Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31967 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'bygga egen examen?' (6 st.)
-
Hjälp att orientera bland administrativa yrken och utbildningar?
Hej, jag går i tankarna att börja studera efter att ha arbetat i snart ett decennium inom lite olika branscher, har funderat länge men känner inte riktigt att jag har hittat rätt än bland alla utbildningar & yrken... känner att jag kanske missar...
Hej!Det är inte alls ovanligt att hen som står i valet och kvalet kring vilken utbildnings- och karriärväg hen bör välja, känner sig... Läs hela svaret -
Bygga egen kandidatexamen?
Hej! Jag tänkte bygga min egna kandidat i statistik, och om jag förstått rätt så behöver 90 hp vara i ett huvudämne (i mitt fall statistik). Under denna hösten började jag läsa audionomprogrammet men tänkte hoppa av och till våren...
Hej,du måste ställa den frågan till studievägledare på den institutionen där du vill ta ut kandidatexamen. De resterande poängen (utöver huvudämnet) kan behöva vara inom... Läs hela svaret -
Bygga egen master- och magisterexamen?
Hejsan! Mitt namn är ebba och jag blir klar med min kandidatexamen i psykologi till sommaren 2023. Jag funderar på att läsa vidare genom en masterexamen eller magisterexamen i psykologi. Jag har två frågor: 1. Vad är skillnaden mellan master och magister? Jag...
Hej,jag svarar på fråga nr.2 först: Du frågar "Kan man bygga ihop en egen master eller magister genom fristående kurser? Och vilka kurser ska i så fall ingå?" Svar... Läs hela svaret -
Hur ska man välja?
Hej! Jag började plugga till sjuksköterska men insåg efter en termin att det inte var min grej. Jag är mer inne på socionom eller typ folkhälsovetare m.m. Liknande dessa utbildningar funkar också. Nu måste jag läsa på distans då jag...
Hej Moa!utbildningsutbud förändras. Vilka högskoleutbildningar som blir sökbara till vårterminen 2022 kan man i sin helhet se när anmälan öppnar, den 15 september 2021.Att läsa ett program vs... Läs hela svaret -
bygga sin egen yrkesexamen?
Hej! Jag undrar ifall det går att bygga sin egna yrkesexamen. Jag vill studera till Lönespecialist/lönekonsult men det är väldigt många som söker dit och det är en liten chans att jag blir antagen. Så min fråga är om man kan bygga sin...
Hejsan,gäller din fråga en Yrkeshögskoleexamen?Alltså de utbildningar som vissas bl.a på Yhguiden.se/resultat?Education.text=lönespecialist ? I så fall måste jag svara: troligtvis -... Läs hela svaret -
Vad motsvarar tyska 4 som man läser i gymnasiet?
Hej de är så att jag vill läsa tyska C1 som behövs för att kunna plugga på universitetet i Tyskland. Och jag har bara läst tyska på grundskolan och på gymnasiet tyska 3 och tyska 4. Finns tyska C1 i Sverige på folkuniversitetet eller...
Hej Sami,vi har nu fått info från folkuniversitetet att de ej kan erbjuda läsa på högre nivå än B2 i tyska, alltså de kan inte erbjuda läsa tyska på... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga