Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31941 frågor besvarade.
Reell kompetens?
2Poäng
Kate
Hejsan! Jag tog aldrig studenten, utan hoppade av gymnasiet efter första året och började arbeta. Efter det ville jag försöka studera vidare och kom in via reell kompetens enligt fri kvot på Yrkeshögskola där jag studerade i ett år plus att jag genomförde en praktikperiod på en bank. Än en gång går jag i tankarna av att vilja studera vidare på universitet/högskola, och då inom IT-området då det var det jag gjorde på YH.
Till mina frågor:
1. Hur stor är skillnaden mellan att komma in på Yrkeshögskola vs Högskola med reell kompetens?
2. Går det att hitta statistik på hur många som blir behöriga till högskolan genom reell kompetens?
3. Vad bör man tänka på när man ansöker om reell kompetens?
4. Områdesbehörighet 13, på vilka vis godkänns det att man fått kunskaperna på? Finns det tester man kan göra för att styrka sina kunskaper?
5. När det kommer till ansökningar om reell kompetens, kommer mina studier på YH att ha en inverkan så att jag har större chans att bli behörig samt att jag utfört en längre praktikperiod som det kan jag arbeta med som utexaminerad från YH?
Hej Kate, områdesbehörighet 13 till svenska högskoleutbildningar kräver följande godkända gymnasiebetyg: Biologi B Fysik B Kemi B Matematik D eller i morsvarande nya kurser - Biologi 2 Fysik2 Kemi 2 och Matematik 4. Innehåll i matte 4 kan du se på matteboken.se/lektioner/matte-4 Du måste, alltså tvunget, skaffa dig godkända betyg i de, ovan nämnda, kurser. Det kan du inte komma ifrån för det krävs för Särskild behörighet.
Om "reell kompetens" vid ansökan till svenska högskoleutbildningar... Det är för Grundläggande behörighet som du kan bli bedömd på "reell kompetens": 3 års arbetslivserfarenhet på minst halvtid (som minimum) + godkända betyg i ett antal gymnasiala kurser, bl.a i matematik 1, svenska 1,2 och 3 och engelska 5 och 6. Läs mer på antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-väg
Du kan alltså börja med att söka plats på de gymnasiala kurserna, ovan. Ett annat alternativ är att du söker till en Allmän kurs på en folkhögskola med naturvetenskaplig profil. Allmän kurs tar, vanligtvis, 3 år att läsa men om du har goda förkunskaper kan du bli klar snabbare - men som absolut snabbast tar det ett läsår (2 terminer).
Du ställde följande frågor: 1. Hur stor är skillnaden mellan att komma in på Yrkeshögskola vs Högskola med reell kompetens? - Mitt svar: väldigt stor skillnad. Yrkeshögskola gör egen "sammantagen bedömning" och om utbildningsansvariga tror att man kan klara av utbildningen och ledig plats finns efter att behöriga kom in - så får yh ta in; Däremot har högskola strikta "punkter" som alla måste uppfyllas - var god se info på Antagning.se/sv/Det-har-galler-for-dig-som-gatt/En-annan-väg
2. Går det att hitta statistik på hur många som blir behöriga till högskolan genom reell kompetens? - Vi har inte den statistiken på Fråga SYV; du kan med den frågan kontakta CSB och UHR (men jag tror inte det kommer hjälpa dig komma in på högskola, oavsett hur många eller hur få som blir bedömda behöriga på reell kompetens) ... Alla behöriga får delta i konkurrensen; man konkurrerar i så fall endast i HP-urvalet (man måste tvunget ha resultat från högskoleprovet); hur många som kommer in som ej konkurrerar i betygsgrupper utan endast i HP-urvalet borde kunna få svar på men deras chanser beror mest på hur Högt resultat på Högskoleprovet de fick... så jag vet faktiskt inte på vilket sätt den statistiken skulle vara intressant mer än strikt teoretiskt sett, om man gillar statistik och kanske vill bli Statistiker.
3. Vad bör man tänka på när man ansöker om reell kompetens? Mitt svar: man måste ha ett giltigt resultat från högskoleprovet, annars kan man endast komma in på utbildningar som har "tomma platser" efter antagningen är genomförd.
4. Områdesbehörighet 13, på vilka vis godkänns det att man fått kunskaperna på? Finns det tester man kan göra för att styrka sina kunskaper? Mitt svar: kurser för Särskild behörighet måste du ha godkända betyg i; ang.tester - så är det i så fall PRÖVNINGAR.
5. När det kommer till ansökningar om reell kompetens, kommer mina studier på YH att ha en inverkan så att jag har större chans att bli behörig samt att jag utfört en längre praktikperiod som det kan jag arbeta med som utexaminerad från YH? - MITT SVAR: jag är inte säker på att jag förstår frågan... Till högskola måste man vara BEHÖRIG - ha både grundläggande & särskild behörighet; sedan deltar behöriga i konkurrensen om utb.plats; konkurrera kan man med meritvärde från Examensbevis eller Slutbetyg; med Omdöme från en folkhögskola och/eller i HP-urvalet (resultat från högskoleprovet)... var i detta som yh-studier skulle kunna "komma in" kan jag inte riktigt se. Ibland (myckt sällan) öppnas det för AU-alternativt urval, och det är endast i det fallet som "sammantagen bedömning" görs och då är det bra att även ha läst på yh, men BEHÖRIG måste man ändå vara + AU är ett ganska sällsynt undantag. Var god se info på fragasyv.se/info/alternativ-antagning-hogskola
Frågor och svar taggade med 'studieupplägg' (5 st.)
Hej, Hur många dagar i veckan brukar man ha lektion om man läser en 7.5 högskolekurs? Det gäller om Distanslektion på halvfart.
Milla : :
Hej, kan tyvärr inte svara på din fråga. Läser man en högskolekurs på halvfart, ska man ägna cirka 20 timmar i veckan för sina studier och detta inklusive lektionstid,... Läs hela svaret
Jag började naturvetenskap programmet inriktning naturnatur men jag blev undrar när man börjar fysik 1 och kemi 1 bara vi läser biologi 1 och matte 1a . Min ämne är kemi och fysik men Tyvär jag har ingen aning om varför man inte läser de första året ?
Milla : :
Hej Ahmed!
Det är upp till rektor att bestämma när kurserna läses. Din skola kanske bestämde att fyisk 1a och kemi 1 läses under åk2, vilket kan kanske bero på att... Läs hela svaret
Hej ! går just nu i trean på gymnasiet och funderar på att läsa vidare på högskolan sedan, men det jag undrar hur ett schema generellt är utformat? går man lika länge i skolan som på gymnasiet eller är det mer eget arbete osv?
Mikael: :
Hej Elin!
Det finn oIika STUDIEFORMER - distans och "haIvdistans" och "vanIig undervisning", dvs SkoIbunden. På distans går man inte i skoIa, utan Iäser via Internet (kan finnas några obIigatoriska... Läs hela svaret
Jag undrar hur man går tillväga om man vill läsa kemi 1+biologi 1+ fysik 1 och matte 3 (på komvux) till hösten och de resterande 4 ”högre” kurserna till våren 2017? Ska man vänta med att ansöka om att få läsa de sistnämnda i så fall och istället ansöka när det kommit nya datum för de kurserna...
Milla : :
Hej Anna!
Olika komvux (i olika kommuner) "kör" olika upplägg. På vissa komvux går det bra (och rekommenderas) att söka alla kurser (inklusive fortsättningskurserna) samtidigt.
I... Läs hela svaret
Hej, det är så att jag tänkte ansöka om att läsa ett par ämnen som jag behöver läsa för att komma in på tandläkarlinjen senare och då jag läste samhälle/beteende linjen på gymnasiet så är det ett par stycken ämnen som jag då behöver läsa upp och dessa är matte 3b,matte 4,biologi 1, biologi 2,...
Mikael: :
Kurserna som du behöver få betyg i utgör 850 gymnasiala poäng. På heltid läser man 20 gymnasiepoäng per vecka. Om du läser på heltid, tar det 42,5 veckor,... Läs hela svaret