Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31874 frågor besvarade.
Samhäll - högt tempo jämfört med högstadiet?
2Poäng
Elvira
Hej! Undrar rent allmänt om det är ett högt studietempo inom samhällsvetenskapsprogrammen?
Är det liksom stor skillnad mot högstadiet och behöver man verkligen ligga i och plugga om man vill ha över E?
Och om man haft över D i alla ämnen och haft skapligt lätt för skolan blir det då en stor omväxling? Har man fritid?
Hej Elvira!
Det är skillnad mellan grundskola och gymnasiet, ja.
Samhällsvetenskapsprogrammet är högskoleförberedande och planen är att eleverna skall successivt förberedas till högskolestudier, dvs läsa på SA år 3 är "tuffare" än i åk 1.
Den största skillnaden är den att eleverna på gymnasiet förväntas ta mer eget ansvar, t.ex. om man var borta p g a sjukdom, tar man reda på hos kompisar eller via Intranet - vad det är man har missat /t.ex. info- om kommande prov/. På grundskolan påminner läraren "femtioelva gånger" om alla viktiga saker, som prov, dead-lines för inlämningar mm. På gymnasiet säger läraren en sak en gång och eleverna förväntas minnas och själva ta ansvar att lämna in uppgifter i tid.
Det är inte bara ämneskunskaper, som är viktiga att skaffa sig - utan även lära sig ta ansvar, lära sig HUR JUST DU LÄR DIG på bästa sättet /din egen personlig studieteknik/ för att du kommer behöva lära nytt och lära om - under väldigt lång tid framöver.
Angående plugga mycket eller lite - så är det extremt stora skillnader på olika elevers "duktighet" och flitighet. Om man inte är superbegåvad i något ämne, kan man kompensera det med flitighet.
Gymnasiestudier är "beräknade" så att en normalbegåvad elev bör kunna få hyfsade betyg och ha fritid.
Det är du som känner dig bäst av alla och får bestämma vilka ämnen du lägger "krut" på och om det är viktigt för dig att ha höga betyg eller du bara vill "klara" gymnasiet.
Jag rekommenderar att vara uppmärksam på lektionerna, notera det som känns viktigt när läraren förklarar och REPETERA kort tid efter lektionen /t.ex. så fort du kommer hem/ och sedan på kvällen samma dag och sedan på kvällen nästa dag. En metod som oftast leder till framgång i studier är om man kontinuerligt repeterar de viktigaste moment i alla ämnen - dvs återkommer till "de gamla kunskaper" då och då - på så sätt skaffar man sig en stabil grund att stå på. Det som jag också varmt rekommenderar är att använda lärare som handledare - att du läser i boken "framåt" och när läraren förklarar, då har du redan själv läst igenom materialet, så det som gås igenom på lektionen är inte rena nyheter för dig. Sedan forskar du själv i ämnet och frågar läraren om de få "moment" som du själv inte kunde hitta svar på. Du ber även läraren att peka ut det viktigaste i varje kapitel och lär dig det väldigt noga - då har du grundpelare, som kommer att hålla "kunskapsslottet" uppe. *L* ;-)
Det finns en mängd tips om olika studietekniker och jag rekommenderar forska i dem under sommarlovet, hitta några som du tror kommer att passa dig och sedan testa dem "i skarp läge" - på så sätt hittar du det arbetssättet som passar just dig bäst, vilket du kommer att ha nytta av under hela ditt liv, oavsett vad du kommer att jobba med.
Hoppas att mina tips blir till hjälp för dig!
Lycka till!
Anna SYV
Jag läser fristående kurser och planerar att kunna ta ut en kandidat inom byggteknik. Vilka lärosäten har examinationsrätt i det ämnet? Försökt leta men hittar ingen bra info angående det…
Milla : :
Hej!att ett lärosäte i grunden har examinationsrätt inom ett visst kunskapsområde betyder inte att det lärosäte också alltid använder sig av den rätten. Hos UKÄ bör du... Läs hela svaret
Hej!
Jag funderar på att läsa 90 hp i svenska och 90 hp i engelska och därmed få ut en kandidatexamen i båda ämnen, och undrar om det går? Om jag väljer att läsa svenska under utbildningens första 90 hp, kan jag ta en kandidatexamen i ämnet då eller måste jag vänta tills jag har läst 90 hp i...
Anna: :
Hej,inom kandidatexamen måste även en kandidatkurs ingå. Totalt måste man ha 180 högskolepoäng (av dem 90 hp inom sitt huvudämne) för att kunna ta ut kandidatexamen men... Läs hela svaret
Hej. Jag undrar om det finns någon skillnad mellan kandidatprogrammet i företagsekonomi som ges i Stockholm och det som ges via Uppsala? Det står nämligen på Stockholms universitet att utbildningen leder till Ekonomie kandidatexamen med företagsekonomi som...
Julia: :
Hej Frida,
om en utbildning heter Kandidatprogrammet, då ger den utbildningen kandidatexamen. Annars så behöver inte en 3-årg utbildning (ett program) på högskolenivå... Läs hela svaret
Hej, Jag bifogar med här en kursplan som jag undrar över vad "Nivå" och "Successiv fördjupning" innebär? Är det någon skillnad mellan dem? Klicka in på "kursplan" i länken:...
Julia: :
Hej!råder dig vända dig till de ansvariga för utbildningen på det lärosäte där utbildningen ges. Känner inte till några "generella" svar på din... Läs hela svaret
Hej!
Jag undrar vad som gäller för studenter med utländsk gymnasieutbildning som vill komplettera i Sverige för att bli behörig för universitetsstudier här i Sverige?
Jag har studerat 40 veckor svenska på grundnivå och sedan svenska som andraspråk 1-3.
Men nu när jag ska komplettera min...
Anna: :
Hej!Det är en fråga du måste ta med CSN. och CSN agerar utifrån de fastställda regler. Be om att CSN gör ett undantag, förklara som du gör här och nu.En... Läs hela svaret
Hej! Om man läser enstaka kurser på högskolan kan det underlätta eller öka chansen till att bli antagen till ett specifikt program på högskolan?
Mikael: :
Om du menar till utbildningar på grundnivå, som t.ex juristprogrammet, läkarprogrammet, lärarprogrammet, socionom mm så är svar Nej.Master- och magisterprogram, som är högskoleprogram... Läs hela svaret
Hejsan! Jag har jätte svårt att hitta en högskoleutbildning för mig. Jag är väldigt intresserad av ekonomi och finans; och skulle vilja gå någon utbildning inom finans men den utbildning vill att jag ska ha gått någon annan utbildning...
Anna: :
hejsan, länk du skickade till är till Masterprogram, alltså utbildning på avancerad nivå = år 4 och 5 på högskolenivå.Innan man kan komma in på år4 ska man ha läst... Läs hela svaret
Låt oss säga att jag hittar ett program på 1 år som ger 60 hp, sedan ett annat på 1 år o sen kanske en kurs. Min fråga är hur lönsamt eller smart är det att lägga ihop utbildningarna på detta vis? Är det bättre att...
Liselotte: :
Hej Emina, På grundnivå finns nog inga program som är på 1 år. Det vanligaste är att program på grundnivå är på 3 år (2åriga program på... Läs hela svaret
Hej!
Jag har tänkt söka till receptarieprogrammet på hemsidan antagning.se men jag undrar ifall man behöver välja grundnivå?
Eller jag undrar ifall man behöver välja avancerad nivå?
Eller ingen utav dem? d.v.s varken välja avancerad eller grundnivå,så kanske det är?.
Tänkte ni på...
Milla : :
Om du är 18 år, så tror jag inte du redan har kandidatexamen från högskola/universitet och Avancerad nivå är magister och masterprogram som kräver att man sedan innan... Läs hela svaret
Hej
jag ska söka till universitetet snart men jag undrar en sak jag märkte på hemsidan när man söker.
jag undrar ska jag välja avancerad eller grundnivå eller (ingenting) utav dem?
Jag som person tror att man inte ska välja avancerad nivå eller grundnivå.Utan man söker bara till programmet...
Julia: :
Hej A,
avancerad nivå på högskolor/universitet i Sverige är magister eller masterprogram som för behörighet kräver att man har kandidatexamen, som motsvarar minst 3 års studier på... Läs hela svaret