Miriam

    Hej, I Sverige kan man läsa till Fashion buyer, och det kan man även göra utomlands. Skillnaden är att man gör det via yrkeshögskolan här medan man läser det på universitet utomlands. Vet inte vad skillnaden är? Är det bättre att ha en universitets utbildning om man vill ha möjligheten att kunna arbeta både i Sverige och utomlands, eller spelar det ingen roll? Vad är fördelarna med att ha en kandidatexamen och eller en masterexamen gentemot en YH?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Miriam,
    jag gissar på att du i din fråga syftar på den här yrkeshögskoleutbildning: utbildning/nordiska-textilakademin/inkopare-inom-textil-mode-och-funktion och den har endast 35 studieplatser. Det är inte ovanligt med cirka 10 behöriga sökande på varje plats. Det är alltså svårt att komma in på grund av hård konkurrens. Du förlorar inget på att göra ansökan och se om du kommer in. Chansen är tyvärr stor att inte komma in (på grund av många behöriga sökande på varje plats). Och i så fall spelar det ingen roll om du tycker det är bättre att läsa en praktisk utbildning som är kortare med 20 veckors praktik på ett eller två företag (10 veckor per företag) som har för avsikt att anställa efter genomgången utbildning (så är det, nämligen, med den yh-utbildningen) för att i fall man inte kommer in, då kan man inte läsa. Då kan man välja att söka nästa gång och nästa gång och nästa gång men det finns ingen garanti på att komma in. Man kan söka väldigt många ggr men ändå inte komma in.
    Så, mitt förslag är att du gör ansökan och att du även söker andra Inköps-utbildningar inom yrkeshögskola. Se några exempel på utbildningar:
    Affarshogskolan/inkoepare-upphandlare
    nbi-handelsakademin/inkop-supply-management
    Näringslivsakademin/inkopare-hallbarhetskompetens-sthlm-distans

    Du kan samtidigt även söka till kandidatprogrammen i utlandet. Se var du kommer in. Kommer du in på flera ställen, kan du sedan välja. 
    Vad olika arbetsgivare tycker är omöjligt att veta. Det kan finnas arbetsgivare som föredrar längre teoretisk utbildning på universitetet, men det finns också många som tycker att en praktisk utbildning med mycket praktik som är mycket inriktad på arbetsmarknadens behov och krav är att föredra. 
    Du frågar vad skillnad på Yrkeshögskoleutbildningar och Universitetsutbildningar är och de viktigaste skillnader som jag ser det är att:
    yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska samt innehåller (oftast) ganska mycket praktik;
    universitetsutbildningar är längre och mer teoretiska och innehåller oftast ingen praktik (fast här får man se på just specifikt den aktuella utbildningen för praktik kan finnas med); 
    yrkeshögskoleutbildningar förbereder i första hand till att direkt efter examen hoppa in på en arbetsplats, utan att behöva läsa mer 
    medan universitetsutbildningar ger en bred och djup teoretisk grund till att kunna vidareutbilda sig på egen hand eller genom vidareutbildningar för att på sikt bli expert inom sitt område. 
    Allmänt sett (gäller i alla fall för Sverige) så uppvisar yrkeshögskola bäst resultat att direkt efter examen ge jobb. Det är inte ovanligt att yrkeshögskolestuderande börjar jobba medan de läser sin utbildning, alltså redan innan de tar ut examen. Och cirka 90% av de som tar ut examen från yrkeshögskola har (enligt de uppföljningar som görs) jobb 6 månader efter examen.  Det är högre resultat av vad högskola-universitet kan visa upp.
    Så här kan man sammanfatta fördelarna med yrkeshögskola: den utbildningsformen har i Sverige vuxit väldigt mycket de senaste åren och det råder ingen tvekan om att den mycket starka kopplingen till arbetslivet/näringslivet är en avgörande faktor som lockar många sökande. Hela 9 av 10 som tagit examen från en YH-utbildning får jobb inom sex månader efter examen. Läs gärna en kort reportage Varför-valja-en-yh-utbildning?

    • Miriam : Hej Julia, tack. Vad är det som gör att vissa kommer in på YH-utbildningen och andra inte. Är det som i universitet att de med högst gymansiebetyg kommer in först?
    • Julia :

      Nej, inte direkt. Varje yrkeshögskoleutbildning sätter upp sina kriterier för antagning, t.ex kan tester, intervjuer och diverse prov ingå. Just till den här utbildningen som du är intresserad av så har de bestämt att de lägger ihop snittbetyget från gymnasiet med de poäng som de sätter på den inskickade (inspelade av dig) muntliga presentationen där du i en kort videosekvens bör presentera dig själv och berätta om varför du söker just den utbildning. Vad vi fick som svar från antagningen till den utbildning så gör de i dagsläget så här: de räknar snittet på dina gymnasiala betyg (som kan som högst uppgå till 20.0, det blir den siffran om du har alla A betyg från gymnasiet) och sedan multiplicerar de med 2.5 och det kan då som högst bli 50 "poäng" från gymnasiet. Sedan tittar de på de inskickade muntliga presentationer och bedömer om hur pass intresserad personen är av utbildningen och sätter, på något sätt, poäng på den (vilket jag personligen tycker är svårt att göra på ett objektivt sätt men hur som helst kan man få max 50 "presentationspoäng"). Sedan lägger de ihop betygspoängen + presentationspoängen, som till max kan uppgå till 100. Och sedan börjar de anta till sina 35 platser: först kommer hen med 100 "poäng" och sedan i fallande grad, så får man se vad den sista som kom in som nr.35 har för "poäng". Men sedan kan ju de som fick besked ANTAGEN tacka Nej till sin plats och då antar man några till på de "befriade" platserna. 
      Till de andra yrkeshögskoleutbildningar kan antagning göras på ganska Annorlunda sätt, t.ex kan man först sortera bort obehöriga och alla behöriga erbjuds till skolan för att på plats göra tester och intervjuer och det är på tester och intervjuer som man antar (så betygen spelar endast roll för att se vem som har godkända betyg men om man har endast godkänt eller mycket högre, spelar i så fall ingen roll). 
      Yrkeshögskola kan, annars, göra undantag och även ta in obehöriga. Men i så fall måste de utbildningsansvariga göra bedömning att hen som antas har förutsättningar att klara utbildningen.

    • Miriam : Tack för svar
    • Milla : Vi på fråga Syv är glada om våra svar blir till hjälp!
    • Miriam :

      Hej igen,

      Går det att läsa någonstans vad man ska ha med i sin videopresentation, och hur lång den ska vara?

    • Milla : Se om det står på utbildningens egen hemsida och fråga de som jobbar med just den utbildningen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'svenskasomandraspråk' (6 st.)

    • Jess

      Hoppa över SAS 1 till SAS 2?

      Hej, Jag har slutbetyg "B" i SAS Grund 4, kan jag hoppa över GymSAS 1 och gå till SAS 2 istället eller finns det ett sätt som jag kunde göra SAS 1,2,3 kurser snabbare? Tack

      Anna: : Hej!Svar på din fråga beror i mångt och mycket på Varför du behöver eller vill läsa SAS-kurserna.SAS 1, 2 och 3 är tre stycken gymnasiala kurser som går på 100poäng per... Läs hela svaret
    • Samira

      Svenska som andra språk eller vanlig svenska?

      Hej! Jag har vill byta till svenska som andra språk när jag börjar gymnasiet men undrar om det påverkar sen när man ska söka till universitetet/högskola och om man behöver komplettera eller läsa extra Svenska kurser På komvux efter...

      Mikael: : SAS (svenska som andraspråk) är jämställt  med svenska, så får du lika många poäng, oavsett vilket av de två ämnen du läser på gymnasiet.
    • Peggy

      Vilket kurs i svenska??

      Hej! Jag undrar vilken svenska studerar man i språketintroduktionsprogrammet?svenska som andraspråk? Som svenska som andraspråk1 eller 2 eller 3? Jag är klar med kurs B i programmet och jag vill veta vilken kurs i svenska som andraspråk ska jag ta på komvux...

      Milla : : På Språkintro studerar olika elever olika kurser i svenska som andraspråk, beroende på vilka förkunskaper i svenska man hade. På komvux ska du kunna läsa tidigast från 1 juli det året... Läs hela svaret
    • Julia

      Olika tolkningar av samma inlämningsuppgift?

      Hej! Jag läser SVA3 på komvux just nu, och har precis fått tillbaka "betyget" för första uppdraget (samlingsnamn för flera uppgifter som utgör första inlämningen i kursen). Betyget är egentligen en matris med ämnets kriterierna samt "boxar" för varje betygsnivå (E, C, A) som fylls med grön...

      Anna: : Hej Julia, betygsättningen är lärarens kompetens och en studie- och yrkesvägledare kan inte påverka hur läraren sätter betyg. Även om jag förstår hur du... Läs hela svaret
    • Nico

      Studera med 30 år?

      Hej! Jag är 30 år gammal, halv svensk halv tysk och har bott hela mit liv utomlands. Mit första språk är engelska. Jag har studerat konst historia och antropologie i England menn skulle gärne studera Grafisk Design i Sverige, jag älskar nordisk design! Jag vill veta om jag ska titta på...

      Anna: : Hej Nico! Det finns inga övre äldersgränser för studier i Sverige: man får vara hur gammal som helst! Alla högskoleutbildningar i Sverige hittar du via www.studera.nu och alla yrkeshögskoleutbildningar - via www.yhguiden.se En... Läs hela svaret
    • Julia

      Sommarkurser Komvux 10 veckor?

      Hej igen! :D Har funderat på att ta en sommarkurs på Kumvux för att lätta på trycket sedan på läsåret. Finns det ett minimum för hur många ämnen man ska ta eller är det fritt att välja? Jag tänkte ta Religion som är enbart 50 poäng, och undrar om det är då realistiskt att ta ett till ämne?...

      Anna: : Hej Julia! Enligt Vuxenutbildningsförordningen är det tidigast från 1 juli det kalenderåret som man fyller 20 år, som man får läsa på Komvux. Undantag görs vanligtvis för ungdomar som redan har en fullständig... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga