Sök efter frågor

Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32151 frågor besvarade.

    Påverkar kurs man läser efter gymnasiet snittet?

    1 Poäng
    Henrik
    Hej!

    Jag går i 3an på gymnasiet nu och tar studenten till våren. Jag går i banorna att läsa ekonomi på universitet och kommer därmed behöva matte 3. Detta är en kurs jag inte har läser nu, då jag valde andra ämnen istället pga svårt med matte.

    Men jag tänkte att istället läsa denna kurs under mitt sabbatsår, då jag kommer ha mer tid att fokusera på just detta ämne. Nu till frågan: om jag väljer att på något sätt tenta av matte3, kommer det på något sätt påverka mitt gymansiebetygssnitt?
    Det känns lite underligt om det inte skulle göra det, eftersom vad ger då motivation att få bättre än E då? Jag kommer endast behöva ha läst kursen, varför ska man satsa på bättre betyg än E om det ej krävs? Å andra sidan så kan man tycka att dessa 2500 gymnasiepoäng man läst under gymnasiet är de som påverkar snittet, inget annat.

    Vill verkligen reda ut detta, vad gäller?

    Tack!

    1 Svar

    1 Poäng
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej Henrik,
    Betyg i matematik 3 kommer räknas in i ditt jämförelsetal. Och du kommer prövas endast i BII-kompletteringsgruppen, om det är till utbildningar som kräver matte 3, som du söker.
    Det finns alltså all anledning att satsa på så högt betyg som möjligt. Skillnad mellan E och A betyg - vad jäller bidra till jämförelsetalet - blir "plus-minus" 0.4 ... du du kan få ex. 15.8 eller 16.2 ELLER antingen 18.0 eller 18.4, beroende på om du får E eller A i matematik 3.
    Råder dig läsa matematik 3b /och inte 3c/ - detta av två anledningar: matte 3b är lite lättare och är inriktad på Ekonomi, medans 3c är lite svårare är inriktad på Naturvetenskap.

    Utökat svar

    Exempel:
    Eleven har alla B betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 17.5. Hen behöver för behörighet ännu en kurs, matte 3. Skulle eleven få B betyg i matte 3, påverkas inte elevens jämförelsetal. Skulle eleven få A betyg i matte 3, höjs jämförelsetal med ca 0.1 men om hen får C eller lägre betyg - sänks jämförelsetalet: vid C betyget blir det nya jämförelsetalet ca 17.4; vid D betyget blir det nya jmf ca 17.3 och vid E betyget blir det nya jmf ca 17.2; detta för att det nya betyget blir "som ett nytt betyg ingående i examensbevis" /dock ändras det inget i självaste dokumentet Examensbevis/ men betyget räknas in som om det ingick som en kurs i examensbeviset.
    *****
    De nya kurser, lästa efter examensbevisets utförande räknas in endast i 2 fall: om kursen krävs för behörighet eller om den ger Meritpoäng; i andra fall räknas inte kurser i och man läser de nya gymnasiala kurser endast för att få Kunskaper och kanske också för att få studiemedel från CSN.

    • : Tack för ett bra svar Anna! Jag går samhäll så det blir att läsa matematik 3b om något. Bara så jag förstår detta rätt, betyg C ger alltså plus-minus 0? Om jag tex går ut med snittet 19,5 så kommer varken ett C i matematik 3b senare höja eller sänka? Jag har även lite svårt att förstå själva systemet, om jag exempelvis skulle av någon anledning vilja läsa privatjuridik under mitt sabbatsår, räknas det också in i jämförelsetalet och därmed försämrar mina chanser att komma in på universitetet? Då jag hamnar i en annan grupp. Eller är det bara huvudämnen som matte, svenska osv? Tack!
    • Anna : Om du har snittet på 19.5 utan betyg i matte 3, kommer alla betyg, förutom A betyget i matte 3 säkna ditt jämförelsetal. Betyget B kommer att sänka lite och lägre betyg - sänka mer. Betyg i privat juridik kommer inte påverka alls, för det betyget kommer inte räknas in, över huvudet taget.
    • Anna : Jag har nu utökat mitt svar; var god läs ovan.
    • : Hej Anna! Tack för mycket bra svar. Nu förstår jag när kurser man läser spelar någon roll på betyget, men utöver dessa två fall du skriver så påverkar väl det också betyget om msn läser upp valfri kurs, typ samhällskunskap? Det är ju själva grejen med komvux. Förövrigt så blir jag liten förvirrad när du svarar lite olika. Du säger att betyget A höjer med 0,4 i början, men sedan i ett annat svar att det bara höjer med 0,1. I ett svar säger du även att betyget B gör att jag behåller snittet, i ett annat att det sjunker lite. Jag kanske uppfattat fel, men blir lite förvirrad. Förövrigt så är jag väldigt tacksam för svaren!
    • Anna : Skillnaden mellan att ha E betyg eller A betyg i samma 100-poängskurs blir ca 0.4. Alltså, om man höjer från E till A i en 100 poängskurs blir det +0.4. Men om man höjer från E till A i en 50 poängskurs blir det + 0.2.
    • Anna : Vi kan ta ett annat exempel: säg att eleven har alla C betyg i sitt examensbevis och med det har jämförelsetal på 15.0. Får hen ännu ett nytt betyg /i en ny kurs, alltså - exempelvis i engelska 7 som hen inte hade i sitt examensbevis/ och får C betyg även i den kursen, behåller hen sitt jämförelsetal på 15.0 och plussar på 1.0 i "merit" (för att eng 7 ger + 1.0 meritpoäng). Meritvärde blir 16.0 (jämförelsetal på 15.0 + 1.0 meritpoäng). Men om eleven får E betyg i eng 7, får hen jämförelsetal på 14.8; och om hen får A betyg i eng 7 får hen jämförelsetal på 15.2. Meritpoängen är densamma 1.0. Så det nya meritvärde kan bli mellan 15.8 och 16.2 (detta för att en ny betyg som räknas in i jämförelsetal kan "väga neråt" eller "uppåt" och det är viktigt att veta det ursprungliga jämförelsetal för att veta vilket betyg som kommer att väga neråt eller uppåt, alltså vad man ska utgå ifrån...). Har man alla E betyg, ger även D betyg en höjning, men om man har alla A betyg, ger även B betyg en minskning i jämförelsetalet.
    • : Hej igen Anna! Tack så mycket, då förstår jag! Det bästa vore att få A alltså, föga förvånande. Tror dock jag kan få detta, då jag tänker läsa den kurs efter gymnasiet och då kommer jag inte vara upptagen med mycket annat, förutom ett jobb. Men kommer inte läsa några andra kurser. Men man kan alltså säga att kurser som påverkar betyget efter gymn är de som ger merit, kompletterar en behörighet OCH om man läser upp betygen? Korrekt? Därför alltså tex privatjurudik ej gör något med betyget på komvux.
    • Anna : Japp. Om man inte har kursen Privatjuridik i sitt examensbevis från gymnasiet med lägre betyg än A - kommer inte studier i den kursen påverka jämförelsetal/meritvärde.
    • : Så egentligen är det kurserna från gymnasiet som påverkar mest? Ganska självklart men ändå. Vore det därmed taktiskt smart att välja ämnen, om man har den möjligheten, som är enklare? Eftersom man endast kan kompletera upp vissa kurser senare. Man kan ju såklart kompletta upp alla de svåra ämnena, om man nu läser sådana, men det blir tufft kanske.
    • Anna : Valmöjligheter /valbara kurser på gymnasiet/ är på många skolor mycket begränsade. För det första så måste man följa "programstruktur" för varje program - ex. för Samhällsvet.pr gäller följande: https://www.gymnasieguiden.se/program/SA/programplan/Programplan_SA.pdf ... även om 200 p. Individ.val är "vilka kurser som helst" så måste ju lärare finnas som kan undervisa - så helt fritt är det ändå inte. Sedan är det Olika vad man tycker är lätt och svårt... det som är lätt för dig kanske är mycket svårt för någon annan. Men annars Ja! det är smart att så långt som möjligt läsa "lätta kurser" och få så höga betyg som möjligt - om man sedan vill kunna komma in på utbildningar som är mycket populära och därför kräver höga betyg för att komma in.
    • : Den länken gav mycket. Jag läser SamSam, och måste därmed läsa till inriktningen Sam, sedan ev då välja till iv val. Personligen när jag kollar såhär så tycker jag att tex Sam Beteende har "lättare kurser" som de läser obligatoriskt, men som sagt det är ju subjektivt som du säger. Men rent spontant känns väl tex Kommunikation lättare än tex Samhäll 3 som jag läser? Men jag vet inte. Tack för infon! För övrigt så väljer vi 300p på min skola, och har valt så jag får full merit samt då 2 kurser som jag "ansåg" som lättare, privatjuridik och ledarskap. Har ett stort intresse i detta så lär bli bra betyg. Sedan så har min skola valt 2 kurser som är väldigt unika, kultur och ide historia tex. Känns som få gymnasielever läser den kursen. Så potentiellt skulle vi kunnat välja 500 p iv val, som inte verkar vara ovanligt på vissa skolor.
    • Anna : Inom individ.val finns det endast plats för 200 poäng. ... Programfördjupningar är det ett antal poäng som är olika, beroende på inriktning, men kurser i kategorin "programfördjupning" får endast tas från listan på kurser som får läsas som programfördjupande på just det programmet. ... Läser man fler än 2500 poäng, lär man ha U-kurser i examensbeviset, "utökat". U-kurser (markerade med "U" i examensbeviset) räknas in endast i 2 fall: om de krävs för särskild behörihet eller ger meritpoäng.
    • : Jaha, så Utökade kurser i examensbeviset är precis som att läsa kurser på komvux tex? De spelar ingen roll på snittet, såvida de inte ger behörighet eller merit. Ser denna koppling nu mellan komvux och utökade kurser:). Det med programfördjupningar är ju nästan som IV val, det blir ju det i praktiken. Även om man kanske inte kallar det så. På min skola är det dock väldigt bestämt, går bara att läsa Samsam(hade nog dock valt det ändå eftersom det intresserar mig) samt så har vi ytterligare 200p kurser som är obligatoriska. Detta ger utrymme för 300p att välja.
    • Anna : Ja, U-kurser är meningen att man ska läsa endast om man "måste" för att man annars inte blir behörig eller om man vill få fler meritpoäng. Det är annars inte meningen att läsa på mer än heltid. Och ja, U-kurser i examensbeviset funkar på samma sätt som kompletteringar på komvux (med den skillnaden att i fall man kompletterar på komvux provas man i BII, kompletteringsgruppen).
    • : Är BII gruppen svårare att ansöka i? Kollar lite spontant på utbildningar och skolor jag vill gå på och det är faktiskt mindre poäng i denna grupp? Trodde det var tvärtom, hårdare konkurans. Att läser mer än på heltid, dvs mer än 2500 p, kan man inte ens göra på min skola. Beror säkert på resurser men även att det blir för mycket att läsa som du säger.
    • Anna : Man kan prövas både i BI och i BII samtidigt; detta om man även utan kompletteringar är BEHÖRIG. Annars så prövas man endast i BII (om man är behörig endast Med Kompletteringar). Det brukar vara svårare att komma in i BII. Men det är inte någon regel att det måste vara svårare. Antagningsgränser uppstår i konkurrensen... det kan slumpa sig olika. Fördelaktigt att försöka bli fullt behörig redan på gymnasiet; för att sedan - i fall man ej kommer in på högskoleutbildning direkt, komplettera, ex. genom att göra prövning och höja ngt. betyg - så prövas man sen i båda grupperna. I varje grupp har man en "ny chans". Men kan man inte på gymnasiet bli fullt behörig, har man inget val och måste komplettera.
    • : Ok, kommer då alltså endast prövas i BII då jag kommer komplettera matte3. Kanske även söker in med HP om jag får ett bra resultat där. Synd att jag inte kommer söka i BI gruppen då, men så är det. Gäller att få så bra betyg som möjligt nu och hoppas att "slumpen" är på min sida. Har du en förklaring till att BII "brukar" vara svårare?
    • Anna : BII-gruppen får färre platser tilldelad än BI-gruppen, därför är det fler som konkurrerar om varje plats i BII-gruppen, därför är det ofta svårare att komma in, högre betyg krävs.
    • : Ok! Tack. Då förstår jag! Varför konkurrerar fler? Läser så många på komvux?
    • Anna : Du får gärna läsa på https://antagning.se/sv/Ta-reda-pa-mer-/Platsfordelning-och-urval/Betygsurval/ där det bl.a förklaras att en tredje del av platserna tas från BII gruppen och ges till BI gruppen. Exempel: ponera att BI och BII gruppen ska tillsammans få 200 utbildningsplatser; vi säger också att det är lika många sökande i BI och i BII grupper och då borde varje grupp få 100 platser var att dela på, men BI gruppen kommer att ha 133 platser och BII - endast 67 platser, trots att det är lika många sökande i varje grupp. BII gruppen får alltså färre antal platser per samma antal sökande.
    Läs alla kommentarer
    Logga in

    Frågor och svar taggade med 'kandidat' (22 st.)

    • 1 Poäng
      1 Svar
      Feliina

      kandidatexamen från utlandet, vad för behörighet i Sverige?

      Hej! Jag studerar i utlandet till en kandidatexamen i modedesign och är inne på min sista termin. Har varit inskriven i en Italiensk skola där mitt diplom kommer att vara M.U.R. (the Italian Ministry of University and Scientific Research) samt E.A.B.H.E.S. (European...

      Milla : : Hej,det är många som söker till utbildningar när de (ännu) inte är behöriga; de kompletterar sedan (det finns en dag som är sista dag för att... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Hej1234

      Kan jag ta masters i ekonomi om jag pluggar polkand?

      Jag har sökt nu till våren universitet och ett av programmen jag har sökt till är Politices kandidatprogrammet. Jag undrar om det går att få jobb som är inriktade på ekonomie eller om man kan ta masters i ekonomi om man pluggar detta programmet. Om...

      Milla : : Hej, jag tror tyvärr att svar på din fråga blir Nej, men fråga gärna antagningsgrupper på de lärosäten där masterprogrammen i ekonomi ges. Min uppfattning... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      A.s1999

      Dubbel kandidatexamen psykologi & företagsekonomi?

      Hej. Jag har en kandidatexamen i ekonomi, företagsekonomi (management). Jag undrar vad som krävs för att få en kandidatexamen även i psykologi? Har kikat tex på psykologi 1 30hp. Men krävs det ytterligare? Många kurser i företagsekonomi har jag...

      Milla : : Hej,ett av kraven för kandidatexamen är minst 90 godkända högskolepoäng i Huvudämnet. Ett annat krav är att man får godkänt betyg i en kandidatkurs med rätt... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Miriam

      Skillnad yrkeshögskola och universitet?

      Hej, I Sverige kan man läsa till Fashion buyer, och det kan man även göra utomlands. Skillnaden är att man gör det via yrkeshögskolan här medan man läser det på universitet utomlands. Vet inte vad skillnaden är? Är det bättre att ha...

      Julia: : Hej Miriam,jag gissar på att du i din fråga syftar på den här yrkeshögskoleutbildning: utbildning/nordiska-textilakademin/inkopare-inom-textil-mode-och-funktion och den har endast 35... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      unsure

      Går det att bilda en kandidat inom kriminologi?

      Hej! Jag har funderat lite på att bygga en kandidat inom kriminologi, och som jag fattat det så behöver 90 hp vara rena kriminologikurser, oberoende av vilket universitet. Dock så skulle jag vilja studera BVG (BeteendeVetenskaplig Grundkurs) vid Linköpings universitet, som då är 60 hp. Skulle...

      Julia: : Hej Ivana!Den frågan måste du få svar på hos studievägledare på den institutionen där du planerar ta ut kandidatexamen. Du kan få olika svar från olika... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      unsure

      Vad skiljer ett kandidatprogram från resterande?

      Hej! Jag är lite nyfiken angående att studera ett kandidatprogram inom HR, men riktningen är inte syftet med frågan. Vad jag undrar mest är vad som skiljer ett kandidatprogram från ett "vanligt program", exempelvis civilingenjörsprogrammet eller läkarprogrammet. Alltså inte själva ämnet i...

      Peter: : Hej Ivana,Kandidatprogram leder till kandidatexamen. Det som är gemensamt för olika kandidatprogram är att de är 3-åriga, hälften (minst), alltså minst 90... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Sofia

      Vad ska jag plugga?

      Hej! Just nu pluggar jag Matematik 3b på Komvux för att eventuellt söka in till Systemvetenskapliga kandidatprogrammet på Lunds Universitet. Nackdelen är att jag inte riktigt brinner för matte, eller vet så värst mycket om kodning och datorsystem....

      Anna: : Hej Sofia,det är bra att du i frågan berättar ganska mycket om dig själv, men det räcker ändå inte för att kunna ge personligt-anpassat svar på vad som skulle passa just dig. I och... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Pakjira

      Tysk kandidat, omvandla till svensk kandidat?

      Hej! Min kille är tysk och vill flytta till Sverige för att studera vidare. Han läser just nu en kandidatexamen på universitet i Tyskland med inriktning ekonomi. Kommer hans examen att tillgodoses eftersom han vill utbilda sig till revisor. Kommer hans tyska examen på 180hp att räknas eller...

      Julia: : Hej!För att i Sverige bli auktoriserad revisor krävs att man har genomfört en teoretisk och praktisk utbildning om totalt 6 år samt därefter avlagt ett prov.Den teoretiska utbildningen... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Fanny

      Tillgodoräkna poäng för dubbel kandidat?

      Hej! Jag planerar på att efter studenten läsa kriminologi 1 och 2 under ett år samtidigt som jag kommer att arbeta upp mitt HP resultat. Efter det året är min tanke att ta en kandidat i ekonomi. Jag har nu läst att en kriminologi kandidat på SU...

      Anna: : Hej Fanny,för mig låter det som en genomtänkt och möjlig väg att gå fram: din planering mot dubbel-kandidatexamen, men du måste ta upp det med studievägledare på den... Läs hela svaret
    • 1 Poäng
      1 Svar
      Celinn

      Criminal Justice/Forensic Science bachelor från USA i Sverige?

      Hej! Mitt namn är Celinn och jag studerar Criminal Justice på en Amerikansk institution. Jag funderar på att ta en Bachelor inom Criminal Justice men med en koncentration i Forensic Science och minor i Psykologi. Å andra sidan är jag osäker på hur en bachelor inom detta skulle fungera senare i...

      Julia: : Hej Celinn,jag rekommenderar att du tar kontakt med studievägledare på de utbildningar i Sverige där du senare vill läsa - för att det är just de studievägledare som har specialkunskap inom det område.VänligenJulia
    • 4 Poäng
      2 Svar
      SYV-besökare

      Svårt att få jobb med kandidatexamen i genusvetenskap?

      Hej jag har kontakt med en person som har kandidatexamen i genusvetenskap från ett svenskt universitet och som i dagens läge arbetar med ngt. helt annat /som personlig assistent/. Var kan personen söka jobb och vad gör man om man inte får ngt. jobb? Personen i fråga har sökt ett stort antal...

      Milla : : Ett tips är att kika på alternativet Läsa vidare, på avancerad nivå eller skaffa sig ännu en kandidatexamen inom ett annat område (och det är möjligt man kan ta in en del av kurser från sin befintliga kandidatexamen in i en ny examen).
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Elin

      Bästa utbildningen för yrket affärsjurist?

      Hej! Jag vet att man kan läsa antingen juristprogrammet men också affärsjuridik kandidat och sedan affärsjuridik master. Vilken är bäst om man vill bli affärsjurist?

      Anna: : Hej Elin,du frågar vilken utbildning är "bäst" för att bli Affärsjurist >>. Jag kan inte veta hur de arbetsgivare kommer att tänka, hos vilka du kommer söka jobb om fem... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Robert

      Regler kring kandidatuppsats?

      Hej, vilka lagar och regler finns det kring kandidatuppsats? Vi får inte själv välja ämne till våran uppsats vilket jag tycker låter orimligt och oseriöst. Jag undrar om det finns bestämmelser kring detta som jag kan använda mig utav för att argumentera. Är det lagligt från skolans håll att göra...

      Milla : : Varje lärosäte i Sverige får bestämma rätt mycket själva, lokalt, på din egen högskola eller universitet. Du ställer en Juridisk fråga om studerandes rättigheter och syv... Läs hela svaret
    • 2 Poäng
      1 Svar
      Petra

      Kandidat på engelska eller svenska?

      Hej, Jag funderar på biomedicinprogrammet och insåg att detta finns på både engelska (tex Karolinska) och svenska (tex Lund). Som jag tänker nu siktar jag på en master i neurobiologi och den, likt så många om inte alla, masters är på engelska. Vad borde jag välja? Svenska eller engelska? Jo...

      Anna: : Hej Petra, Jag tycker du har mycket bra argument i din frågeställning... men jag tänker också på Bostadssituationen. En av utbildningar finns i Stockholm och en annan i Lund - alltså,... Läs hela svaret
    • 3 Poäng
      1 Svar
      Carl

      Vad är ett kandidatprogram?

      Hej! Jag vill söka journalistprogrammet och undrar vad det innebär för skillnad om man söker ett kandidatprogram vs inte söka ett kandidatprogram... Tack på förhand för svar! :)

      Anna: : Hej Carl, kandidatexamen - får man om man klarar av 3-års studier på högskolenivå där minst hälften dvs minst 3 terminer lästes inom ett och samma ämne /huvudämne/ plus lite... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga