Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32218 frågor besvarade.
Plugga på högskola eller yrkeshögskola?
Har även läst att yrkeshögskolan är mycket lättare än universitet och undrar hur mycket detta stämmer?
1 Svar
Hej Emil,
en intressant fråga och viktig så klart, men som också saknar ett självklart svar!
Redovisningsekonom är ett av många yrken (i alla fall så är fallet i Sverige) där det står arbetsgivaren fritt att anställa vem hen vill. Och så länge det inte finns jobbgaranti, så kan man med vilken utbildning som helst också, tyvärr, gå arbetslös. Olika arbetsgivare tänker olika. Och för vilka arbetsuppgifter som man anställs för att utföra, kan också visa sig vara väldigt olika, trots att samma titel kan stå i anställningskontraktet. Till exempel på små företag med kanske totalt 5 anställda, så är man ofta både redovisningsekonom, chefssekreterare/assistent, löneutbetalare/llöneadministratör och även rekryterare och samtidigt också en sort personalchef... lite av en allt-i-allo, vid behov.
Yrkeshögskoleutbildningar är ofta kortare och alltid mer praktiska än "liknande" högskole-universitetsutbildningar. Genom den praktiken som är inbakad i en yh-utbildning kommer man i kontakt med arbetsmarknaden. Många får jobb på sina praktikplatser eller via de kontakter som de skaffar sig på sina praktikplatser. Med en kortare utbildning kommer man snabbare ut i arbete och börjar tjäna pengar. Med en längre utbildning kommer man ut i arbete senare och har då också oftast en större summa i studieskuld (till CSN).
Med det sagt, så ser vi allt oftare nu att folk skaffar sig både en yrkeshögskoleutbildning och en högskole-universitetsutbildning och inte sällan i den ordningen att man läser en högskoleutbildning först, söker jobb, får inga jobb eller endast jobb som inte har med vald/läst utbildning att göra och väljer sedan söka till en yrkeshögskoleutbildning.
Det är omöjligt för mig att veta om just du om några år får den sortens anställning som du vill ha. Arbetsmarknaden förändras. Nya yrken tillkommer. Många arbetsgivare ställer allt högre krav på kompetens, men samtidigt accepterar många arbetsgivare att anställa en person med bristfälliga fakta-kunskaper och väljer utbilda på egen hand, genom köpt utbildning, korta kurser och genom att en mer erfaren kollega lär upp en nyanställd. Om arbetsgivare ser en potential hos en person som söker jobb (de rätta egenskaperna) och vet att det finns möjlighet att ge utbildning efter anställningen, så kan de göra så (vad gäller yrken där ingen legitimation, körkort eller andra bevis på kompetens krävs, - de så kallade "icke-reglerade" yrken). Och Reglerade yrken är ganska få. De flesta yrken är icke-reglerade.
Mitt råd till dig är att du läser på, ser dig omkring, funderar mycket och söker plats på både flera yrkeshögskoleutbildningar och på högskole-universitetsutbildning samtidigt. De ansökningar har "inget med varandra att göra" och du kan få plats på flera olika utbildningar samtidigt. På YH-utbildningar finns ofta ganska få studieplatser, t.ex 35 platser och sökande från hela Sverige ansöker. Det är många gånger svårare att komma in på en yrkeshögskoleutbildning än på en högskole-universitetsutbildning (både på grund av att det finns ofta få platser + för att erfarenhet visar att mer eller mindre alla med yh-examen får jobb samtidigt som många med universitetsexamen inte får jobb). Den teoretiska utbildningen man får på universitetet är en stabil och bred Grund, men man saknar ofta den praktiska delen och en "spets" (något inom en liten segment inom det breda kunskapsområde, som man är mycket bra på) och i fall man samtidigt saknar arbetslivserfarenhet och kontakter, då kan man finna sig med en universitetsexamen i handen men utan jobb. Det är inte sällan folk söker till masterprogram "bara för att" de inte fick något jobb efter sin universitetsutbildning på grundnivå (t.ex kandidatexamen).
Frågor och svar taggade med 'APL på gymnasieskola' (4 st.)
-
APL / Praktik i gymnasiet utomlands?
Hej. Jag går ett program som heter naturturism och har minst 15 veckors apl. Jag går i 1:an och funderar lite på hur praktiken fungerar både nu till våren, och åren framöver. Jag är väldigt sugen på att åka utomlands under...
Hejsan,kika gärna på svaret som gavs i tråden på fragasyv.se/fragor/kan-man-ha-utbildning-utomlands? På frågan om det finns någon förening som hjälper till med att... Läs hela svaret -
Hur många APL timmar?
Tja! Jag går el - Dator & kommunikation och har svårt att hitta en APL plats under corona tiden. Jag undrar bara hur många timmar APL man måste ha för att få en examen ur gymnasiet?
Hej!Så vitt jag förstår reglerna så är minimitid för APL på gymnasiets yrkesprogram Minst 600 timmar fördelade på 3 årskurser.Detta för att det är minst 15 veckor APL som... Läs hela svaret -
Vad händer om jag får F i APL?
Hej! Jag går ett yrkesförberande program, naturbruk, år 3. Jag har varit borta en stor del av min praktik pga att jag varit omotiverad och inte trivts på APL platsen. Jag läste någonstans att man får godkänt ifall man vart på praktik 15...
Hej Emma,15 veckor är det ett antal ApL_veckor som ett yrkesprogram måste innehålla (som minst). Många skolor inför fler APL-veckor, vilket de får göra.Examensbevis får eleven om hen... Läs hela svaret -
vad händer om man skippar APL i vård och omsorgsprogrammet?
Hej jag går på vård och omsorgsprogrammet och ska göra APL i 5 veckor och jag vill inte alls göra APL det är väldigt tråkigt. Nu känner jag att det är fel program för mig och jag tänker byta i höst till en annan program och fortsätta plugga, jag byter inte nu för att jag tänker om jag byter...
Hej Hasina, om du inte deltar i APL, kommer det troligtvis blir så att du mister studiebidraget från CSN och du kan också bli utskriven från din gymnasieskola; detta... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga