Hej! Jag läser mycket om bristen på behöriga ämneslärare till högstadiet, men jag har svårt att få ihop arbetsmarknadens behov av lärare i vissa specifika ämnen med högskolorna/universitetens utbud på kurser att bli behörig i inom ramen för de de olika ämneslärarprogrammen, här med fokus på åk 7-9. Jag vill gärna läsa till ämneslärare 7-9, i de ämnen som jag tycker om, men skulle också gärna jobba mot åk 4-6 i framtiden då jag har förstått att jag blir behörig även i dessa åldrar med en 7-9 utb... Jag väljer dock bort 4-6 utbildningen eftersom den har en låst ämneskombination med sv, eng och ma (+ valbara ämnen som ex so/no/tk osv). Medan jag inom 7-9 kan välja ämneskombination baserat på personliga preferenser till viss del men ändå få samma åldersbehörighet.. Mitt stora huvudbry nu är att komma fram till vilka ämnen jag ska söka. Det som stör mig mest är att utbildningsalternativen skiljer sig markant från vad arbetsmarknaden efterlyser. Ex.. så efterlyses det en del lärare som helst ska vara behöriga i alla 4 So-ämnena och SV för 7-9. Men så som dagens utbildning ser ut är det inte möjligt att läsa så många ämnen (alla fem?) och bli behörig inom ramen för ämneslärarprogrammet på 4 år. Man kan dock söka tre ämnen ex religionskunskap, historia och geografi ELLER svenska och samhällskunskap. - men alltså inte alla fem ämnena. Detta känns som ett oroväckande moment inför kommande yrkesliv och det känns också svårt att veta hur man ska tänka när man söker in till lärarprogrammet. Hur ska jag tänka när jag nu ska söka in till ämneslärarprogrammet 7-9? När jag väljer att satsa på 4 år av högskolestudier ändå vill jag ju läsa en utbildning som ger mig möjlighet till jobb i framtiden ... Mitt eget favoritämne och största intresse är religionskunskap. Men hur hade ni rått mig att tänka kring val av ämneskombination för att öka mina chanser att få jobb efter avslutade studier? Ämneskombination med religionskunskap som första eller andra ämne? Eller att välja bort religionskunskap helt, och satsa på något annat ämne för att öka chanserna att få ett jobb efter utbildningen? Känner mig vilsen och frustrerad. Har läst olika artiklar, och försökt att kolla upp via skolverkets hemsida, olika universitets som erbjuder lärarutbildningar hemsidor diverse undersökningar och även arbetsförmedlingens hemsida för att förstå hur behov och efterfrågan ser ut inom ramen för ämnena sv/religionskunskap.. och övriga ämneskombinationer. Men hittar bara att det verkar vara brist på matte, no, tk, moderna språk, slöjd, kemi, fysik, svenska som andra språk osv.- stämmer det ? Hoppas kunna få lite vägledning i denna fråga. Det närmar sig ansökningstid till höstens utbildningar och program.
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 32049 frågor besvarade.
Rekommenderad attraktiv ämneskombination för ämneslärare 7-9?
1 Svar
Hej Elvira,
jag håller i mångt och mycket med dig, i princip allt du skriver om upplever även jag att det stämmer.
Vad gäller ämneskombinationerna och brist på behöriga lärare, så är det tyvärr så att ingen kan veta säkert eller ge ngn garanti... om man tänker så här: du behöver ETT jobb, EN tjänst och rektor vill helst ersätta med dig den läraren som "försvinner" från just den skolan, och göra prognoser är mycket svårt: man vet ju inte om lärare vill gå i förtidspension, eller hur många, inom vilka ämnen och när som blir föräldralediga. Exempelvis: om vi säger att läraren i svenska, historia och religionskunskap på en viss högstadieskola har heltids tillsvidare anställning och hen är i 30-års åldern, hur ska man tänka: kommer hen att utan uppehåll jobba tills hen blir 67 år, eller kommer hen bli föräldraledig för 3 barn (1,5 år i taget) och sedan vill byta jobb, sluta jobba som lärare eller vill gå i förtidspension när hen är 61 år? När just den läraren "försvinner" t.ex på föräldraledighet, då vill rektorn ersätta med läraren som har samma behörighet, erbjuda vikariat på ett läsår. Vikariatet kan sedan bli förlängd, eller inte, vilket kan bero på att en annan lärare med samma eller liknande ämneskombinationer "försvinner" nästa år... eller inte. Hur ska man veta det i detalj? Vem kan på förhand veta vilka och när ska bli föräldralediga, eller i vilka städer de vill bo (vilket kan bero på var make/maka får jobb)?
Prognoser är mer eller mindre "kvalificerade gissningar". Man kan inte veta det säkert.
Sedan kan olika förändringar tillkomma, t.ex blev för några år sedan Historia - Obligatoriskt gymnasieämne (förut var det valbart). Detta innebär att fler lärare i historia behövs nu på gymnasiet. - Just sådana förändringar när ngt ämne blir obligatoriskt, borde man kunna planera för genom att öppna fler utbildningsplatser på högskolorna. Men sedan kan det bli så att alla utbildningsplatser ej blir tillsatta för att folk inte vill bli lärare i just historia i den omfattningen som man planerar för... då blir det ändå brist på behöiga lärare sen... Så, det är många faktorer som spelar in. "Summan av kardemumman" är att man vet inte exakt vilka ämneskombinationer och var i landet som det blir lätt eller svårt att få jobb med.
Mitt råd är därför att du satsar på ditt favoritämne i kombination med svenska, engelska eller matte (just svenska, eng. och matte är ämnena som alla elever, även de som har reducerad studiegång, läser på grundskolan).
Hoppas någonting i mitt svar blir till hjälp!
P.S: FRåGA SYV är forum för frågor om "Alla" yrken (och det finns uppskattningsvis cirka 8.ooo yrken) och "alla" studier, i alla fall alla svenska studier men det finns många olika skolformer, bl.a även de mindre kända - Yrkeshögskola och KKU och vi är några få personer som då ska kunna "allt om allt", vilket är omöjligt. :( Men vi gör vårt bästa i att ge så bra svar vi kan och för övrigt hänvisar till andra instanser.
Frågor och svar taggade med 'masterprogrammet' (8 st.)
-
Vad krävs för att bli sexolog?
Jag går andra året på estetprogrammet och läser matte 2b. Jag undrar vad som krävs för att bli sexolog, måste jag gå naturprogrammet eller räcker det med godkänt i matte 2?
Hej,det vi vet om yrket Sexolog berättar vi om i presentationen på framtid.se/yrke/sexolog Vad gäller utbildning till detta yrke så finns det flera olika utbildningsvägar att... Läs hela svaret -
Skillnad på Civilekonom och Ekonomie Kandidat + Masterprogram?
Titeln säger allt
Hej Filip!Civilekonomprogrammet är ett 4-årigt program. Läser man kandidat i ekonomi (3 år) + masterprogrammet (2 år) blir utbildningens längd fem... Läs hela svaret -
Apotekare men plugga vidare?
Hej! Jag undrar om man pluggar till apotekare (5 år och en halv år praktik) kan man sedan läsa till master? Finns det ens master för apotekare? Hur många år tar det då och vad kan man sedan jobba med om man har en master inom apotekare? Vad blir...
Hej S,utbildning till apotekare, i Sverige, är forskningsförberedande; man läser i fem år på heltid och inom utbildningen brukar även genomgå sammanlagt 6-månaders VFU,... Läs hela svaret -
Vilket är bäst att studera yrkesutbildning eller en masterprogram?
Hej! Jag har en utländsk masterexam i banking and finance och har bott i Sverige i 4 år. Tills nu har jag inte fått någon chans att jobba med det examen jag har, därför tänker jag att läsa något som kan leda mig snabbare till ett jobb inom...
Hej!Du ställer en viktig fråga men som också är mycket svårt att svara på. Eftersom det inte finns jobbgarantier i Sverige, så är det upp till... Läs hela svaret -
Civilekonomexamen till master?
Hej! Har bara en kort fråga angående hur det fungerar om man vill läsa upp sig från en civilekonomexamen till en master. Civilekonomexamen är 240 poäng, om man sedan vill läsa upp sig till en master, måste man läsa 120 poäng eller räcker det med att man läser 60 poäng?
Hej Bobby!masterprogrammen är på 120 högskolepoäng men om man redan har godkända betyg i en del kurser som ingår i masterprogrammet, ansöker du om Tillgodoräknande av tidigare utbildning... Läs hela svaret -
Kan man börja studera master utan att validera diplom?
Hej! Jag undrar om man vill studera master här i Sverige behöver man först validera diplom (dvs skicka det till UHR) eller det räcker att min diplom är översätts på engelska? Gäller det samma om elev är från EU och utanför EU? Tack...
Du får bäst svar på den frågan från studievägledare på den institution där du vill läsa masterprogrammet. -
Vad är en kandidatexamen?
Precis som jag skrev i rubriken, vad är en kandidatexamen? Behöver jag den för att gå en masterkurs? Jag har ingen aning om hur detta systemet fungerar och jag är väldigt förvirrad. Förklara gärna som om jag är 5 år gammal, för jag förstår verkligen inget som står online.
Kandidatexamen kan man ta ut efter tre års studier på högskolenivå och den kan ha massor med olika inriktningar, ex. Kandidat i ekonomi eller i psykologi, i Samhällsvetendkap eller i... Läs hela svaret -
Yrkesmöjligheter socionom?
Hej! Om man tar en socionomexamen och sedan läser vidare till master i social arbete, vilka fler jobbmöjligheter ges det då?
Hej, Linn, generellt sett, har man möjlighet att ta fler och mer avancerade arbetsuppgifter om man har mer utbildning. Som socionom kan man arbeta inom en mängd olika yrken/positioner, och ju mer utbildning en socionom... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga