Hej SYV! Jag funderar över hur man på ett pedagogiskt sätt kan förklara skillnaden mellan de olika inriktningarna på IM. Har ni ett förslag? Skillnaden är ibland svår för föräldrar att greppa. Programinriktat val innebär att man går på programmet. Innebär det då att man tar examen samtidigt som klasskompisarna? Hur går det till att plugga upp det kärnämnet man saknar samtidigt som man går sitt vanliga program? Innebär det att man läser fler timmar än klasskompisarna som kommit in och varit behöriga? Tacksam för hjälp med att förklara de olika im varianterna på ett ingående och pedagogiskt sätt. Mvh
Sök efter frågor
Här kan du söka bland alla redan ställda frågor.
Alla frågor är besvarade av riktiga studie- och yrkesvägledare.
Just nu är 31896 frågor besvarade.
Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
2 Svar
Hej SYV,
vi beskriver olika IM-program på gymnasieguiden.se/gymnasieprogram/IM - så jag vill börja med att hänvisa till info som finns på GymnasieGuiden.
Vidare gäller:
Programinriktat val är en Ny utbildning, som ej funnits förut. Den finns från 1 juli 2019 - alltså ska för första gången erbjudas från hösten 2019. Det som är "mycket intressant", tycker jag, att det är, enligt Skolverket, frivilligt för gymnasieskolorna att erbjuda platser på den utbildningen. Å andra sidan, står det att "kommunen är skyldig att se till att de elever som är Behöriga till Programinriktat val, erbjuds platser på en utbildningen" /men det är inte sagt att eleven får då gå på just det programmet som hen vill.
Exempel: Kommunen kan t.ex säga att alla elever som inte är behöriga till nationella program, men som är behöriga till programinriktat val, erbjuds platser på VO, vård- och omsorgsprogrammet eller på Industri-tekniska programmet. Men det är inte alls säkert att just "din elev" vill eller över huvudet taget, passar att gå på ett av de programmen.
När man väl går på Programinriktat val, kan jag tänka mig att det blir ungefär som det var på PRO (den "gamla" utbildningen som idag ännu finns, men upphör till hösten); jag gissar på att i de ämnen eleven inte har godkänt betyg i, läser hen på grundskolenivå (antingen i en liten grupp eller sitter i klassen, men har en annan lärobok framför sig - detta beroende på vilka resurser skolan har).
Exempel:
eleven är inte godkänd i matematik grund; elevens klass på gymnasiet läser matematik1, och eleven de på de timmarna läser Matematik Grund (om hen får gå iväg och sätta sig någonannanstans med speciallärare - borde vara idealiskt, men det är tveksamt att de resurser finns på alla skolor...). I praktiken kan det bli så att eleven får sitta kvar men räkna på egen hand i boken för åk9 när resten av klassen räknar i boken Matematik1.
Tanken är den att eleven ska läsa ikapp och få godkänt betyg i matte för år9 och sedan även hinna under gymnasietiden få godkänt betyg i matematik 1 (vilket räcker för att ta examen - även på de program som obligatoriskt läser matte 2 och 3 kan man i så fall ha F i matte 2 och 3, och uppnå kraven för examensbevis).
Eftersom Programinrikt.val > är en ny utbildning - är det ingen som vet exakt hur det blir.
Hej,
jag vill komplettera Annas svar.
Du frågar: Skillnaden mellan olika inriktningar på Introduktionsprogrammen(IM)?
Det är från hösten 2019 fyra IM-program som kommer att finnas.
Språkintro är det för "nyanlända" med diverse olika tidigare utbildningsbakgrund, men det gemensamma för dem är att de behöver lära sig Svenska. De läser huvudsakligen SAS, svenska som andraspråk + kan läsa andra ämnen också.
****
Individuellt alternativ är ett bra upplägg men dyrt för kommuner att erbjuda. På Individ.alternativ görs Individuell studieplan: praktik kan ingå; man kan blanda kurser från grundskolan och gymnasiet; elever kan även gå på "helpraktik" (alltså vara inskrivna på gymnasiet men gå på praktik i stället). Det är mycket personal (fler kuratorer, SYV-ar och skolsköterskor per elev på den utbildningen; den brukar också ha en egen rektor). "Särskilda skäl" ska finnas för att kommunen ska vara tvungen att skriva in eleven på den utbildningen.
****
Då står "valet" för obehöriga till nationella program mellan yrkesintro och programinriktat val.
På yrkesintro är målet att Lära sig ett yrke och bli anställningsbar. Man behöver inte uppnå godkända betyg i några kurser, men givetvis är det bra om man gör det. Behörighet till yrkesintro är: kunskaper i svenska motsvarande år6 i grundskolan + intresse för valt yrke. Nästan "vem som helst" passar in i den beskrivningen. "Intresse för yrket" kan ju ändras från idag till imorgon...
Att lära sig ett praktiskt yrke som t.ex Bilmekaniker >> - är ett bra alternativ för vissa elever. Det är inte alls förbjudet att uppnå godkända betyg på yrkesintro, men det är inte huvudmålet.
Uppnår man behörighet till nationella program efter 1, 2 eller 3 år på yrkesintro - kan man "gå över" till ett nationellt program (till och med det året man fyller 19 hinner man söka till år1 på gymnasiet - annars så kan man läsa mot examensbevis på komvux, sen).
Jag känner personligen några fall då eleverna gick 3 år på yrkesintro och sedan 3 år på ett nationellt program och tog examen.
Frågor och svar taggade med 'vill bli lärare' (9 st.)
-
Kan jag bli lärare inom textil/design/slöjd?
Hej, Jag har en magisterexamen i textil från Konstfack och har jobbat över 10 år som designer och print designer på klädföretag. Nu vill jag bli lärare i tex textilslöjd, bild eller något annat textilt skapande. Vad behöver jag läsa...
Hej,Yrkeslärare på gymnasiets yrkesprogram - för att bli behöriga måste de ta examen från yrkeslärarprogrammet;Slöjdlärare på grundskolan, t.ex... Läs hela svaret -
Hur går jag till väga för att bli lärare?
Hej! Jag är inne på att bli svenska och mattelärare i årskurs 4-6 eller 7-9. Jag undrar vad jag behöver ha för utbildning för att söka in till detta? Vilken behörighet krävs? Sen undrar jag också om man kan läsa den utbildningen på distans då jag har småbarn.
Hej Elin,lärarutbildningar ligger på högskolenivå - och man måste därför få behörighet till högskola = gymnasial utbildning. Läser du på gymnasiet nu? På vilket program i så fall? -
Hur ska jag tänka angående val av universitet?
Hej! Jag tar studenten nu i vår och det börjar bli dags för att planera inför framtiden. Jag funderar på att bli ämneslärare i gymnasiet med samhällskunskap och historia som ämnen. Denna kombination finns bara i Malmö (i Skåne). Saken är att jag har hört väldigt mycket negativt om Malmö...
Hej Elias!Du ställer ett antal viktiga frågor; men en del av dem kan inte vi på Fråga syv svara på... tyvärr. :( Jag svarar på det vi kan svara, var god läs... Läs hela svaret -
Jobba som lärare/vikare när man går i gymnasiet?
Hej! Jag går sista året i gymnasiet och har funderingar på att söka till ämneslärareprogrammet sen. Jag tycker väldigt mycket om att hjälpa människor, och jag har alltid varit en duktig i elev i alla ämnen. Jag undrar ifall det finns någon chans att prova på läraryrket genom att kanske hjälpa...
För att prova-på läraryrket kan du bli volontär i en Räknesuga >> eller söka behovsanställning som läxhjälpare >> -
Kan jag bli NO-lärare om jag på naturvetenskapligalinjen?
Jag har tänkt mig att gå natur eftersom det passar inte mig att gå samhälle, samt är det också för att det är en bred linje. Mina fråga är om jag kan på natur och bli no lärare i högstadiet eller på gymnasium utan att komplettera något, isåfall vadå?
Hej Xina, lärarutbildningar förändras ganska mycket och rätt så ofta. Det är därför omöjligt att definitivt svara på vad för behörighet... Läs hela svaret -
Vilket gymnasieprogram ska jag gå om jag vill bli idrottslärare?
Jag är en tjej på 14 år och vet vad jag vill utbilda mig till, men vet inte vilket gymnasieprogram jag ska gå
hej Alice, man kan gå vilket gymnasieprogram som helst och sedan utbilda sig till >>idrottslärare. Ofta är lärare behörig att undervisa i minst två... Läs hela svaret -
Måste man plugga 5 år för att bli lärare?
Måste man plugga vid ett universitet i 5,5 år för att bli en ämneslärare på gymnasiet? Flera utav mina lärare har gått vanliga kandidatutbildningar och fått jobb på min skola och sedan läst till någon pedagogisk utbildning på ett år. Jag vill bli lärare i design, kan jag läsa fristående...
Hej Therése, du har rätt; det är tyvärr ganska stor lärarbrist i Sverige. Vi hoppas att det är tillfälligt och att situationen ändras till det bättre inom kort. Som... Läs hela svaret -
Att utbilda sig till mattelärare?
Hej ! Jag vill bli mattelärare och undrar om vad som krävs för utbildningen? Hur många antagningspoäng behöver man och HP poäng? Hur mycket får man varje månad? Hur länge ska man läsa?
Hej Benan! Lärare är man oftast i två eller i tre ämnen: på grundskolan är man oftast behörig i tre ämnen och på gymnasiet - i två. Vill du bli behörig att undervisa på grundskolan eller på gymnasiet? Om man utbildar sig... Läs hela svaret -
Vilken komination är "bäst"?
Hej! Jag undrar vilken ämneskombination som ser bäst ut i ett arbetsmarknadsperspektiv, antingen kemi/biologi/fysik för grundskolan 7-9 eller kemi/biologi för gymnasiet? Jag vet att matte är ett bra ämne att ha med i sin kombination men jag tänker verkligen inte läsa till mattelärare. Tack i...
Hej Linnea! En behörig gymnasielärare är även behörig att undervisa i samma ämne på högstadiet. Om du utbildar dig till gymnasielärare i Kemi och Biologi - kan du undervisa i de två ämnena på grundskola också. En... Läs hela svaret
Hittar du inte din fråga?
Skapa en ny fråga