Lina
    Hej!
    Jag tar studenten nu till sommaren och kommer söka in till olika psykologiprogram både i Sverige och utomlands för att börja nästa höst. På gymnasiet har jag bara läst matte 1b och jag hade tänkt läsa några fler kurser på Komvux efter gymnasiet, men nu säger min SYV att det skulle göra att jag hamnar i en annan grupp av sökande när jag väl söker till gymnasiet. Innebär det att om jag läser fler mattekurser på Komvux så kommer mina chanser att komma in på universitetet? Gäller det även utomlands?
    Min SYV sa att jag skulle kunna läsa matte som ett utökat ämne nu på gymnasiet men vad innebär det?
    Dessutom, jag har redan bra betyg och om det är så att jag inte behöver mattekursen för att komma in i Sverige, kan jag då söka till ett universitet i Sverige men bortse från betyget jag fått i matte från Komvux? Alltså att jag läser på Komvux för att det krävs mer matte utomlands, men inte visar upp det betyget i Sverige så att jag hamnar i den vanliga gruppen?
    Min SYV på skolan är inte alls engagerad och ger inga bra svar så det är därför jag tänkte skriva här istället!
    Tacksam för svar!

    1 Svar

    Milla SYV på FrågaSYV
    Hej Lina!

    Om vad som gäller "utomlands" är det omöjligt att svara på: det finns olika regler i olika länder och även på olika skolor i samma land. Det måste du kolla upp med de skolorna dit du vill söka utomlands.

    Angående ansökan till högskola/universitet i Sverige så stämmer det att i fall man har kompletterat sina betyg, "hamnar" man i BII gruppen (kompletteringsgruppen) som ofta har högre antagningsgräns men i fall du är behörig även utan kompletteringar, prövas du både i BIex och i BII i så fall - så du har en extra chans att komma in. Dessutom ger högre kurser i Matematik - Meritpoäng, vilket höjer ditt Meritvärde ganska mycket, även i fall du skulle "bara" få E betyg. Högre betyg i kurser som ger Meritpoäng är givetvis ännu bättre: för att de räknas även in i Jämförelsetal.
    Läs om Meritpoäng på http://www.gymnasieguiden.se/informeras/meritpoaeng-meritkurser-omradeskurser

    Som sagt, om du är behörig även utan kompletteringar och så "kompletterar" du också: då är det så att i fall dina kompletteringar ger dig lägre Meritvärde än utan kompletteringar, då räknas inte kompletteringarna in alls. Om dina kompletteringar ger dig högre Meritvärde, då konkurrerar du i flera urvalsgrupper, vilket höjer dina chanser att komma in på en högskoleutbildning.

    Du kan även göra Högskoleprovet och då konkurrerar du även i HP gruppen (får ännu en extra chans att komma in).

    Ang. läsa utökade kurser: en "utökad kurs" är en vanlig kurs som läses utanför de obligatoriska 2500 poäng och det innebär att du läser på mer än heltid. Om du läser fler kurser, har du mindre tid och ork för varje kurs - därför rekommenderar vi att läsa utökade kurser bara om man verkligen MÅSTE läsa dem: t.ex. om man inte får in de behörighetsgivande kurser utan att läsa dem som "utökade" och med det kommer att missa ett helt år: t.ex. om utbildning på högskola startar bara på hösten, och då måste man kanske för en "liten kurs" vänta ett helt år innan man kan söka till högskola - i ett sådant fall är det bättre att läsa en utökad kurs.

    Om du känner att du orkar läsa på mer än heltid och din skola låter dig läsa Matte 2b som utökad kurs, kommer du att - i fall du får minst E i kursen, få extra 0.5 poäng till Meritvärde - vilket ger dig en bättre chans att komma in på en högskoleutbildning.

    Återkom gärna om ngt. är oklart.
    Önskar dig stort lycka till i dina studier!
    Milla
    Studie- och yrkesvägledare
    • : Hej Milla!
    • : Tack så mycket för snabbt och utförligt svar! Jag har redan alla meritpoäng som jag kan få så jag antar att det inte kommer påverkar nåt om jag läser mer matte. Men bara så att jag har förstått det rätt - det skulle alltså vara fördelaktigt för mig att läsa matte på Komvux efter att jag har tagit studenten, istället för att läsa en utökad kurs nu?
    • Anna : Det finns för- och nackdelar i båda varianterna: 1. "utökad kurs" - du läser på mer än heltid och har i så fall mindre tid för varje kurs du läser. Du "sprider" dina krafter och riskerar att ev. överanstränga dig & få lägre betyg än du annars skulle kunnat om du "bara" läste på heltid; 2. om du läser kom Komvux efter gymnasiet och vill att betyg (som du egentligen inte behöver) skall räknas in i ditt jämförelsetal (pga det höjer Jämförelsetalet) - då har du "kompletterat" och prövas även i ännu en urvalsgrupp BII; eftersom du är behörig även utan det där "kompletterande betyget", så deltar du även i "icke-kompletterande" grupp och på så sätt har ännu en extra chans att komma in på en högskoleutbildning. Därför är det i just din situation när du inte behöver flera kurser varken sig för behörighet eller för Meritpoäng, så vinner du inget på att läsa en "utökad kurs". Du vinner snarare på att läsa den på Komvux.
    • : Ok, tack så mycket. Men om det skulle vara så att jag måste ha läst mer matte för att kunna bli behörig, vore det då bättre om jag läste det som en utökad kurs? Sen så har jag ytterligare en fråga. Jag har nämligen tänkt läsa psykologi och har tänkt söka till bl.a. Göteborgs universitet, då jag bor i Göteborg. Dock så märkte jag idag att dom enbart har ett psykologprogram, så vitt jag kan se, och det är inte det jag vill läsa. Vet du om det finns något psykologiprogram på GU som jag bara inte har hittat, eller kan man lösa det på nåt annat sätt och få en kandidatexamen i psykologi från GU, genom att kanske bara läsa enskilda kurser istället för ett helt program?
    • Anna : Alla högskoleutbildningar i Sverige bör finnas på www.studera.nu och du kan även kontakta vägledning på GU, som definitivt vet allt om sina egna utbildningar. Kandidatprogram är det minst 180 högskolepoäng och av dem minst 90 i huvudämnet, som i ditt fall är Psykologi. Sedan kan man ta reda på exakt inom vilka "ramar" som det är tillåtet att plocka de där resterande 90 poäng. Reglerna är komplicerade och ändras också ibland. Jag skulle göra så: läs tre terminer psykologi på heltid (90 hp) och när du är klar med de första 60 hp (ett år) prata med fakultetsvägledare på den högskola där du vill ta kandidatexamen för att få reda på exakt hur reglerna ser ut just då och av vilka kurser du kan välja dina "resterande" 90 hp. Ev. skall det gå att läsa kurser som inte ens finna på just den aktuella skolan - på distans i så fall. Svar på din andra fråga: om mattekurs som du ev. behöver för behörighet. Om en kurs krävs för behörighet och du har den på ett separat "papper" som du fick efter gymnasieexamen, då kan du inte konkurrera JUST TILL DEN UTBILDNINGEN i alla fall i någon annan grupp än BII (för dem, som kompletterade). I den situationen är det OFTAST mer fördelaktigt att ha alla kurser i samma dokument, (gymnasieexamen) - för att poängen brukar vara lägre för dem som inte har kompletterat, men IBLAND är det tvärtom. Olika urvalsgrupper är just OLIKA. Det finns inte bättre eller sämre grupper. Allt beror på hur många sökande finns det i varje grupp till just "din utbildning" och vilka betyg (hur höga betyg) dina konkurrenter har. Där är bl a därför jag har tidigare skrivit om att det finns för- & nackdelar ... och vi vet ej alltid på förhand vad som blir fördelaktigare. Ett "annat sätt" är att bara se till att man är BEHÖRIG - och satsa på Högskoleprovet.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'specialistläkare' (13 st.)

    • Elizabeth

      Hur blir man ögonkirurg, "oftalmolog"?

      Hej SYV! Jag är nyfiken på ögonkirurgi, men såg på antangning.se att de endast har optikerprogrammet, är det samma sak? Jag skulle inte vilja jobba på optikerkedjor, jag vill jobba som ögonkirurg på sjukhus. Det verkar omöjligt att...

      Milla : : Hej!Oftalmolog är en specialistläkare. Se framtid.se/yrke/oftalmolog - du behöver skaffa dig läkarexamen först och efter det söka specialistutbildning inom "ögon-området". 
    • Hanan

      Kan jag klara mig på NA?

      Hej, jag har börjat i nian och ska snart söka till gymnasiet. Jag har inte svårt för nått ämne och har mer än godkänt på de flesta ämnen. Jag har B i matte, C i kemi och D i biologi, men däremot så har jag E i fysik. Jag vill in...

      Anna: : Hej!Prata med dina lärare i matematik och i naturvetenskapliga ämnen. Behörig att söka till Naturvet.programmet blir du med godkända betyg men i praktiken vet vi att det blir kämpligt att läsa... Läs hela svaret
    • Alethia

      Läkarroller i Sverige?

      Hej! Jag undrade om det finns olika "läkarroller" i Sverige såsom det finns i exempelvis USA. I USA får man ju olika titlar beroende på hur länge man utför en utbildning exempevis som "interns" , "resident", "attending"....

      Julia: : Hejsan,från Höstterminen 2021 görs läkarutbildningen, i Sverige, om. Nu (april 2020) gäller följande: Grundutbildningen = Läkarprogrammet (5,5 år) leder till läkarexamen och... Läs hela svaret
    • Kskdk

      Läsa till läkare?

      Hej! Jag har ett stort intresse av att bli specialist doktorn inom ögon. Går just nu handel och administrationsprogrammet och kommer att gå klart det. Läser till extra matte, och kommer ha med MA2a och ma3b när jag går ut. Jag läser även till sam1a2,...

      Julia: : Hejsan,att komma in på läkarprogrammet kan tyvärr inte garanteras. Det är många som söker med höga betyg. Läkarprogrammet är mycket populärt.Mina förslag är:att du... Läs hela svaret
    • Anne

      Utbilda mig till Dermatologist?

      Jag jobbar som hud och laser terapeut och skulle vilja vidareutbilda mig till dermatolog. Min fråga är om jag först måste läsa 5 år på läkar linjen för att sedan specielisera mig till Dermatolog? Mycket tacksam för svar Ann

      Liselotte: : Hej Anne,DermatoIog är en hudIäkare. Det är en speciaIistIäkare (speciaIist i hudsjukdomar och hudåkommor tiII föIjd av aIIergiska reaktioner, sjukdomar eIIer skador, t.ex brännskador, skott-... Läs hela svaret
    • Sara

      Behörighet för radiolog?

      Hej! Jag har läst Samhällsvetenskap med inriktning beteendevetenskap och undrar ifall man behöver läsa upp någonting för att utbilda sig till radiolog? Jag har matte 2b, naturkunskap 1b och samhällskunskap 2.

      Julia: : Hej Sara, En >>radiolog är en specialistläkare. Därför måste man först bli Läkare, dvs komma in på läkarprogrammet. Behörighet (särskild beh) till... Läs hela svaret
    • Loka

      Är det möjligt att bli psykriatiker från vom?

      Hejsan! Jag går i årskurs 9 och vill bli psykiater men undrar om detta kommer vara möjligt samt om hur konkurrensen är samt hur lång tid utbildningarna tar. Så det jag valt att går är vård och omsorg för att bli socionom vad kommer jag behöva lägga till för att få högskoleförberedande? Sedan...

      Anna: : Hej Loka, Psykiatriker är en specialistläkare>> som valde psykiatri som sin specialitet. Du måste därför efter gymnasiet söka till läkarprogrammet för att utbilda... Läs hela svaret
    • Emilia

      Hur läser man till ST-läkare?

      Hej! Har en fråga ang. läkarutbildningen. Då man läst till läkare, d.v.s. fått sin läkarexamen, och vill fortsätta vidareutbilda sig till specialistläkare (och eventuellt ännu längre)... gör man detta medan man jobbar, eller måste man ta studielån i 5 år eller mer? Har hört att många arbetar...

      Julia: : Hej EmiIia, det kan inte vara omöjIigt att kIara ekonomin under tiden man Iäser tiII en SpeciaIistIäkare, för att så gott som aIIa svenska speciaIistIäkare har gjort det! :) StudiemedeI... Läs hela svaret
    • maria

      Plugga till läkare?

      Hej! Jag har en fråga om läkarlinjen, den lyder följande: 1. Om jag väljer att plugga utomlands till läkare och ta min examen kommer då jag gör AT och ST tjänst i Sverige. 2. Kan jag efter det utbilda mig till kirurg i Sverige, hur gör man? Tack så mycket i förhand ! MVH Maria

      Peter: : Hej Maria, Läkare i Sverige ett av de så kaIIade Iegitimationsyrken>>, dvs strikta regler gäller och det är Socialstyrelsen som bestämmer vad som krävs för att kunna få... Läs hela svaret
    • Aia

      Hur många år krävs det?

      Jag är en 15 årig tjej som går i 9:an och undrar hur många år av studier krävs det på universitetet för att bli en läkare? Gäller antalet år för alla typer av läkare?

      Julia: : Hej Aia, Grundutbildning till läkare i Sverige är på 5,5 år (11 terminer). Sedan måste man bli AT-läkare>> i minst 18 månader* för att få ut legitimationen. I Sverige är... Läs hela svaret
    • Wessam

      Hur kan man bli kirurg?

      Hej! Jag har redan valt att gå in på vård&omsorg programet. Jag vill veta vilken är den kortaste vägen för att kunna bli en kirurg på enkelt sätt och kort tid!

      Julia: : Hej Wessam! Kirurg är Specialistläkare>>. Först måste man läsa till läkare>> och få läkarlegitimation, vilket i Sverige tar minst 7 år efter gymnasiet. Sedan kan man... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga