Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32095 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
2Poäng
Emil
Jag funderar på att plugga till redovisningsekonom på yrkeshögksola men har läst att lönen inte är lika hög som det står att den är på t.ex unionens hemsida. Jag har även läst att arbetsgivare inte tar yrkeshögskoleexamen lika seriöst som en akademisk examen. Jag undrar därmed och jag istället borde plugga företagsekonomi på universitet/högskola för att få bredare möjligheter efter examen?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Hej Emil, en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar! Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov. Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN). Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning. Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade. Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Jag vill ta juristexamen i Sverige och gärna vara speciellt inriktad i internationell juridik. Vilka jobbmöjligheter finns det? Kan jag bo i storbritannien och jobba inom FN med svensk juristexamen? Måste jag läsa om hela juristutbildningen där eller komplettera...
Milla : :
Hejsan,jobben inom FN är mycket eftertraktade med många mycket kvalificerade sökande för varje "anställningstillfälle". Juristexamen är, som regel, en... Läs hela svaret
Hej, jag tänkte söka till Juristprogrammet till hösten då det är det jag känner skulle passa mig bäst. En sak som dock gör mig osäker på valet är att jag vill kunna jobba utomlands i framtiden, om jag någon gång skulle vilja...
Julia: :
Hej Nora. Lagar skiljer sig åt i olika länder. Och för att i ett annat land arbeta med juridiska frågor (alltså inte i det landet där man gick den juridiska utbildningen) är ingen... Läs hela svaret
Hej!
Jag har funderat en del på att bli medlare när jag ”blir stor”, men vet inte hur man blir det. Jag skulle också kunna bli diplomat eller ambassadör.
Drömmen skulle ju vara att arbeta med internationella konflikter åt FN eller EU.
Eftersom att jag inte vill bo kvar och jobba i...
Anna: :
Hej Thea,
var god läs info på yrke/diplomat >>, yrke/ambassadör >> : FN-jobb >> samt yrke/medlare >>. För att bli medlare skulle jag i första hand rekommendera läsa psykologi, ex.... Läs hela svaret
Jag gillar att läsa om politik och jag vill gå i samhäll men jag vill jobba på Fn I framtiden och jag har läst att man har större chans att jobba på Fn om man viljer humanistiska programmet.
Varför är det lättare att få jobb på Fn om man viljer humanistiska programmet? Handlar det om språk?...
Daniel: :
Hej Maya, det finns många olika arbetsuppgifter inom FN. Har du kikat på FN-jobb >>> ?
Jag intresserar mig av mänskliga rättigheter, samhällskunskap var mitt absoluta favoritämne i skolan. Har åkt och kommer snart att åka som volontär till en fritidsgård i sydamerika, ideellt. Kan tänka mig nästan vilket jobb som helst där jag får hjälpa mindre privilegierade människor på något...
Anna: :
Hej Felicia,
det är inom många olika Kunskapsområden som du kan utbilda dig och kunna sedan göra skillnad utomlands - om du arbetar för hjälporganisationer.... Läs hela svaret
Hej!
Jag ska börja tredje året i gymnasiet och går i Samhällsvetenskapsprogrammet med inriktning beteende. Jag är väldigt oroad över vad jag ska läsa efter universitet eftersom att jag har väldigt många utbildningar jag vill läsa. Dels är jag intresserad över samhälle, ekonomi och politik....
Melina: :
Hej Vendetta!
Vad spännande att du har många utbildningar att välja mellan. Samtliga som du nämner skulle kunna leda dig till ett jobb inom t.ex EU eller FN. Men en utbildning inom t.ex juridik, politik... Läs hela svaret
Hej! Jag är väldigt intresserad av jobb som gäller kvinnorättsfrågor, och jag vill ha ett jobb där jag arbetar i olika länder, i konfliktzoner, områden med extrem fattigdom, områden där kvinnor lever i risk för att bli bortgifta mot sin vilja et.c. Vet ni vad för typ av utbildning som skulle...
Julia: :
Hej Lina,
kika gärna på >>yrke/utrikeskorrespondent om du i första hand vill arbeta med opinionsbildning; och även på
>>yrke/fn-jobb och... Läs hela svaret
Hej!
Jag går andra året på sam-beteende programmet i gymnasiet.
Min dröm är att jobba inom FN när det kommer till mänskliga rättigheter o.s.v
Vad ska jag läsa på högskolan för att jobba inom FN?
Och hur ser vägen ut. är det mycket hinder? Min fråga är alltså hur kommer jag in i FN?
Milla : :
Hejsan,
det är extremt svårt att med någon större säkerhet råda dig välja bland de alternativen som du nämner i din kommentar (politik och ekonomi)-... Läs hela svaret
