Miriam

    Hej, I Sverige kan man läsa till Fashion buyer, och det kan man även göra utomlands. Skillnaden är att man gör det via yrkeshögskolan här medan man läser det på universitet utomlands. Vet inte vad skillnaden är? Är det bättre att ha en universitets utbildning om man vill ha möjligheten att kunna arbeta både i Sverige och utomlands, eller spelar det ingen roll? Vad är fördelarna med att ha en kandidatexamen och eller en masterexamen gentemot en YH?

    1 Svar

    Julia SYV på FrågaSYV

    Hej Miriam,
    jag gissar på att du i din fråga syftar på den här yrkeshögskoleutbildning: utbildning/nordiska-textilakademin/inkopare-inom-textil-mode-och-funktion och den har endast 35 studieplatser. Det är inte ovanligt med cirka 10 behöriga sökande på varje plats. Det är alltså svårt att komma in på grund av hård konkurrens. Du förlorar inget på att göra ansökan och se om du kommer in. Chansen är tyvärr stor att inte komma in (på grund av många behöriga sökande på varje plats). Och i så fall spelar det ingen roll om du tycker det är bättre att läsa en praktisk utbildning som är kortare med 20 veckors praktik på ett eller två företag (10 veckor per företag) som har för avsikt att anställa efter genomgången utbildning (så är det, nämligen, med den yh-utbildningen) för att i fall man inte kommer in, då kan man inte läsa. Då kan man välja att söka nästa gång och nästa gång och nästa gång men det finns ingen garanti på att komma in. Man kan söka väldigt många ggr men ändå inte komma in.
    Så, mitt förslag är att du gör ansökan och att du även söker andra Inköps-utbildningar inom yrkeshögskola. Se några exempel på utbildningar:
    Affarshogskolan/inkoepare-upphandlare
    nbi-handelsakademin/inkop-supply-management
    Näringslivsakademin/inkopare-hallbarhetskompetens-sthlm-distans

    Du kan samtidigt även söka till kandidatprogrammen i utlandet. Se var du kommer in. Kommer du in på flera ställen, kan du sedan välja. 
    Vad olika arbetsgivare tycker är omöjligt att veta. Det kan finnas arbetsgivare som föredrar längre teoretisk utbildning på universitetet, men det finns också många som tycker att en praktisk utbildning med mycket praktik som är mycket inriktad på arbetsmarknadens behov och krav är att föredra. 
    Du frågar vad skillnad på Yrkeshögskoleutbildningar och Universitetsutbildningar är och de viktigaste skillnader som jag ser det är att:
    yrkeshögskoleutbildningar är kortare och mer praktiska samt innehåller (oftast) ganska mycket praktik;
    universitetsutbildningar är längre och mer teoretiska och innehåller oftast ingen praktik (fast här får man se på just specifikt den aktuella utbildningen för praktik kan finnas med); 
    yrkeshögskoleutbildningar förbereder i första hand till att direkt efter examen hoppa in på en arbetsplats, utan att behöva läsa mer 
    medan universitetsutbildningar ger en bred och djup teoretisk grund till att kunna vidareutbilda sig på egen hand eller genom vidareutbildningar för att på sikt bli expert inom sitt område. 
    Allmänt sett (gäller i alla fall för Sverige) så uppvisar yrkeshögskola bäst resultat att direkt efter examen ge jobb. Det är inte ovanligt att yrkeshögskolestuderande börjar jobba medan de läser sin utbildning, alltså redan innan de tar ut examen. Och cirka 90% av de som tar ut examen från yrkeshögskola har (enligt de uppföljningar som görs) jobb 6 månader efter examen.  Det är högre resultat av vad högskola-universitet kan visa upp.
    Så här kan man sammanfatta fördelarna med yrkeshögskola: den utbildningsformen har i Sverige vuxit väldigt mycket de senaste åren och det råder ingen tvekan om att den mycket starka kopplingen till arbetslivet/näringslivet är en avgörande faktor som lockar många sökande. Hela 9 av 10 som tagit examen från en YH-utbildning får jobb inom sex månader efter examen. Läs gärna en kort reportage Varför-valja-en-yh-utbildning?

    • Miriam : Hej Julia, tack. Vad är det som gör att vissa kommer in på YH-utbildningen och andra inte. Är det som i universitet att de med högst gymansiebetyg kommer in först?
    • Julia :

      Nej, inte direkt. Varje yrkeshögskoleutbildning sätter upp sina kriterier för antagning, t.ex kan tester, intervjuer och diverse prov ingå. Just till den här utbildningen som du är intresserad av så har de bestämt att de lägger ihop snittbetyget från gymnasiet med de poäng som de sätter på den inskickade (inspelade av dig) muntliga presentationen där du i en kort videosekvens bör presentera dig själv och berätta om varför du söker just den utbildning. Vad vi fick som svar från antagningen till den utbildning så gör de i dagsläget så här: de räknar snittet på dina gymnasiala betyg (som kan som högst uppgå till 20.0, det blir den siffran om du har alla A betyg från gymnasiet) och sedan multiplicerar de med 2.5 och det kan då som högst bli 50 "poäng" från gymnasiet. Sedan tittar de på de inskickade muntliga presentationer och bedömer om hur pass intresserad personen är av utbildningen och sätter, på något sätt, poäng på den (vilket jag personligen tycker är svårt att göra på ett objektivt sätt men hur som helst kan man få max 50 "presentationspoäng"). Sedan lägger de ihop betygspoängen + presentationspoängen, som till max kan uppgå till 100. Och sedan börjar de anta till sina 35 platser: först kommer hen med 100 "poäng" och sedan i fallande grad, så får man se vad den sista som kom in som nr.35 har för "poäng". Men sedan kan ju de som fick besked ANTAGEN tacka Nej till sin plats och då antar man några till på de "befriade" platserna. 
      Till de andra yrkeshögskoleutbildningar kan antagning göras på ganska Annorlunda sätt, t.ex kan man först sortera bort obehöriga och alla behöriga erbjuds till skolan för att på plats göra tester och intervjuer och det är på tester och intervjuer som man antar (så betygen spelar endast roll för att se vem som har godkända betyg men om man har endast godkänt eller mycket högre, spelar i så fall ingen roll). 
      Yrkeshögskola kan, annars, göra undantag och även ta in obehöriga. Men i så fall måste de utbildningsansvariga göra bedömning att hen som antas har förutsättningar att klara utbildningen.

    • Miriam : Tack för svar
    • Milla : Vi på fråga Syv är glada om våra svar blir till hjälp!
    • Miriam :

      Hej igen,

      Går det att läsa någonstans vad man ska ha med i sin videopresentation, och hur lång den ska vara?

    • Milla : Se om det står på utbildningens egen hemsida och fråga de som jobbar med just den utbildningen.
    Läs alla kommentarer

    Frågor och svar taggade med 'bastermin' (8 st.)

    • studerande

      Är kursbevis samma sak som behörighet?

      Hej! Jag funderar på att gå matematik 4 på folkuniversitetet. Jag hittade den men man måste betala. Det som jag ät ute efter är endast behörigheten, jag vill INTE ha betyg i den. På deras hemsida står det såhär: Om du avser att...

      Milla : : Nej, du kommer inte kunna påvisa behörighet genom kursbeviset. Du måste ha ett betyg från gymnasiet, från komvux, från prövningen  eller från basåret... Läs hela svaret
    • Lina

      Naturbasår på göteborgs uni?

      Hej! Hur fungerar naturvetenskapligt basår på göteborgs universitet? om man inte klarar något ämne så kan man fortfarande bli godkänd men måste söka fristående kurs? Och vad innebär fristående kurserna? Kan man söka in...

      Milla : : Hej,basår (och basterminer) på högskolor och universitet är så kallade "för"-utbildningar för att innehåll ligger mestadels på gymnasienivå men för att komma... Läs hela svaret
    • Ellinor

      Bastermin inkluderande matte 3c i vår?

      Hej! Jag har funderat på att bli arkitekt men eftersom jag har 20,48 i meritpoäng har jag bara en chans att komma in på Umeås arkitektlinje. Där behöver man dock matte 3c vilket jag inte har läst. Jag vill inte läsa det på konvux då jag...

      Julia: : Hej Ella,se listan på studera.nu/jamfor-utbildning/?q=&f=9%5Bf*7%5BV21 - det är basterminer med start VT-21. Innehåll i varje bastermin måste du se själv; det kan vara olika. Kan vara... Läs hela svaret
    • E

      Vad är skillnaden?

      Hej! Jag har eventuellt tänkt läsa naturvetenskapligt basår till hösten, helst i Stockholm. Tycker att det är väldigt få som erbjuder naturvetenskapligt basår just där. När jag är inne på tex studera.nu och söker efter denna...

      Anna: : HEJ E,MENAR DU DE HÄR UTBILDNINGARNA: ? "Temin två" började i januari 2020, det är alltså andra delen av basåret. Till hösen 2020 finns det endast en utbildning "tekniskt basår" på... Läs hela svaret
    • Rema

      Vem har rätt till att söka bastermin?

      Hej! Har två frågor: 1) vad är skillnad mellan teknisk bastermin och tekniskt basår? 2) Vilket av dem (tekniks bastermin och tekniskt basår) ger en garanterad plats? 3) Undrar också vem har rätt till att söka till teknisk bastermin och tekniskt...

      Vägledare: : Hej Rema, du har ju redan den behörighet som man annars läser på tekniska terminer eller basår; då antar jag att du vill "komma åt" platsgarantin.Platsgarantin ges ibland till... Läs hela svaret
    • Sara

      Vilka skolor finns där man kan studera bastermin?

      Hej! Jag vill studera till dataingenjör men behöver först läsa ämnen som kemi, fysik och matte 4. Efter att ha kollat runt lite så ser jag att det finns basterminer och basår. Min första fråga är, vad är skillnaden mellan dessa? Min plan är att gå en bastermin på ~20 veckor till våren 2019...

      Julia: : Hej Sara,utbildningsutbud på högskolor och universitet i Sverige fastställs (utbildningar med start våren 2019) till 15 september då ansökningsperiod börjar. Men kika... Läs hela svaret
    • Mathias

      Räknas studieresultated med från bastermin?

      Hej, jag har nu till våren kommit in på en bastermin och läser 30 hp på ett universitet. Jag undrar om jag klarar av alla kurser tar jag då med mig studieresultat vidare till en utbildningen på högskolenivå. Ett exempel: Säg att jag får godkänt i alla ämnen nu under basterminen som är på...

      Julia: : Hej Mathias, om din bastermin innehåller gymnasiala kurser, vilket den borde göra - så är det inte högskolekurser, utan gymnasiala kurser. Högskolepoäng och gymnasiala... Läs hela svaret
    • Soran

      Måste jag läsa alla kurserna i ett basår?

      Hejsan! jag undrar lite över det här med basår. Om jag skulle välja att läsa ett naturvetenskapligt basår. Vad händer då om jag redan har läst vissa kurser som ingår i basåret. Om jag exempelvis läser kemi 1 i gymnasiet, kommer jag då behöva läsa om de eller kan jag bara skippa det då? Jag...

      Peter: : Hej Soran! Se om du hittar en bastermin att söka till. Om du har godkända betyg i steg 1, t.ex i Kemi 1 och Fysik 1a och Biologi 1 - då kan du bli behörig att söka Bastermin i stället... Läs hela svaret

    Hittar du inte din fråga?

    Skapa en ny fråga