Olivia
    Hej!
    Jag är intresserad av att utbilda mig till psykoterapeut, och undrar om det blir en skillnad av att först gå socionomutbildningen eller psykologutbildning? Blir det några skillnader i det framtida arbetslivet? Kan psykoterapeuter med socionom i bakgrunden göra mindre än de med psykolog i bakgrunden?

    Och vad är egentligen skillnaden på psykolog och psykoterapeut? Förstår skillnaden i utbildning, men inte vad skillnaden i deras arbetsliv ser ut? Vad kan den ena göra som inte den andra kan?

    Tack på förhand!
    • :

      Hej, har exakt samma funderingar, hitade dock den här artikeln som jag tyckte vara bra: https://mindler.se/vad-ar-skillnaden-mellan-en-psykolog-och-psykoterapeut/ , en psykolog och en psykoteapeut kan alltså arbeta med samtalsterapi, Båda innebär ju i princip fem års studier men för min del med mina betyg blir det ganska svårt att komma in psykologprogrammet men jag har tillrckligt höga betyg för att komma in på socionom, så valet är ju att antingen göra högskoleprovet några gånger och vänta eller börja plugga socionom direkt och sedan vidareutbilda sig. hmm, väldigt svårt val. verkar ju som vägen till att arbeta med psykoterapi som psykoterpeut men sen gör man ju i princip lite samma saker. Jag är ju sugen på att ha egen mottagning någon gång i framtiden och då kanske det också finns fördelar med att vara psykolog? Eller vad tror ni?

    • Julia : Du kan t.ex börja läsa på socionomprogrammet och fortsätta göra högskoleprovet och i fall du kommer in på psykologpr., byter du utb. i så fall.
    • Julia :

      Tidigare fanns inte legitioner för Socionomer/kuratorer men från 1 juli 2019 införs det krav på legitimation för Kurator inom hälso- & sjukvården. På så sätt - kan man tycka - att socionom och psykolog-yrken kommer "närmare varandra" (tidigare var ej kurator/socionom ett legitimationsyrke).

      Vägen till egen mottagning - tycker jag - är kortare för en psykolog; efter fem år på psykologprogrammet får man examen och kan ganska snabbt få legitimation.

      Att läsa till psykoterapeut tar längre tid, bl.a för att psykoterapeutprogrammet brukar endast ges på halvtid; och så ställs det också krav på att man har inom sina yrkesuppgifter möjlighet att genomföra terapi-samtal (och har man inte ett sådant, passande jobb, så blir man inte antagen till psykoterapeut-programmet).

    • : Hej! Ja, då psykoterapeututbildningen är en påbyggnadskurs så är den såklart längre. Utbildningen till psykoterapeut kallas ibland världens längsta. Till att börja med måste du ha din grundutbildning och därpå en grundläggande psykoterapiutbildning (ofta kallade Steg 1) innan du kan gå psykoterapeututbildningen. Läs mer om den
    • : Grundläggande psykoterapiutbildningen här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/20/grundlaggande-psykoterapiutbildningar-ofta-kallade-steg-1/
    • Anna : Tack så mycket Nick för dina kommentarer!
    Läs alla kommentarer

    4 Svar

    Liselotte SYV på GymnasieGuiden

    Hej Olivia,
    det är stor konkurrens vad gäller att komma in på psykoterapeututbildningen i Sverige och det är i första hand psykologer och läkare som antas. Socionomer antas "i undantagsfall", kan man säga... det är i alla fall så vi fick det förklarat för oss av de sakkunniga.
    Ang. jämföra yrken Psykolog och Psykoterapeut - så är det bra om du kan se info på framtid.se/yrke/psykolog och på yrke/psykoterapeut.

    Liselotte

    hej igen,

    vi har nu fått svar från Uppsala Universitet som lyder:

    "... vid Uppsala universitet är chanserna goda att komma in på psykoterapeutprogrammet med en bakgrund som socionom samt genomgången grundläggande psykoterapiutbildning. Vid de två senaste antagningarna har socionomer varit den största gruppen (några fler än psykologerna).

    Psykolog vs. psykoterapeut?
    Som namnet anger arbetar psykoterapeuter med psykoterapi. En psykolog, som har viss utbildning i psykoterapi men betydligt mer begränsad än en psykoterapeut, kan även arbeta med psykoterapi men också med psykologi inom en rad andra områden än behandling (psykoterapi). Se denna länk:
    https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/vad-gor-en-psykolog

    Jag hoppas svaret var till någon hjälp!"

    • : Ja en psykolog kan en hel del om psykologi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    Anna SYV på FrågaSYV

    Hej, det brukar, enligt de sakkunniga som vi fick svar ifrån -  vara lättast att komma in på psykoterapeutprogrammet med en psykologutbildning i botten, men socionom kommer på en god andraplats. Sedan hänger det förstås på övriga meriter också. Detta finns rätt väl beskrivet på www.psychology.su.se/utbildning/alla-utbildningar/psykoterapeutprogrammet/frågor-och-svar-faq.

    Men vad är skillnaden mellan psykolog och psykoterapeut?
    Svar (nedan) fick vi från en sakkunnig:

    En legitimerad psykolog har en 5-årig utbildning i psykologi + ett års praktisk tjänstgöring. En psykolog kan arbeta med alltifrån samtalsterapi och mental ohälsa till chefsutveckling och personalfrågor.

    En legitimerad psykoterapeut har en grundexamen från en utbildning såsom läkare, psykolog eller socionom. Hen har även en eventuell grundkurs inom psykoterapi (om detta inte ingick i grundexamen), minst 2 års arbetslivserfarenhet samt en vidareutbildning inom psykoterapi. En psykoterapeut arbetar med att bedriva samtalsterapi med människor i olika former.

    Hej igen, vi fick svar från ännu en sakkunnig. Var god läs hans svar, nedan:

    "... begreppet ”terapeut” i Sverige är inte lagskyddat. Vem som helst kan kalla sig just terapeut.   Socialstyrelsen är den huvudman som i Sverige licensierar vårdyrken av olika slag, medan Kommerskollegium licensierar olika typer av mer praktiska utbildningar.
     
    Socialstyrelsen ger t ex licens till kliniska psykologer efter fullbordad utbildning innehållande både teori, klinisk handledning och praktik samt ett särskilt allmänt tjänstgöringsår (PTP). Beteckningen Leg. Psykolog är en lagskyddad och av socialstyrelsen garanterad, yrkesbenämning. Ingen annan får kalla sig leg. psykolog utan att uppfytlla socialstyrelsens kriterier. Det vore ett lagbrott. Däremot finns det inget som egentligen säger att man inte kan kalla sig ”psykolog” hur som helst – bara inte leg.psykolog.
     
    Psykoterapeut har tidigare varit en ganska oreglerad beteckning, men även den är nu reglerad av socialstyrelsen. Även här gäller att "psykoterapeut" kan betyda nästan vad som helst men blir man licensierad av socialstyrelsen så får man kalla sig Leg. Psykoterapeut, som också är en lagskyddad titel. För att bli leg.psykoterapeut måste man först ha en grundläggande högskoleutbildning i ett vårdyrke, i socialt arbete eller i psykologi. Därefter läser man en påbyggnadsutbildning i psykoterapi som har litet olika inriktningar beroende på vid vilket lärosäte eller av socialstyrelsen erkänt institut man studerar. 
     
    En leg psykoterapeut är en specialistutbildning i klinisk psykologi. Precis som det finns specialiteter genom vidareubildning för läkare och sjuksköterskor efter grundutbildning så finns det även för psykologer och olika vårdyrken. För närvarande finns 10 olika sådana specialiteter. Psykologisk behandling/psykoterapi är en av dessa.
     
    Vilken är då skillnaden mellan olika typer av yrkesmässig legitimerad psykologisk behandling? Egentligen inte så stor. Skillnaden ligger snarast i hur man nådde sin legitimation och vilken utbildningsbakgrund man har:
     
    Leg psykolog har ett vidare aktivitetesspektrum och kan förstås agera mer kurator och rådgivare utan att för den skull bedriva terapeutisk intervention, men såvitt jag vet kan hen även göra detta om så skulle behövas. En leg psykologi har i Sverige INTE förskrivningsrätt; dvs de får inte skriva ut recept lämpliga för psykologisk behandling.
     
    Leg psykoterapeut är helt inriktad på intervention; dvs på att förändra någons beteende till förmån för patientens bästa baserat på evidensbaserade teorier. Leg psykoterapeuter har heller inte förskrivningsrätt.
     
    Leg läkare i psykiatri är oftast också utbildade psykoterapeuter, men behöver inte vara detta för sin yrkesutövning. Till skillnad mot psykologer och terapeuter är de nästan uteslutande biologiskt orienterade och deras behandlingsmetoder är medicinska snarare än psykologiska. Psykiatern har förskrivningsrätt.
     
    ... internationellt sätt, finns helt andra legitimationer i psykologi som inte alls, som i Sverige, förutsätter en klinisk utbildning också. 
     
    Alltså, din undran är verkligen berättigad. Dessa yrkesbeteckningar är långt ifrån självklara. Skillnaden är mer bakgrund än yrkesutövning skulle jag vilja säga, och den enda stora skillnaden mellan de är mellan psykiatern kontra psykoterapeuten och psykologen är förskrivningsrätten, som socialstyrelsen endast sätter i samband med en utbildning i medicin. Det har i många år debatterats om även psykologer och psykoterapeuter skulle få i alla fall en begränsad förskrivningsrätt. Såvitt jag vet, fortsätter debatten och inget land har hittills givit andra än läkare den rätten."

    Psykoterapi är en behandlingsform och här finns mycket information att läsa in sig på:
    https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=psykoterapeut
    En psykoterapeut får utöva psykoterapi självständigt, medan en psykolog endast får göra det under handledning.
     
    Här är ytterligare en bra sida att fördjupa sig i:
    https://akademssr.se/post/kurator-psykoterapeut-eller-psykolog
     

    Hej igen! Vi fick svar från Upplysningstjänsten på Socialstyrelsen. Var god läs nedan:

    Varken psykologyrket eller psykoterapeutyrket är ett ensamrättsyrken (jmf 4 kap. 4 § PSL), vilket innebär att de inte åtnjuter ensamrätt till arbetsuppgifterna. Däremot är de båda yrkestitlarna skyddade enligt bestämmelserna i 4 kap. 5 § patientsäkerhetslagen samt 6 § samma lag. Av 6 § samma lag framgår vidare att den som saknar behörighet att använda titeln psykolog heller inte får använda en titel som kan förväxlad med sådan titel.

    De flesta arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården är inte reglerade på så sätt att det finns krav på vem som får utföra dem.

    Det finns dock allmänna regler om t.ex. vårdgivares, verksamhetschefers och hälso- och sjukvårdspersonals ansvar, som indirekt påverkar hur arbetet kan fördelas. De mest centrala reglerna finns i 3 kap. 1 § och 6 kap. 1 § patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL. Vårdgivaren ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård i HSL respektive TL upprätthålls (3 kap. 1 § PSL). En central del av vårdgivarens ansvar är också att ha ett ledningssystem med de processer och rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet och säkerhet (se Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2011:9  om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete).
    Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och patienter ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård (6 kap. 1 § PSL). All hälso- och sjukvård och tandvård ska ha den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge patienterna god vård (5 kap. 2 § hälso- och sjukvårdslagen [2017:30] och 4 a § tandvårdslagen [1985:125]).
    Det finns alltså en stor frihet inom hälso- och sjukvården när det gäller hur arbetsuppgifter som inte är särskilt reglerade fördelas, men man måste alltid följa de allmänna reglerna på hälso- och sjukvårdens område.
    Socialstyrelsen har tagit fram webbplatsen "Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?" för att tydliggöra det regelverk som finns.
     
    Med vänlig hälsning
    Upplysningstjänsten
     
    Socialstyrelsen

    Daniel SYV

    Hej, generellt sett, kan man säga att Psykolog är en bredare utbildning där man kan arbeta inom olika områden. En psykoterapeut arbetar med samtalsterapi.
    Det finns en hemsida som förklarar det utförligt: www.ahum.se/psykolog-eller-psykoterapeut.
    Vilken väg man ska välja att gå beror på vad man vill arbeta med. Om man vill arbeta med just psykoterapi, så kan man välja att först läsa till Socionom, men då måste man också gå den förberedande utbildningen Psykoterapi 1 eller motsvarande. Är man utbildad Psykolog, har man redan den kompetensen och slipper söka var man kan läsa Psykoterapi 1.
    För att vara behörig till Psykoterapi 1, måste man ha varit yrkesverksam på minst 50 % med psykoterapeutiska arbetsuppgifter.  I första hand tas sökande in med pågående
    arbete inom verksamheter där psykoterapi utgör en central del.
     
    För att få en komplett steg-1 utbildning behöver man på egen hand skaffa sig egenterapi samt handledning enskilt eller i grupp av en handledarutbildad leg.psykoterapeut.
     
    Efter avslutad komplett steg-1 måste man arbeta med psykoterapi minst 2 år under handledning innan man kan söka till psykoterapeutprogrammet, som är på 90 högskolepoäng. Först efter detta kan man ansöka om sin psykoterapeutlegitimation hos Socialstyrelsen.
     
    Att många väljer vägen via socionomprogrammet, tror jag, beror på att det är svårare att komma in på Psykologprogrammet än på Socionomutbildningen/socionomprogrammet.

    ***

    För att arbeta med psykoterapi, t ex behandling inom KBT eller psykodynamisk behandling & familjeterapi krävs att man är legitimerad psykoterapeut (det finns förvisso många olika behandlingsformer/terapier som inte har den kvalitetsstämpeln och det finns exempel på att man kallar sig för en "terapeut" endast med kortkurser inom t ex gestaltterapi, psykodrama, psykosyntes m fl. Det är lite av en djungel....:-).  
    Hoppas detta gav svar på dina frågor!
    Hälsningar
    D:
    P.S. För att kunna bli legitimerad psykoterapeut krävs att man i botten är t ex läkare, präst, socionom eller psykolog (de vanligaste professionerna som blir psykoterapeuter).

    • : Ja en psykolog kan en del om annat än psykoterapi, ofta ännu mer om hen valt att vidareutbilda sig till psykoterapeut. Socionomens specialområde är människan i relation till sin omgivning, det så kallat intrapsykiska. I utbildningen till socionom och i vidareutbildningar i psykologi och till psykoterapeut så har socionomer som är leg psykoterapeuter ofta duktiga på psykologi. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/
    • Anna : Tack så mycket Nick för din kommentar!
    Saga SYV

    Ja, socionom är rätt bakgrund för psykoterapeutprogrammet. Men mycket tyder på att det kommer bli allt strängare, och allt fler mottagningar inom landstinget kommer bara anställa psykologer för behandlingsarbete.

    Det finns ingenting som en psykoterapeut kan göra men som en psykolog inte får göra. Men en psykolog kan göra en hel del som en psykoterapeut inte gör - framförallt utredningsarbete och organisationspsykologi/arbete med organisationer.

    • : Ja här blir det snurrigt. Det finns massor som psykologer inte får göra som psykoterapeuter får göra. Beroende på vad de har för grund- och vidareutbildningar. Jag tror nog att det är ganska lätt att räkna ut att en läkare som är psykoterapeut också får förskriva mediciner. Psykoterapi innebär mer än behandling, det kräver gedigna bedömningar, diagnostik etc etc. Läs mer om psykoterapeuter, socionomer, psykologer etc här: https://kbtsverige.wordpress.com/2019/12/25/hitta-psykolog/

    Frågor och svar taggade med 'åk3' (17 st.)

    • Felicia

      Kan jag byta skola mitt i terminen?

      Hej jag heter Felicia och jag går tredje året på vård och omsorgsprogrammet på gymnasiet. Jag trivs jätte bra med linjen och jag vill verkligen jobba inom vården. Jag har trivts till och från på denna skolan och i klassen men aldrig kännt mig trygg eller velat gå till skolan. Nu gråter jag efter...

      Milla : : Hej Felicia, Om plats finns i årskurs 3 på en annan skola - kan rektor ta in dig. Det är rektor på den "mottagande skolan" som bestämmer. Svårigheten att komma in senare än i åk2... Läs hela svaret
    • Johanna

      Distans? Folkhögskola?

      Hej! Jag har läst klart samhäll andra året i somras. Men mår jättedåligt. Har alltid trivts dåligt i skolan då jag och mina intressen funkar för de mesta med mina äldre kompisar. Jag sökte in på korr men kom inte in. Har plats 13 som reserv på de humanistiska programmet, men skolan visste inte...

      Mikael: : Hej Johanna,kontaktuppgifter till Hammarö kommun finns på www.hammaro.se/Dolda-sidor/Kontakta-oss. Det finns Bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att kommuner skulle köpa distans-kurser för en elev i... Läs hela svaret
    • Adam

      När läser man kurser?

      Om jag går samhällsvetenskapsprogrammet inriktning samhällsvetenskap, kommer jag läsa historia 1b och religionskunskap 1 i tvåan eller trean?

      Julia: : Hej Adam; det är varje gymnasieskola som bestämmer under vilka årskurser olika kurser läses; men vissa saker kan man - om man tänker logiskt - gissa sig till... se ex. programplan för... Läs hela svaret
    • Emilia

      Hur ska jag läsa Ma 4?

      Hej! Jag ska snart börja mitt andra år på teknik med inriktningen design. Jag har valt till en kurs som heter naturkunskap 2. För de yrke jag vill söka (veterinär,djurvårdare) så behöver jag läsa matte 4. Under mitt kommande andra år så kommer jag läsa matte 3c. Mina frågor är: kommer jag...

      Milla : : Hej Emilia, Matte 4 ingår inte som en obligatorisk kurs i din inriktning. Det är för dig en Valbar kurs. Matte 4 bygger på Matte 3, dvs man måste ha kunskaper i matte 3 för att kunna klara matte 4,... Läs hela svaret
    • Noah

      Byta gymnasium och linje i trean?

      Hej, Jag är en person som har kommit fel helt enkelt, trivs inte alls med mina kompisar eller mitt val av linje. Jag går El och energi programmet andra året och undrar ifall det skulle finnas något möjlighet för mig att byta till Naturbruksprogrammet till...

      Liselotte: : Hej Noah, din bästa chans är att 1. lägga in en ansökan till NB, åk1 - till flera olika gymnasieskolor; det är din rättighet; och den ansökan påverkar inte dina nuvarande... Läs hela svaret
    • Gäst

      Finns det en möjlighet för eleven att göra prövning på kursen?

      Hej En elev som går i åk 3 i gymnasiet vill söka till sjuksköterskeprogrmamet och där krävs Naturkunskap 2. Utökade kurser (gå ut med 2600 istället för 2500) ska ju bestämmas på förhand. Finns det en möjlighet för eleven att göra prövning på kursen trots allt? I hopp om att kanske klara...

      Liselotte: : Hej, du skriver tyvärr inte på vilket gymnasieprogram eleven går. Det är viktigt att veta för att i fall eleven går på Naturbruksprogrammet eller... Läs hela svaret
    • Ranya

      Läsa 3an på distans?

      Hej, jag läser ekonomi med juridikinriktning, och jag går i 2:an nu, så nästa termin börjar jag 3an. Jag trivs verkligen inte i den skola, och jag mår bara dåligt av att gå till skolan. Jag har försökt lösa det problemet på olika sätt och många gånger men det har inte funkat. Jag har även...

      SYV-besökare: : Hej Ranya, distansutbildning finns på Korrespondensgymnasiet>> - så hör gärna med dem om de har ledig plats och ska kunna ta in dig i åk3. Annars så finns det möjlighet för din... Läs hela svaret
    • Martina

      F:a en kurs för att läsa om den?

      Hej! Jag har det väldigt jobbigt just nu både i och utanför skolan och får dåligt samvete över att det går så dåligt i mina studier. Det går till och med så dåligt att jag funderar på att F:a Psykologi 1b för att kunna (förhoppningsvis) läsa om den i 3:an. Känner att jag inte kan nå det betyg...

      Anna: : Hej Martina!vi viII hjäIpa dig men vi har ingen möjIighet bestämma över vad din skoIa väIjer att göra i det faIIet som du beskriver i din fråga.Vi är en Informationstjänst, och... Läs hela svaret
    • Elin

      Hur ser ett schema på högskolan ut?

      Hej ! går just nu i trean på gymnasiet och funderar på att läsa vidare på högskolan sedan, men det jag undrar hur ett schema generellt är utformat? går man lika länge i skolan som på gymnasiet eller är det mer eget arbete osv?

      Mikael: : Hej Elin! Det finn oIika STUDIEFORMER - distans och "haIvdistans" och "vanIig undervisning", dvs SkoIbunden. På distans går man inte i skoIa, utan Iäser via Internet (kan finnas några obIigatoriska... Läs hela svaret
    • Annika

      Går det att byta gymnasium och linje i trean?

      Jag har läst två år på naturbrukslinjen med inrikting häst. Jag har nu valt att byta skola och linje av flera olika anledningar. Men på min linje har jag läst alla A-kurser, som matte 1 & 2a, samhällskunskap 1a1 och historia 1a1. Därför undrar jag om man kan läsa upp dessa A-kurser så att de...

      Anna: : Hej Annika, att byta skola, program eller inriktning är inte en rättighet (på så sätt att det ej kan garanteras att det går). För det första, så måste Ledig... Läs hela svaret
    • Fredrik

      Kan rektor säga Nej även om det finns plats?

      Hej, jag undrar om rektor verkligen får lov att säga Nej till en elev som vill byta gymnasieskola - när det finns plats på utbildningen (i detta fall handlar det om att byta innan åk3). Rektor säger att studieplaner inte "passar". Får rektor göra så, om det finns plats, alltså?

      Milla : : Hej Fredrik! Att byta gymnasieskola är inte en rättighet. Även om det finns lediga platser, kan rektor av olika anledningar säga "nej" och det finns inte mycket eleven eller... Läs hela svaret
    • Alice

      distans i 3 an??

      Hej! Min familj kommer att flytta utomlands efter sommaren. Just nu går jag i tvåan och börjar trean på gymnasiet efter sommaren. jag tänkte att jag kunde plugga på distans men kursen jag läser finns inte på korrespondent gymnasiet : samhäll med media inriktning finns det något jag kan göra? jag...

      Mikael: : Flyttar ni på grund av dina föräldrar fick jobb utomlands? Det gör stor skillnad. Det finns en speciell lösning om du flyttar pga föräldrarna fick jobb utomlands.
    • Matilda

      Byta individuellt val sent?

      Hej! Går tredje året på gymnasiet och valde i våras att ha entreprenörskap som tillval. Nu har det gått en termin och jag känner att jag verkligen valde fel. Det är inte alls min grej och det känns som att jag tappar bort mig själv och alla mål jag tidigare haft pga detta. Jag undrar om man kan...

      Anna: : Hej Matilda! Jag förstår att du befinner dig i en svår situation. Det kan inte vara roligt att känna att man valde fel och att man tappaar bort sig själv och de mål som man tidigare haft pga detta. Tyvärr så kan inte vi på... Läs hela svaret
    • Melwin

      Hur kan jag göra för att få till gymnasieexamen samt behörighet?

      Hej! Nu är det så att jag läser det sista året på gymnasiet på en yrkesutbildning med grundläggande högskolebehörighet som jag känner är helt fel för mig. På grund av personliga problem så har jag inte skött skolan så bra heller, jag har sammanlagt 11 st F, 2 f i Svenska 1 och 2 samt ett...

      Anna: : Hej Melwin! På Komvux behöver du inte läsa samma kurser som ingick i din Studieplan på gymnasiet, i alla fall inte alla de kurser. På Komvux finns det inte "program" i samma upplägg som... Läs hela svaret
    • Sadaq

      Vilka nationella prov gör man i åk3 gymnasiet?

      Är det bara sv3 nationella man gör i trean eller är det fler ämnen? I sv3 nationella gör man nationella två ggr under trean

      Mikael: : Hej Sadaq! I svenska eller svenska som andraspråk brukar man ha två olika DELAR - skriftlig del & muntlig del, så det är inte två prov utan 2 delar i samma prov. Sedan brukar man också få möjlighet till OMPROV... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga