Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32109 frågor besvarade.
Omöjligt att bli läkare efter basår på folkhögskola?
2Poäng
Ann
Hej! Jag undrar över mina chanser att bli läkare efter att ha läst på basår på folkhögskola? Som jag förstår det så tar universiteten in betydligt färre från folkhögskolor... Men i vilken grupp testas man? BII, HP, AU (t.ex. Umeå bteyg+hp)?? Kan man tänka att man har "chans att komma in" om man har ett betygssnitt som alltid ligger över den lägsta BII? Eller hur funkar det? Försöker läsa om just hur antagning efter folkhögskola fungerar men hittar inget jag blir klok utav... Kan man se vad de som kom in från folkhögskola hade för resultat på det de kom in på?
Hej Ann! om en sökande har Omdöme (studieomdöme) om Grundläggande behörighet (från en folkhögskola) så har man en siffra - upp till högst 4.0. Med den siffran i BF-urvalsgruppen. Att det står 4.0 i antagningsstatistiken i BF-urvalet betyder att någon eller några kom in med det omdöme men det behöver absolut inte betyda att alla med det högsta omdöme kom in. Antal sökande till läkarprogrammet med högsta omdöme brukar vara fler än antal platser, så någon kommer in men inte alla. Urval kan ske på andra meriter som resultat från högskoleprovet eller så kan det lösas genom en lottning (utlottning av platserna). Om man har examensbevis från gymnasiet och på en folkhögskola läser endast de naturvetenskapliga kurser som fysik, kemi, biologi och mer matte - då får man inte omdöme om grundläggande behörighet, utan man prövas i Betygsgruppen i BII (kompletteringsgruppen) med det meritvärde som man hade på de betygen som ingår i examensbevis från gymnasiet (eller från komvux, om man har examensbevis från komvux).
I BI kan man inte prövas om man inte direkt efter gymnasiet var behörig. Du kompletterar, om jag förstår dig rätt för behörighet och då prövas du med ditt meritvärde (från examensbevis från gymnasiet, som förblir oförändrat) i BII (kompletteringsgruppen). Du frågar om man kan vara säker på att komma in om ens meritvärde ligger högre upp än vad den tidigare antagningsstatistik visar, och svar på den frågan är - tyvärr Nej. Antagningsgränserna kan gå upp och ner ganska mycket. Vad antagningsmeriten blev ser man i efterhand. Den tidigare antagningsstatistiken är endast en "fingervisning". Har man resultat från högskoleprovet, prövas man i HP-urvalet. Man kan prövas i flera olika urvalsgrupper, vilket är ganska vanligt att man gör.
Frågor och svar taggade med 'inte ett reglerat yrke' (3 st.)
Hejsan jag undrar om jag som läser fristående kurser dels har en chans mot personer som gått ett personalvetarprogram, och vilka kurser som värdesätts om man vill jobba inom Hr, exempelvis Hr specialist?
Julia: :
Hej Emelie,yrken inom ditt område är ej "reglerade yrken" och det betyder att arbetsgivare får fritt bestämma vem de anställer. Därför är det svårt att veta vilken... Läs hela svaret
Fråga 1: Vilken utbildning kan jag välja om jag vill bli konsult för kreativa grupprocesser?
Bakgrund 1: Jag är intresserad av komplexa sociala utmaningar. Jag skulle vilja stötta grupper, organisationer el företag att komma framåt i sina skapandeprocesser. Någon sorts processkonsult. Jag...
Anna: :
Hej i Sverige hör yrket "konsult" ej till de "Reglerade yrken" och det är därför arbetsgivare som bestämmer vem som har tillräckliga kvalifikationer och vilken utbildning som... Läs hela svaret
Jag har läst ekonomi tre år på gymnasienivå och vill fortsätta inom det området. Men jag har även ett stort intresse för naturvetenskap och skulle vilja kombinera dessa yrken och därmed kom jag över begreppet "miljöekonom" som genast fick mitt intresse. Dock hittar jag ingen direkt information...
Mikael: :
Eftersom miljöekonom ej hör till de reglerade yrken, är det arbetsgivare som bestämmer vilken utb och vilka övriga kvalifikationer som krävs. Se ex i platsannonser... Läs hela svaret