Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32010 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'specialistläkare' (13 st.)
Hej SYV! Jag är nyfiken på ögonkirurgi, men såg på antangning.se att de endast har optikerprogrammet, är det samma sak? Jag skulle inte vilja jobba på optikerkedjor, jag vill jobba som ögonkirurg på sjukhus. Det verkar omöjligt att...
Milla : :
Hej!Oftalmolog är en specialistläkare. Se framtid.se/yrke/oftalmolog - du behöver skaffa dig läkarexamen först och efter det söka specialistutbildning inom "ögon-området".
Hej! Jag undrar vad det finns för yrken och utbildningar om man vill jobba för sådana som lider av kraftig mensvärk?
Milla : :
Hej,jag har samrått med kollegorna och med sakkunniga och vi kom fram till att vi måste rekommendera utbildning till gynekolog (som är en variant på specialistläkare), detta... Läs hela svaret
Hej, jag har börjat i nian och ska snart söka till gymnasiet. Jag har inte svårt för nått ämne och har mer än godkänt på de flesta ämnen. Jag har B i matte, C i kemi och D i biologi, men däremot så har jag E i fysik. Jag vill in...
Anna: :
Hej!Prata med dina lärare i matematik och i naturvetenskapliga ämnen. Behörig att söka till Naturvet.programmet blir du med godkända betyg men i praktiken vet vi att det blir kämpligt att läsa... Läs hela svaret
Hej! Jag undrade om det finns olika "läkarroller" i Sverige såsom det finns i exempelvis USA. I USA får man ju olika titlar beroende på hur länge man utför en utbildning exempevis som "interns" , "resident", "attending"....
Julia: :
Hejsan,från Höstterminen 2021 görs läkarutbildningen, i Sverige, om.
Nu (april 2020) gäller följande: Grundutbildningen = Läkarprogrammet (5,5 år) leder till läkarexamen och... Läs hela svaret
Hej! Jag har ett stort intresse av att bli specialist doktorn inom ögon. Går just nu handel och administrationsprogrammet och kommer att gå klart det. Läser till extra matte, och kommer ha med MA2a och ma3b när jag går ut. Jag läser även till sam1a2,...
Julia: :
Hejsan,att komma in på läkarprogrammet kan tyvärr inte garanteras. Det är många som söker med höga betyg. Läkarprogrammet är mycket populärt.Mina förslag är:att du... Läs hela svaret
Jag jobbar som hud och laser terapeut och skulle vilja vidareutbilda mig till dermatolog. Min fråga är om jag först måste läsa 5 år på läkar linjen för att sedan specielisera mig till Dermatolog? Mycket tacksam för svar Ann
Liselotte: :
Hej Anne,DermatoIog är en hudIäkare. Det är en speciaIistIäkare (speciaIist i hudsjukdomar och hudåkommor tiII föIjd av aIIergiska reaktioner, sjukdomar eIIer skador, t.ex brännskador, skott-... Läs hela svaret
Hej!
Jag har läst Samhällsvetenskap med inriktning beteendevetenskap och undrar ifall man behöver läsa upp någonting för att utbilda sig till radiolog? Jag har matte 2b, naturkunskap 1b och samhällskunskap 2.
Julia: :
Hej Sara,
En >>radiolog är en specialistläkare. Därför måste man först bli Läkare, dvs komma in på läkarprogrammet.
Behörighet (särskild beh) till... Läs hela svaret
Hejsan! Jag går i årskurs 9 och vill bli psykiater men undrar om detta kommer vara möjligt samt om hur konkurrensen är samt hur lång tid utbildningarna tar.
Så det jag valt att går är vård och omsorg för att bli socionom vad kommer jag behöva lägga till för att få högskoleförberedande? Sedan...
Anna: :
Hej Loka,
Psykiatriker är en specialistläkare>> som valde psykiatri som sin specialitet. Du måste därför efter gymnasiet söka till läkarprogrammet för att utbilda... Läs hela svaret
Hej! Har en fråga ang. läkarutbildningen.
Då man läst till läkare, d.v.s. fått sin läkarexamen, och vill fortsätta vidareutbilda sig till specialistläkare (och eventuellt ännu längre)... gör man detta medan man jobbar, eller måste man ta studielån i 5 år eller mer? Har hört att många arbetar...
Julia: :
Hej EmiIia,
det kan inte vara omöjIigt att kIara ekonomin under tiden man Iäser tiII en SpeciaIistIäkare, för att så gott som aIIa svenska speciaIistIäkare har gjort det! :)
StudiemedeI... Läs hela svaret
Hej!
Jag har en fråga om läkarlinjen, den lyder följande:
1. Om jag väljer att plugga utomlands till läkare och ta min examen kommer då jag gör AT och ST tjänst i Sverige.
2. Kan jag efter det utbilda mig till kirurg i Sverige, hur gör man?
Tack så mycket i förhand !
MVH
Maria
Peter: :
Hej Maria,
Läkare i Sverige ett av de så kaIIade Iegitimationsyrken>>, dvs strikta regler gäller och det är Socialstyrelsen som bestämmer vad som krävs för att kunna få... Läs hela svaret
Jag är en 15 årig tjej som går i 9:an och undrar hur många år av studier krävs det på universitetet för att bli en läkare? Gäller antalet år för alla typer av läkare?
Julia: :
Hej Aia,
Grundutbildning till läkare i Sverige är på 5,5 år (11 terminer). Sedan måste man bli AT-läkare>> i minst 18 månader* för att få ut legitimationen. I Sverige är... Läs hela svaret
Anna: :
Hej Christoffer!
Du kan läsa svar på din fråga i yrkespresentationen Distriktsläkare>> på www.framtid.se
Kort svar är att man måste först bli Läkare>>, och sedan vidareutbilda sig.
Bästa hälsningar
ANNA
Hej! Jag har redan valt att gå in på vård&omsorg programet. Jag vill veta vilken är den kortaste vägen för att kunna bli en kirurg på enkelt sätt och kort tid!
Julia: :
Hej Wessam!
Kirurg är Specialistläkare>>. Först måste man läsa till läkare>> och få läkarlegitimation, vilket i Sverige tar minst 7 år efter gymnasiet. Sedan kan man... Läs hela svaret
