Emil
    Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?

    Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?

    1 Svar

    Peter SYV på GymnasieGuiden

    Hej Emil,
    en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
    Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. 
    Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). 
    Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. 
    Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. 
    Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).

    Frågor och svar taggade med 'vd' (6 st.)

    • Henke

      Yrke och karriär för att tjäna mycket pengar?

      Hejsan, Om man endast är intresserad av att tjäna mycket pengar, vilken utbildning rekommenderar ni då? VD:ar och investerare tjänar mest tror jag, så vilken utbildning ska man gå för att bli VD t.ex? Tack på förhand för svar, Mvh, Henke

      Milla : : Hejsan,Enligt CSB, är det inom följande yrken som man - i Sverige - haft högsta löner året 2021:     Chefer inom bank, finans och försäkringGeneral-,... Läs hela svaret
    • Filip

      Går det att bli börsmäklare/aktiemäklare genom civilekonom?

      Jag funderar på att arbeta som börsmäklare/aktiemäklare eller möjligtvis högre positioner som VD etc inom ekonomi och undrar om en civilekonom examen som är kortare än en civilingenjörs utbildning i industriell ekonomi är likvärdig...

      Julia: : Hej Filip!Du ställer en fråga som är mer eller mindre omöjligt att svara på. På de "höjder" dit du siktar så "sitter" folk på... Läs hela svaret
    • Ingrid

      Drömmar om att bli ett verkställande direktör (VD) ?

      Hej! Just nu funderar jag på vilket program att välja på universitet/högskolan. Jag har ungefär två terminer till kvar på gymnasiet (komvux) men ändå vill planera redan nu så att det blir lättare för mig när det är...

      Anna: : Hej Ingrid,VD är i Sverige ett av de många så kallade icke-reglerade yrken. Det finns med det inga strikta krav på vilken utbildning man behöver ha för att kunna bli VD. Man kan också starta egetf öretag och i det företaget kalla sig för VD.
    • Alexander

      Civilekonom eller industriell ekonomi?

      Hej! Jag går naturvetenskapsprogrammet och har börjat kolla på vad jag ska läsa på universitetet. Jag vill jobba inom något med ledarskap på företag, t.ex regionschef, VD eller liknande chefsposition. Nu står jag inför det svåra valet om jag ska läsa till civilekonom eller till civilingenjör...

      Anna: : Hej Alexander,civilingenjör inom industriell ekonomi - är mycket populär utbildning (svårt att komma in på den); man läser i fem år på heltid;civilekonom är ett... Läs hela svaret
    • Samuel

      Jobba med bilar efter samhällskunskap?

      Hej! Jag ska snart börja plugga samhällskunskap(samsam), men har en fråga. Efter de 3 åren i gymnasiet, vad kan man bli? Kan man bli bilförsäljare eller chef för t.ex. Volvo, jobb som rör bilar helt enkelt? Eller var jag tvungen att välja en annan linje?

      Anna: : Hej Samuel, det finns många olika yrken som jobbar med bilar, på olika sätt. Ska man jobba med bilar, är det mycket bra att ha körkort. Det är i dagens Sverige dyrt att ta körkort... Läs hela svaret
    • Oliver

      Hur är vägen till att bli en VD?

      Hej Jag undrar hur man blir en VD och då undrar hur och vilka steg man måste ta? Vad måste man ha pluggat och vilken examen? Måste man vara Civilekonom eller Civilingenjör?

      Anna: : Hej John! Se om information på www.framtid.se om yrket VD>> blir till hjälp. Det står en del där om vilka utbildningar som "rekommenderas". Det finns inga garantier att man kan bli VD, oavsett... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga