en...

      Daniel: : Hej Ebba,jag vill börja med att gissa på att du kanske (eventuellt) har någon form av dyskalkyli (svårighet för siffror) och kanske också i kombination med dyslexi (tänker här... Läs hela svaret
    • Zoey

      Kan man gå matte 2a på folkhögskola?

      Hej! Jag undrar nämligen om det går att studera endast matematik 2a på folkhögskola, är det möjligt?

      Julia: : Hej Zoey, det är ovanligt att folkhögskolorna erbjuder läsa enskilda kurser som t,ex matematik 2, om man inte läser mot omdöme om grundläggande behörighet eller naturvetenskapligt... Läs hela svaret
    • Adam

      Läsa särskilda behörighet till högskolan medan jag går i gymnasiet?

      Hej Jag är elev som går i nian och ska söka till el och energiprogrammet. Jag vet att man får läsa grundläggande behörighet till högskolan (engelska 6 och svenska 2 och 3). Därefter så kan man söka till tekniskt basår. Då...

      Julia: : Hej,i yrkesprogrammen, t.ex EE, ingår som obligatorisk kurs inom ämnet matematik endast Matte 1a. Ofta kan man läsa Matematik 2a som en valbar kurs. Om du får... Läs hela svaret
    • Aicha

      Söka till sjuksköterska utbildning?

      Hej! Jag tog studenten år 2005 och har ett slutbetyg som gör mig behörig till vidare studier jag gick då handels och turism programmet 3 år. Jag har även höjt mina betyg direkt efter gymnasiet på komvux samt läst 2 nya kurser som inte ingick i...

      Anna: : Hej, det stämmer att du behöver ha godkända betyg i matematik 2 och naturkunskap 2 om du vill bli behörig till sjuksöterskeprogrammet. Betygen i de kurserna kommer räknas in i ditt... Läs hela svaret
    • K

      Byta matematiklinje?

      Hej. Jag går i komvux och håller på att läsa till ett examen till högskoleförberedande program. Det var så att jag funderar över att byta en av matematik ämnen som jag hade läst mot samma matematik ämne men i en annan linje. I det här fallet har jag läst matematik 2c och fått betyg i det men...

      Anna: : Hej K! Jag undrar samma sak som Ludmila (se kommentar till din fråga): om du har samma betyg i matematik 2a och i 2c, då spelar det ju ingen roll vilken av de kurserna som kommer ingå i ditt examensbevis, eller?Du... Läs hela svaret
    • Ellen

      Prövning matte 2a Tips?

      Hej! Jag har haft matte 2a detta år, men har inte kunnat gå på lektionerna pga psykisk ohälsa. Min lärare har redan nu sagt att jag kommer få ett F, eftersom jag inte har gjort några prov. Jag har anmält mig för prövning i matte 2a till...

      Anna: : Hej,SYV är inte mattelärare och har egentligen inte några proffs-kunskaper i hur man ska undervisa i matematik (eller i något annat ämne). Jag kan tipsa om www.matteboken.se där kurserna är... Läs hela svaret
    • Jesper

      F i komvux kurs fick ändå poäng?

      Hej Jag fick F i min Matematik 2a kurs och på mina sidor hos komvux har jag fått 100poäng, vad betyder detta? Kan jag söka om kursen hos komvux för att få minst E för att kunna få särskild behörighet eller hur fungerar det?

      Anna: : Hej Jesper; 100p. på gymnasial nivå betyder att kursen är på 100 undervisningstimmar; alltså det är Hur stor kursen är, omfattning/volym som poängen anger.Det går... Läs hela svaret
    • Hannah

      vill bli socionom men har ej matten?

      Jag har alltid velat jobba som socionom eller med ungdomar som behöver hjälp, kanske på behandlingshem eller liknande, saken är dock att jag har jättesvårt för matte. Klarade knappt matte 1b i skolan och försöker läsa upp 2b nu via komvux...

      Julia: : Hejsan,jag vill tipsa om Matteboken.se en sida där alla kurser är upplagda för repetition och för självstudier; Matematik 2 finner du på matteboken.se/lektioner/matte-2 och det är gratis... Läs hela svaret
    • Louise

      Vad är det jag söker?

      Hej! Jag har några frågor om utbildning, jobb, eller sådär och vad det är för inriktning, ska försöka förklara så gott jag kan. Jag är väldigt intresserad av psykiatri och psykologi, psykiska sjukdomar och ökandet av det....

      Julia: : Hej Louise; vilka yrken som finns är inte ngn exakt vetenskap - de försvinner, och nya tillkommer... och som egenföretagare/entreprenör eller konsult kan man även skapa nya yrken själv. Jag säger... Läs hela svaret
    • Fanny

      Vilken matematik kurs kan man söka efter att ha läst matematik 2a?

      Hej, jag håller just nu på att kolla på lite olika komvux kurser för att öka mitt meritvärde från gymnasiet så att jag ska kunna komma in på den universitetsutbildningen som jag vill. Jag har läst matematik 2a på gymnasiet och tänkte nu läsa mera matematik. När jag söker hos komvux så finns det...

      Milla : : Matematik 3b är mer inriktad på ekonomi och 3c - på naturvetenskap men med godkänt betyg i vilket av kurserna på nivå 3, blir man behörig att läsa... Läs hela svaret
    • Julia

      F i matte 2a, får jag yrkesexamen?

      Hej! Jag går i 3:an på gymnasiet och tar snart studenten, jag har F i matte 2a och undrar om det är nödvändigt att plugga upp den för att få min yrkesexamen. Kan ju tillägga att jag pluggar djursjukvård.

      Julia: : Hej Julia,om du har godkända betyg i alla andra kurser och endast får F i matte 2a, så uppfyller du kraven för examensbevis. Det är annars bra om du försöker få godkänt betyg... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga