Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31895 frågor besvarade.
Reell kompetens?
2Poäng
Kate
Hejsan! Jag tog aldrig studenten, utan hoppade av gymnasiet efter första året och började arbeta. Efter det ville jag försöka studera vidare och kom in via reell kompetens enligt fri kvot på Yrkeshögskola där jag studerade i ett år plus att jag genomförde en praktikperiod på en bank. Än en gång går jag i tankarna av att vilja studera vidare på universitet/högskola, och då inom IT-området då det var det jag gjorde på YH.
Till mina frågor:
1. Hur stor är skillnaden mellan att komma in på Yrkeshögskola vs Högskola med reell kompetens?
2. Går det att hitta statistik på hur många som blir behöriga till högskolan genom reell kompetens?
3. Vad bör man tänka på när man ansöker om reell kompetens?
4. Områdesbehörighet 13, på vilka vis godkänns det att man fått kunskaperna på? Finns det tester man kan göra för att styrka sina kunskaper?
5. När det kommer till ansökningar om reell kompetens, kommer mina studier på YH att ha en inverkan så att jag har större chans att bli behörig samt att jag utfört en längre praktikperiod som det kan jag arbeta med som utexaminerad från YH?
Hej Kate, områdesbehörighet 13 till svenska högskoleutbildningar kräver följande godkända gymnasiebetyg: Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D eller i morsvarande nya kurser - Biologi 2 Fysik2 Kemi 2 och Matematik 4. Innehåll i matte 4 kan du se på matteboken.se/lektioner/matte-4 Du måste, alltså tvunget, skaffa dig godkända betyg i de, ovan nämnda, kurser. Det kan du inte komma ifrån för det krävs för Särskild behörighet.
Om "reell kompetens" vid ansökan till svenska högskoleutbildningar... Det är för Grundläggande behörighet som du kan bli bedömd på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet på minst halvtid (som minimum) + godkända betyg i ett antal gymnasiala kurser, bl.a i matematik 1, svenska 1,2 och 3 och engelska 5 och 6. Läs mer på antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-väg
Du kan alltså börja med att söka plats på de gymnasiala kurserna, ovan. Ett annat alternativ är att du söker till en Allmän kurs på en folkhögskola med naturvetenskaplig profil. Allmän kurs tar, vanligtvis, 3 år att läsa men om du har goda förkunskaper kan du bli klar snabbare - men som absolut snabbast tar det ett läsår (2 terminer).
Du ställde följande frågor: 1. Hur stor är skillnaden mellan att komma in på Yrkeshögskola vs Högskola med reell kompetens? - Mitt svar: väldigt stor skillnad. Yrkeshögskola gör egen "sammantagen bedömning" och om utbildningsansvariga tror att man kan klara av utbildningen och ledig plats finns efter att behöriga kom in - så får yh ta in; Däremot har högskola strikta "punkter" som alla måste uppfyllas - var god se info på Antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-väg
2. Går det att hitta statistik på hur många som blir behöriga till högskolan genom reell kompetens? - Vi har inte den statistiken på Fråga SYV; du kan med den frågan kontakta CSB och UHR (men jag tror inte det kommer hjälpa dig komma in på högskola, oavsett hur många eller hur få som blir bedömda behöriga på reell kompetens) ... Alla behöriga får delta i konkurrensen; man konkurrerar i så fall endast i HP-urvalet (man måste tvunget ha resultat från högskoleprovet); hur många som kommer in som ej konkurrerar i betygsgrupper utan endast i HP-urvalet borde kunna få svar på men deras chanser beror mest på hur Högt resultat på Högskoleprovet de fick... så jag vet faktiskt inte på vilket sätt den statistiken skulle vara intressant mer än strikt teoretiskt sett, om man gillar statistik och kanske vill bli Statistiker.
3. Vad bör man tänka på när man ansöker om reell kompetens? Mitt svar: man måste ha ett giltigt resultat från högskoleprovet, annars kan man endast komma in på utbildningar som har "tomma platser" efter antagningen är genomförd.
4. Områdesbehörighet 13, på vilka vis godkänns det att man fått kunskaperna på? Finns det tester man kan göra för att styrka sina kunskaper? Mitt svar: kurser för Särskild behörighet måste du ha godkända betyg i; ang.tester - så är det i så fall PRÖVNINGAR.
5. När det kommer till ansökningar om reell kompetens, kommer mina studier på YH att ha en inverkan så att jag har större chans att bli behörig samt att jag utfört en längre praktikperiod som det kan jag arbeta med som utexaminerad från YH? - MITT SVAR: jag är inte säker på att jag förstår frågan... Till högskola måste man vara BEHÖRIG - ha både grundläggande & särskild behörighet; sedan deltar behöriga i konkurrensen om utb.plats; konkurrera kan man med meritvärde från Examensbevis eller Slutbetyg; med Omdöme från en folkhögskola och/eller i HP-urvalet (resultat från högskoleprovet)... var i detta som yh-studier skulle kunna "komma in" kan jag inte riktigt se. Ibland (myckt sällan) öppnas det för AU-alternativt urval, och det är endast i det fallet som "sammantagen bedömning" görs och då är det bra att även ha läst på yh, men BEHÖRIG måste man ändå vara + AU är ett ganska sällsynt undantag. Var god se info på fragasyv.se/info/alternativ-antagning-hogskola
Frågor och svar taggade med 'gymnasial lärling' (5 st.)
Jag har gått lärlingsutbildning vård och omsorg nu hela 1an, och undrar nu om jag möjligtvis skulle kunna byta till skolförlagd vård och omsorg i årskurs 2 utan att behöva gå om ett helt år. Eftersom vi läser samma kurser, borde det väl gå att hoppa direkt in i 2an? Jag ska alltså inte byta...
Anna: :
Hej Alva!Erbjuder din gymnasieskola möjlighet att läsa VO-programmet som icke-lärling? I så fall ser jag inga hinder att du skulle kunna efter första året som lärling... Läs hela svaret
Hej!
Jag går i nian nu och jag ska snart göra mitt gymnasieval. Men jag behöver lite hjälp. När jag blir stor så vill jag bli psykolog men jag vet inte riktigt vilken gymnasielinje jag bör gå på för att direkt kunna börja plugga vidare till det efter studenten, alltså jag vill inte behöva gå på...
Mikael: :
Hej Vera!
för att få jobba som psykolog>> i Sverige behöver man få examen och sedan även legitimation. Man måste läsa på psykologprogrammet.... Läs hela svaret
Hej, jag ska välja vård och omsorgsprogrammet. Jag velar mellan att lärling eller icke lärling. Vilka fördelar och nackdelar finns mellan dessa 2?
Om jag väljer lärling, kommer jag kunna välja de valen jag behöver för att kunna studera på universitet? Alltså till sjuksköterska. Tex Svenska...
Anna: :
Hej Linnea!
Om vad det innebär att vara Lärling kan du läsa här>>
Du har rätt att få samma behörighet, oavsett om du läser som lärling eller på ett "vanligt... Läs hela svaret
hej jag undrar vad skillnaden mellan lärling och icke lärling är? jag tänker ha hotell och turism med inriktning turism och resor. och om jag vill så kan jag välja lärling...men vad är skillnaden?
kan man få sämre betyg för att man väljer lärling?
Liselotte: :
Hej Sarah,
om vad skillnaden är på Lärling och icke-lärling, kan du läsa på den här sidan.
Väldigt kort svar på frågan: lärling läser yrkeskurserna på... Läs hela svaret