Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'icke-legitimations yrke' (4 st.)
-
Utbildning till undersköterska?
Hej! Går i trean på gymnasiet samhälle beteende. I somras jobbade jag på äldreboende och har verkligen fastnat för det. Älskade verkligen mitt jobb och det ända jag kan tänka mig jobba som just nu är undersköterska. Önskar...
Hej Vilma!Det är tråkigt att behöva hoppa av gymnasiet i ditt fall. Om du började år2 nu, skulle jag nog råda dig söka till år1 på VO nu /direkt/, alltså... Läs hela svaret -
Personalvetare och syv?
Om man utbildar sig inom personalvetarprogrammet, kan man även jobba som syv på en grundskola? Vad brukar lönerna ligga på för en nyexaminerad syv på en grundskola i Stockholm? Och vad kan lönen bli efter ca 5år erfarenhet?
Hej Stephanie,det är inte förbjudet för rektorn att anställa "vem som helst" som SYV på en grundskola. Men oftast - i fall ngn med Examen från SYV-programmet söker jobbet, så får den... Läs hela svaret -
Syv och personalvetare?
Om man läser en syv utbildning vad är det man mer kan göra förutom att jobba i skolor? Om jag läser personalvetarprogrammet, kan jag också jobba inom skola med ”vägledning” som syv?
Hejsan!så länge det ej finns legitimation eller andra strikta bestämmelser, och de finns inte ännu (april 2020) för personalvetare och SYV, då blir det upp till en arbetsgivare. Det finns ingen lag som... Läs hela svaret -
Vad behöver jag för att läsa till undersköterska?
Jag har läst arbetsmiljö o säkerhet, datorkunskap,engelska A, estetisk verksamhet, körkortsfrågor + B, idrott o hälsa A, utveckling, livsvillkor o socialisation 200 p, lärande i arbetslivet 700 p, hälsopedagogik, kommunikation, pedagogisk ledarskap,...
Hej Louise!Det som gäller i Sverige idag (december 2019) ang. yrket UNDERSKÖTERSKA, är följande: Yrket tillhör inte de legitimationsyrken. Därför har man från... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga