Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32218 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'inriktningar på SA' (8 st.)
-
Vilken linje är bredast samsam eller sambeteende?
Hej, jag funderar kring mitt gymnasieval och är lite osäker på om jag vill gå samhällsprogrammet med inriktningen beteende eller samhällsvetenskap. Jag är lite osäker på vad jag vill jobba med i framtiden och vill därför välja en...
Hej Lara, det är endast Inriktningskurserna som är olika på inriktningar på SA. alla andra kurser är desamma, oavsett inriktning. Inriktningskurser på SA brukar man läsa... Läs hela svaret -
Kan jag komma in på samma linjer?
Hej jag ska börja 2 året på gymnasiet och vill läsa Samhäll media men frågan är om det finns linjer på högskolan som kräver Samhäll Samhäll eller om linjerna ger samma behörighet?
Hej Andrea,läs gärna info på framtid.se/yrke/yrken-efter-sa-alla-inriktningar.Så vitt jag vet så är det endast Lärare i Samhällskunskap, där det för särskild... Läs hela svaret -
Byta program från samhälle beteende till samhälle samhälle?
Hej, har nyss flyttat från en skola till en annan. Och ville byta till samhälle samhälle går samhälle beteende nu. Frågade syven men sa att det är nästan säkert att det inte går. Går andra året och ville bara ha en ''second opinion'' tror ni att det går?
Hej C, du kan i programplanen för SA >>se vilka som är Inriktningskurser på olika inriktningar på SA. Inriktningskurser för inriktningen Samhällsvetenskap... Läs hela svaret -
Vilket gymnasieprogram är bäst?
Hej! Jag skulle väldigt gärna gå på ett gymnasium där jag kan läsa psykologi och kriminologi. Jag tycker det låter både intressant och spännande och det kanske skulle kunna vara något för mig i framtiden. Jag har kollat runt lite på olika gymnasieprogram/gymnasieskolor och tycker att Klara...
Hej Wilma,inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet läser man vanligtvis från åk2; så om du väljer som erbjuder flera inriktnignar på SA, behöver du inte bestämma dig... Läs hela svaret -
Räknas det in, även om det inte ingår i linjen?
Det är så att jag kommer byta linje från samhällsvetenskap till beteendevetenskap efter sommaren. Jag har haft bild och form 1b denna terminen då jag fortfarande går i samhällsvetenskap. Så jag undrar kommer bilden fortfarande räknas in även om jag byter till beteendevetenskap?
Hej Zahra, kursen Bild& form 1b tillhör inte Inriktningskurserna, dvs den är helt oberoende inriktning på Samhällsvetenskapsprogrammet. Det kan du själv se i Programplanen... Läs hela svaret -
Vad ska jag välja?
Hej! Jag är 16 årig tjej som är väldigt so inriktad. Jag vill gå någon SO linje på gymnasiet men jag vet inte vilken. Jag skulle kunna tänka mig gå Samhälle Samhälle eftersom jag gillar lag och rätt, brott och straff & demografi. Men jag skulle också kunna tänka mig gå Samhälle Beteende...
Hej Lina! De olika inriktningar på Samhällsvetenskapsrogrammet läses från årskurs 2. Sedan är det också så att de Inriktningskurserna är inte behörighetsgivande och du blir... Läs hela svaret -
Bli ekonom gå i samhälle?
Hej! Jag har inte bestämt mig än vad jag ska bli i framtiden, men jag tänkte på lärare eller ekonom/civilekonom. Eftersom jag har inte bestämt mig än för yrke, kan jag välja programmet Samhälle ?om ja vilken inriktning då ska jag välja som passar till båda yrkena?
Hej Beheshta! Skillnaden mellan olika inriktningar på Samhällsvetenskapsprogrammet är inte så stor, och speciellt vad det gäller att bli behörig till vidare (eftergymnasiala) utbildningar. Det kan du... Läs hela svaret -
Samhällsvetenskapsprogrammet?
Hej! Jag tänker att bli grundlärare med inriktning 4-6. Kan jag välja samhällsvetenskapsprogrammet som gymnasieval? Om ja vilken inriktning ska jag välja då?
Hej Beheshta! Behörighet till en högskoleutbildning Grundlärare med inriktning åk 4-6 är Matematik 2, Naturkunskap 1b, Samhällskunskap 1b och Engelska 6. Men eng6 ingår redan i... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga