Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32127 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'bli lärare' (7 st.)
-
Kan en gymnasielärare i bild & fri konstnär undervisa på folkhögskola?
Hej, Om man skaffar sig en ämneslärarexamen för gymnasiet i bild, genom att läsa först en kandidatexamen i fri konst, konsthistoria, eventuellt en masterutbildning i fri konst och sedan kompletterande pedagogisk utbildning; kan man även bli anställd som...
Hej Vallmo!Kika gärna på annonserna om jobbet som lärare på folkhögskolorna. T.ex kan man i en aktuell annons om ett ledigt jobb läsa följande:... Läs hela svaret -
Hur lång utbildning har idrottslärare?
Hej , jag undrar om vanlig lärare i ämne och idrottslärare läser samma sak , alltså menar att om jag vill bli idrottslärare måste jag plugga 4-5 år för att bli de Som en vanlig lärare eller hur lång brukar idrottslärare utbildningen vara ?
Hej isse,det beror lite på...Vill man bli BEHÖRIG LÄRARE - måste man få ut sin lärarlegitimation och det kan man inte göra utan lärarexamen. att uppnå lärarexamen... Läs hela svaret -
Bli gymnasielärare?
Hej, hur gör man för att få behörighet att vara gymnasielärare om man har en ekonomutbildning från Lunds Universitet (Civilekonom, när jag gick i skolan....). Jag förstår att man måste läsa pedagogiken men hur mycket och hur lång tid?
Hej Bjarne, i brist på lärare kan du säkert få jobb nu till hösten, även utan lärarexamen /tyvärr - skulle jag säga... för att det är beklagligt att många obehöriga... Läs hela svaret -
Kan jag bli behörig?
Jag ska plugga Grundlärare med intriktning fritidshem: Idrott och hälsa. Där kommer jag läsa 15HP Svenska och Matematik mot fritidshem. Innebär detta att jag Kan bli behörig att undervisa i SV/MA i grundskolan också för det är 15hp, eller hur funkar det?
hej Daniel, behörighet för lärare är rätt så kompliserad/krånglit "historia". Och nu utreds det också om utbildning för lärare på grundskolan ska göras om -... Läs hela svaret -
Jag jobbar som musiklärare, hur kan jag enklast bli behörig lärare?
Hej! Jag har jobbat som musiklärare i grundskolan i två år, jag skulle nu vilja bli behörig lärare. Helst mellanstadiet och högstadiet. Eftersom jag jobbar som musiklärare just nu och inte vill lämna jobbet så skulle jag vilja plugga på distans. Jag är utbildad musikalartist och har därför...
Alla de ordinarie högskoleutbildningar hittas via www.studera.nu men för dig som är verksam lärare kan ngt projekt passa bättre t.ex Lärarlyftet eller VAL, som... Läs hela svaret -
Kan jag dela upp lärarutbildningen och läsa ämnet först?
Hej, jag har länge varit sugen på att skola om mig och bli ämneslärare (gymnasiet/högstadiet) i svenska (och något mer ämne). Jag är idag utbildad kommunikatör och arbetar heltid som det. Det är förstås ett stort steg att börja studera igen, på en 5-årig utbildning dessutom, och jag undrar vad...
Hej Tina! Det finns två olika sätt att bli behörig lärare på. 1. söka till lärarprogrammet eller 2. läsa tillräcklig antal högskolepoäng i alla de ämnen som man vill bli behörig att undervisa i... Läs hela svaret -
Kan man tillgodoräkna sig fristående kurser i en lärarexamen?
Hej! Jag pluggar nu till just SYV och har gått ungefär halva utbildningen. Jag har dock funderingar på att byta till ämneslärare. Problemet är dock att lärarprogrammet enbart startar på höstterminen och jag kommer att vilja byta program redan till våren. Kan man på något sätt läsa fristående...
Hej Erik! Det finns olika vägar till Lärarlegitimationen. En av dem är att läsa lärarprogrammet och en annan att läsa tillräcklig antal högskolepoäng i varje ämne och söka KPU (Kompletterande... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga